Techn. Universiẗat, Diss. u.d.T.: Heicke, Pamela: Lernberatung in der arbeitsprozessorientierten Weiterbildung in IT-Berufen--Braunschweig, 2006, Entwicklung, Umsetzung und Evaluation eines Konzeptes zur Kompetenzentwicklung von Lernprozessbegleitern.

<p><em> </em></p><p><em><p>This report examines the relationship between usability and subjective judgments</p><p>about aesthetic and emotional aspects of users of a web production. Through the</p><p>development of two prototypes that reflects different aspects of usability and subjective</p><p>assessments examined the consequences of a differentiation of the concepts and</p><p>Usability and Likeability. Thereafter, an evaluation of the two prototypes are made</p><p>through user testing. Finally, the results of the evaluation is presented and are related</p><p>to the concepts of usability and likeability.</p></em></p><p> </p>

<p>Denna uppsats behandlar en undersökning avsedd att skapa verktyg för användning</p><p>vid bedömning av utvecklingsmiljöers användargränssnitt. Undersökningen</p><p>inleddes med en litteraturstudie där material som antingen gav information riktad</p><p>mot hur webbsidor (vilka vi såg som besläktade med utvecklingsmiljöer ur ett</p><p>visuellt perspektiv) och mjukvara skall göras användarvänliga ur ett visuellt</p><p>perspektiv eller hur människor tittar på och tolkar kompositioner sammanställdes.</p><p>Ur materialet togs riktlinjer och en modell fram som kan användas för att bedöma</p><p>hur väl en utvecklingsmiljös gränssnitt är uppbyggt eller för att själv förändra detta</p><p>gränssnitt utifrån egna prioriteringar av miljöns funktionalitet. Därefter testas</p><p>verktygen på tre olika utvecklingsmiljöer. Vi fann att undersökningen och verktygen</p><p>utgör en god grund för vidare studier, och att det test vi genomfört visar på att</p><p>verktygen redan nu i viss mån är dugliga och användbara för att värdera grafiska</p><p>användargränssnitt i utvecklingsmiljöer.</p>

Chemnitz, Techn. Univ., Diss., 2007. / Zugl. ersch. bei TUDpress, Dresden: Wissenschaftliche Schriftenreihe Eingebettete, Selbstorganisierende Systeme, Bd. [6]; (ISBN 978-3-940046-60-4).

Det underliggande problemet som undersökningen ville besvara var hur organisationer kommunicerar internt och externt samt hur de sprider information ur ett globalt perspektiv mellan olika geografiska platser. Undersökningen har använt sig av tidigare forskning, teorier och tre intervjuer på organisationer inom tjänstesektorn för att undersöka hur dessa organisationer hanterar sin globala kommunikation samt vilka risker och möjligheter de själva har identifierat. Svaren utifrån intervjuerna har jämförts gentemot tidigare forskning och teori för att skapa struktur. Undersökningen har kommit fram till hur dessa tre organisationer har planerat och hur de använder sig av global kommunikation. Samt vilka risker och möjligheter de har identifierat under arbetetsgång. Undersökningen visar också att en medveten kommunikationsstrategi hjälper organisationen att arbeta på ett enhetligt och standardiserat sätt vilket ger ett bättre helhetsintryck av organisationen. Studiens resultat visar på en uppsjö av kommunikationskanaler, där den bästa kanalen bestäms utifrån organisationens behov samt kapacitet men gemensamt är att IT står för merparten utav dagens föredragna kommunikationskanaler.

