<p>Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssättet infärgning. I denna </p><p>försöker vi även kartlägga hur man tillämpar detta arbetssätt på en västsvensk </p><p>gymnasieskola, samt hur lärare och elever ställer sig till detta arbetssätt. </p><p>Infärgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 </p><p>och kom till efter att man på skolorna såg ett ökat behov av att integrera </p><p>kärnämnen med karaktärsämnena på de yrkesförberedande programmen. </p><p>Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar på </p><p>stora brister i kärnämneskunskaperna hos eleverna på de yrkesförberedande </p><p>programmen, infärgning var ett sätt att ge eleverna en ökad förståelse för kärnämnena.</p><p>Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag där eleverna kan se en helhet i sin utbildning är grundläggande för ökad förståelse.</p>

Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssättet infärgning. I denna försöker vi även kartlägga hur man tillämpar detta arbetssätt på en västsvensk gymnasieskola, samt hur lärare och elever ställer sig till detta arbetssätt. Infärgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 och kom till efter att man på skolorna såg ett ökat behov av att integrera kärnämnen med karaktärsämnena på de yrkesförberedande programmen. Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar på stora brister i kärnämneskunskaperna hos eleverna på de yrkesförberedande programmen, infärgning var ett sätt att ge eleverna en ökad förståelse för kärnämnena. Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag där eleverna kan se en helhet i sin utbildning är grundläggande för ökad förståelse.

Den här studien undersöker hur min gymnasieklass på en kommunal skola i år ett på Fordon- och transportprogrammet, FT med 24 elever, upplever en intervention med infärgning av yrkesämnet i engelskkursen. Bakgrunden till studien är att jag har upplevt problem med att få eleverna motiverade till att jobba med engelskan och visa intresse för det vi gör. Många elever söker enligt Skolverket till FT för att de är skoltrötta och intresserade av bilar och motorer och inte av teoriämnen. Forskning i Sverige och internationellt visar på att man jobbar med infärgning med goda resultat. Man har till exempel i USA även startat universitetskurser för lärare som vill lära sig om infärgning. I USA har man till och med lagstiftat om att infärga. Interventionen genomfördes under fyra veckor, åtta lektioner om vardera 90 minuter. Eleverna jobbade under interventionen med en textbok och en arbetsbok som rörde verktyg och motorer på svenska och engelska. Efter dessa fyra veckor genomfördes kvalitativa fokusgruppsintervjuer enligt intervjuguide med eleverna. Jag fick ett bortfall på 5 elever. Det visade sig vara lite svårt att få igång diskussioner i fokusgrupperna men trots detta samlades en del data in. Resultaten tyder på att majoriteten av eleverna var mer intresserade av engelska och även motiverade under interventionen. Dessutom var alla elever, även de som var negativa till yrkesengelska, helt säkra på att de skulle ha nytta av yrkesengelska i framtiden. Mina resultat stämmer i stora drag med resultat från både svenska och internationella studier av infärgning.

<p>Students in senior high school, between the ages 16-19, differ a lot depending on the program that they choose. Especially between the programs that are occupationally oriented and those that are preparing for ensuing studies. The teachers are to adjust the course to fit the group of students in the class.The purpose of this paper is to take a closer look at the content in the politics/civics course A. The goals for the course are quite wide and opens up for interpretation. The teachers have the possibility to change the content to fit the group of students they teach. I’m interested to see if the content differs between the program types. I have interviewed three teachers and looked at a schools program- and course documents. The results show that there are no significant differences in the course content. The method of using content from the different programs to approach the student’s interest and give connections between the course politics/civics and the program is used in a small scale. It is mainly in the method that there are differences, the content is the same. To create good presumptions for learning the teachers try to engage the students in forming the course. They work a lot with the relations in the classroom to make the students feel comfortable and at ease.</p> / <p>Utgångspunkten är att eleverna på gymnasieprogrammen skiljer sig åt, särskilt mellan yrkes- och studieförberedande program och att lärarna ska anpassa undervisningen efter elevernas förmåga och intresse. Mitt syfte är att undersöka innehållet i samhällskunskap A och hur det används. Målen för kursen är väldigt öppna och kan därför uppfyllas på många sätt. Jag undrar om det utnyttjas av lärare som en anpassning till elevgruppens behov. Jag har intervjuat tre lärare i samhällskunskap och även tittat på skolans program- och kursbeskrivningar. Resultaten visar att innehållet i kursen inte förändras nämnvärt beroende på program. Infärgning används men bara för exemplifiering, momenten är desamma. Det är i arbetssättet som skillnaderna finns. För att skapa bra förutsättningar för lärande försöker lärarna få elevernas att vara delaktiga i utformningen av kursen. De arbetar också mycket med relationerna i klassrummet för att eleverna ska känna sig trygga och trivas.</p>