Global Software Development (GSD) is the term from develoment team where teammembers are located on different geografical locations but working for the same IT-project. In development team like this people have to regard wheter there is difference in language, culture and time zones. This casestudie is focused in one of the most critical part in IT-development, requirement engineering. Previous research has shown that the cultural aspects are important in decision making for businesses that choose to outsource. Another factor dealt with is the time zone effect which some authors consider favorably in the sense that the number of hours worked per day is extended. This case study focused on investigating how communication and requirement management worked in global IT projects where a delimitation of southern Asia was made. The study was, among other things, from Hofstede's cultural dimension theory where power distances and individualism towards collectivism, as well as Gurung and Prater's framework for a successful outsourcing strategy. These theories were used in comparison to the empirical data collected. Five people all with experience working in global development projects were interviewed to hear their experiences and opinions in projects such as these. What emerged from our case study was that cultural differences exist in global IT projects. Not least what people from different cultures were used to and they had to adapt to. Most informants felt that psycial contact was the most important part of communication. Something that was not obvious when people were sitting in different geographical locations. When people work in different places and time zones separates them, this contributes to inaccessibility. Some global development teams tried to solve the fact that people from southern Asia sometimes worked after Swedish times. / Global software development (GSD) är termen för utvecklingsteam där lagmedlemmarna sitter på olika geografiska platser men arbetar för samma IT-projekt. I dessa utvecklingsteam måste personer ta hänsyn till bland annat skillnader i språk, kultur och tidszoner. Denna fallstudie inriktar sig på en av det mest kritiska delarna vid global IT-utveckling, kravhantering. Tidigare forskning har påvisat att de kulturella aspekterna är viktiga vid beslutstagandet för verksamheter som väljer att outsourca. En annan faktor som behandlats är tidszonseffekt vilket vissa författare anser positivt i den bemärkelsen att antalet arbetstimmar per dygn förlängs. Denna fallstudie inriktade sig på att undersöka hur kommunikation och kravhantering fungerade i globala IT-projekt där en avgränsning mot Sydasien gjordes. Studien utgick bland annat från Hofstede’s kulturdimensionsteori där maktdistans och individualism mot kollektivism samt Gurung och Prater’s ramverk för en lyckad outsourcing-strategi. Dessa teorier användes vid jämförelse mot den empiriska data som samlades in.  Fem personer, alla med erfarenheter att arbeta inom globala utvecklingsprojekt intervjuades för att höra deras erfarenheter och åsikter inom projekt som dessa. Det som framgick av vår fallstudie var att kulturella skillnader finns inom globala IT-projekt. Inte minst vad personer från olika kulturer var vana vid och de måste anpassas till. Fysisk kontakt ansåg alla informanter vara den viktigaste aspekten vid kommunikation, något som inte var självklart när personer sitter på olika geografiska platser. När personer arbetar på olika platser och tidszoner skiljer dem åt bidrar detta till otillgänglighet. Den begränsade tillgängligheten försökte vissa globala utvecklingsteam lösa med att personer från Sydasien ibland arbetade efter svenska tider.

Informationsteknologi branschen är enligt en omfattande arbetsmiljöundersökning sämst i Sverige när det gäller att främja och aktivt arbeta för en god arbetsmiljö, ett fenomen som även präglar vissa IT-utbildningar. Vi har med denna uppsats valt att undersöka huruvida en student och dennes studiemetoder påverkas av sin arbetsmiljö. Vi har för att kunna få fram studenters egna upplevelser och tankar gjort en kvalitativ fallstudie i form av fokusgruppsundersökningar på två studieorter; den Matematiska och Systemtekniska institutionen (MSI) på Växjö universitet samt Centrum för informationslogistik (CIL) i Ljungby, två skolor som tillhandahåller olika IT-stöd för sina studenter. MSI har ett IT-stöd bestående av klassiska datorsalar medans CIL som IT-stöd erbjuder studenterna på skolan att leasa nya bärbara datorer. Vi påpekar och drar slutsatser kring skillnader i arbetsmiljön på de olika studieorterna. Vi drar slutsatser kring och jämför även de undersökningsresultat vi fått mot vår insamlade teori som behandlar värdet av bärbara datorer i undervisning, studenters påverkan av fysisk och psykisk arbetsmiljö, arbetsmiljölagen samt vilka konsekvenser detta kan få för en organisation. / The information technology industry is according to a large workplace environmental study the business that finish last in place in Sweden when it comes to working actively for a satisfying work environment. In this essay we have chosen to investigate whether a student and his or hers study methods are affected by his or hers work environment. To be able to find out what experiences and thoughts students have, we have done a qualitative case study. The case study consists of two focus group interviews in two different locations, the first one at the School of Mathematics and Systems Engineering (MSI) at Växjö University and the second one at The Center for Information Logistics (CIL) in Ljungby. The two institutions have different IT-solutions which they provide to their students, MSI with the classical computer rooms and CIL who offer their students a leasing deal including new laptops. We point out factors in the two institutions and draw conclusions about their differences. We also draw conclusions about and compare our research data with our theory, including subjects as the value of laptops in education, the physical and psychical work environments effects on students, the work environment act and also the consequences these factors may have on an organization.

Die in der vorliegenden Arbeit entwickelte Theorie künstlicher Agenten möchte als Versuch verstanden werden, einen relevanten Beitrag zu den logisch-begrifflichen und softwaretechnischen Grundlagen von Multiagentensystemen zu leisten. Nach einer allgemeinen Einführung in Kapitel 1 wird in den Kapiteln 2{5 eine umfassende Theorie der Wissensrepräsentation entwickelt. Dabei werden eine Reihe von wichtigen Systemen, wie Relationale, Temporale, Disjunktive und Fuzzy- Datenbanken, in einem einheitlichen Rahmen definiert. Es wird gezeigt, wie diese Systeme zu erweitern sind, so daß sie die Repräsentation negativer Information in Wissensbasen erlauben. Alle zuvor behandelten extensionalen Wissensbasen können durch Hinzufügung von Deduktionsregeln zu deduktiven Wissensbasen erweitert werden. In deduktiven Wissensbasen können Prädikate sowohl extensional, d.h. durch die Angabe ihrer Extension in der Form einer Tabelle, als auch intensional, d.h. durch die Angabe von Deduktionsregeln, repräsentiert werden. Die `Semantik' deduktiver Wissensbasen, d.h. die Definition der jeweiligen Inferenzrelation, folgt aus der Definition eines intendierten Abschlusses. Es wird gezeigt, wie der Begriff eines stabil erzeugten Abschlusses (ohne Bezug zur Modelltheorie) zu definieren ist. Nach der Behandlung der Wissensrepräsentation folgt in Kapitel 6 die Definition von Reagenten, d.h. einfachen vividen Agenten ohne die Fähigkeit zur Planung und Planausführung. In Kapitel 7 wird gezeigt, wie die Kommunikation und Kooperation zwischen Wissensbasen im Rahmen des Reagentenmodells formal präzisiert werden kann. Nach einer kurzen Darstellung des Planungsproblems in Kapitel 8 folgt in Kapitel 9 die Definition vivider Agenten, deren reaktives Verhalten mit ihrem proaktiven (auf Planung und Planausführung basierenden) Verhalten verzahnt ist. Schließlich wird in Kapitel 10 die auf dem Modell vivider Agenten basierende Agentenprogrammiersprache VIVA vorgestellt. Dem Text folgen drei Anhänge, in denen die partielle, die possibilistische und die temporale Logik mit ihren wesentlichen Grundbegriffen definiert werden.

<p>Denna uppsats tar upp frågan om drivkrafter hos svenska personer som idag driver en blogg av personlig karaktär. Den huvudsakliga frågeställningen lyder: ”Vad är drivkraften bakom bloggande hos svenska bloggare?”. Bloggens popularitet och framfart de senaste åren gör den lättillgänglig som läsare men också som bloggförfattare, vem som helst kan idag enkelt skapa en egen blogg och börja blogga. Vad är det då som driver svenska bloggare till att starta och sedan kontinuerligt driva en blogg? Vad skulle kunna få en bloggare att sluta blogga? Empirin samlas in från relaterad forskning och intervjuer av svenska bloggare med ett kvalitativt angreppssätt. Resultaten bekräftar tidigare forskning som slår fast att svenska bloggare drivs av att skriva av sig, att det är roligt att blogga eller för den sociala interaktionens skull. Resultaten visar också tendenser till samband i drivkrafter mellan olika grupperingar av bloggare. Däribland att yngre bloggare oftare tenderar att bry sig om bloggens publicitet och status, bloggare som använder sin blogg som ett substitut till dagbok lägger mindre vikt vid den sociala interaktion som bloggen kan medföra och bloggare som oftare bloggar om problem tenderar till att vilja hålla sin familj utanför läsarkretsen. Slutsatsen är att enskilda individer drivs av olika faktorer, men att olika kategorier av bloggare tenderar att drivas av liknande faktorer.</p>

<p>Organisations and projects use CSCW/Groupware systems for collaboration purposes. These systems and applications are in many cases using a non-transparent GUI, witch is also hard to learn. This paper present a novel system that aims towards being transparent and easy to use. This system, called CollMX, will be evaluated and different ideas for future development will be presented.  The evaluation and ideas are generated by an empiric evaluation and research in different areas related to CSCW. The research does not only focus on the area of CSCW, but also extends towards the Web 2.0 and ideas about awareness.</p>