Students in senior high school, between the ages 16-19, differ a lot depending on the program that they choose. Especially between the programs that are occupationally oriented and those that are preparing for ensuing studies. The teachers are to adjust the course to fit the group of students in the class.The purpose of this paper is to take a closer look at the content in the politics/civics course A. The goals for the course are quite wide and opens up for interpretation. The teachers have the possibility to change the content to fit the group of students they teach. I’m interested to see if the content differs between the program types. I have interviewed three teachers and looked at a schools program- and course documents. The results show that there are no significant differences in the course content. The method of using content from the different programs to approach the student’s interest and give connections between the course politics/civics and the program is used in a small scale. It is mainly in the method that there are differences, the content is the same. To create good presumptions for learning the teachers try to engage the students in forming the course. They work a lot with the relations in the classroom to make the students feel comfortable and at ease. / Utgångspunkten är att eleverna på gymnasieprogrammen skiljer sig åt, särskilt mellan yrkes- och studieförberedande program och att lärarna ska anpassa undervisningen efter elevernas förmåga och intresse. Mitt syfte är att undersöka innehållet i samhällskunskap A och hur det används. Målen för kursen är väldigt öppna och kan därför uppfyllas på många sätt. Jag undrar om det utnyttjas av lärare som en anpassning till elevgruppens behov. Jag har intervjuat tre lärare i samhällskunskap och även tittat på skolans program- och kursbeskrivningar. Resultaten visar att innehållet i kursen inte förändras nämnvärt beroende på program. Infärgning används men bara för exemplifiering, momenten är desamma. Det är i arbetssättet som skillnaderna finns. För att skapa bra förutsättningar för lärande försöker lärarna få elevernas att vara delaktiga i utformningen av kursen. De arbetar också mycket med relationerna i klassrummet för att eleverna ska känna sig trygga och trivas.

Denna uppsats undersöker huruvida elever behandlas lika över de olika gymnasieprograminriktningarna i undervisning, bedömning och betygssättning samt om lärarna är medvetna om elever med läs- och skrivsvårigheter och om hänsyn tas till dessa elever i utformningen av undervisningen, arbetsuppgifter och prov.Undersökningen är en kvalitativ fallstudie bestående av fyra intervjuer av lärare på två gymnasieskolor i Mellansverige som sedan jämförts med egna observationer av respektive lärares lektion/lektioner.Fallstudien visade att lärarna mer eller mindre använder sig av programinfärgning för att anpassa Religionskunskap A till eleverna. På den ena skolan använde lärarna sig även av en lokal kursplan, för att uppfylla kursmålen och därigenom individanpassa undervisningen samt låta eleverna få vara delaktiga i upplägget av kursen.Mitt examensarbete visar på en aktuell problematik som möter många lärare vid betygsättning av elever. Enligt undersökningen skulle tid att samtala med kollegor om betyg samt avsatt tid för självutvärdering underlätta detta arbete.

This work is about collaboration and staining in the upper secondary school Electrical program. How should the coloring go to in order to increase students' motivation and thus facilitate students' learning is the main subject with the work. The study has shown that there is a functional co-operation today, and that students believe that if the cooperation would increase. It would also in-crease their motivation to improve.

Studiens syfte är att kartlägga hur långt Vindora har kommit med infärgning på två utvalda skolor i den norra regionen.En kvalitativ metod i form av intervjuer har använts. Totalt har fyra lärare på intervjuats två engelsklärare och två matematiklärare. En engelsklärare och en matematiklärare från varje ort har deltagit. Lärarna var i åldersspannet 29 till 38 år samt arbetat mellan ett och fyra år på sin respektive skola.Samtliga lärare utom en har gjort något moment med inriktning mot infärgning. Ingen  kärnämnes eller karaktärsämneslärare deltar i något större pågående infärgningsprojekt med regelbunden samplanering med karaktärsämneslärare. De uppfattar att arbetet med infärgning uppmuntras av arbetsgivaren men inte prioriteras tillräckligt för att det ska komma igång riktigt. Det största hindret som kärnämneslärarna upplever är att planeringstiden inte räckte till för infärgning. Det finns också schemamässiga hinder som att samtliga inblandade lärare måste kunna samplanera

This work is about collaboration and staining in the upper secondary school Electrical program. How should the coloring go to in order to increase students' motivation and thus facilitate students' learning is the main subject with the work. The study has shown that there is a functional co-operation today, and that students believe that if the cooperation would increase. It would also in-crease their motivation to improve.

This work is about collaboration and staining in the upper secondary school Electrical program. How should the coloring go to in order to increase students' motivation and thus facilitate students' learning is the main subject with the work. The study has shown that there is a functional co-operation today, and that students believe that if the cooperation would increase. It would also in-crease their motivation to improve.