There are over 10 000 dams in Sweden of various types and sizes. Most of the larger dams were built around 1950-1970 when the Swedish hydropower was expanded. Since then, the knowledge of engineering dam structures has increased and there are new guidelines for how a dam should be built. Energiföretagen (the Swedish energy companies) have since 1997 published guidelines for dam safety, (RIDAS for short in Swedish), which describes how dam safety should be conducted. Since 1997 the knowledge and recommendations have changed. In RIDAS TV Embankment dams from 2020 the recommendations for compacting fine filter has changed from previous versions. In the new version it is recommended that the fine filter should be compacted as little as possible to allow the filter to collapse on itself to slow down erosions. This recommendation brought up a discussion amongst the dam-builders on how loose a filter should actually be compacted. Generally, a loosely compacted soil is less stable while a highly compacted soil is stiffer and can hold cracks open which promotes erosion. The purpose with this master thesis is to improve the understanding of how a low initial compaction degree affects the function of a filter. To answer this question, both a literature study and some laborations have been conducted. The literature study examines erosion, collapsibility, and shear strength for different degrees of compaction. To describe loosely packed soil and densely packed soil, dilation and contrancy is also examined. The main focus of the laborations was studying deformations for natural and crushed filters. The deformations were measured both in a static load test and a dynamic load test between two possible effective pressures in a theoretical dam. Crushing from compacting the filter was also examined by using modified proctor test with different packing energies. The two materials used in the study is a natural filter from Burvattnet and a crushed filter from Kiruna. The degree of compaction on the dam in Burvattnet was also determined during a field study for comparison with the published recommendations in RIDAS. From the laborations with dynamic load no change in grain size distribution was found. But it clearly showed that a varying load can increase the deformations with a high factor. By adding a dynamic load, the deformation increased from 50% to 400% if compared to only a static load, where the crushed filter had a slightly higher difference than a natural filter. The largest difference observed between crushed and natural filter was the degradation and change in particle size distribution that happened when the filters was compacted. From the work done some pro´s and con´s have been identified with loosely packed filters. With a low compaction degree the filter will be better at hindering the propagation of an erosion by collapsing and healing the cracks that appear. But by lowering the compaction degree the risk of erosion increases as a loosely packed filter is less good at filtering. Another effect that a low compaction has on the filter is that its inherent shear strength is lower compared with densely compacted filters, and this can lead to a slide of the embankment. A loosely compacted filter also suffers from larger subsidence that can create cracks if the surrounding soil is much stiffer. To be able to decide what rate of compaction that is most beneficial, more studies are warranted to be able to assess the risk of the dam degrading as a result of a change in compaction of the filter. By analysing the found pro´s and con´s effects on the probability on a dam failure the most beneficial compaction rate can be found.

Försörjningskedjan i byggprojekt konvergerar materialflödet mot byggarbetsplatsen. Där byggs materialet ihop till en enskild produkt. Materialhanteringen är en av de viktigaste faktorerna för hur byggprojekt presterar gällande kostnad, tid, säkerhet i planeringen och arbetsplatsolyckor. Att flera olika materialflöden hanteras i projektspecifika miljöer av projektspecifika organisationer innebär en komplicerad logistikhantering. Trots det är byggbranschen jämförelsevis dålig på att utnyttja expertis och moderna tekniker för att förbättra materialhanteringen. Ett effektivt informationsflöde är väsentligt för att kunna upprätthålla ett effektivt materialflöde. Men byggprojekt har många olika källor till information med olika nivåer av detaljrikedom. Det leder till bristande kommunikation vilket får flera negativa effekter. Tidigare studier (Xue, Wang, Shen & Yu, 2007; Donyavi & Flanagan 2009) har visat att det finns ett behov av digitala verktyg för styrning av försörjningskedjan till byggprojekt. Andra studier (Olsson, 2000; Samuelson & Björk, 2014; Blanco, Mullin, Pandya & Sribdhar, 2017) har visat att det sällan är en helt friktionsfri process att implementera nya rutiner och digitala verktyg i byggbranschen. Därför finns ett behov av att studera hur företag kan lyckas med implementering av digitala verktyg för materialhantering. Målen med studien är att undersöka framgångsfaktorer för implementering av digitala verktyg för materialhantering i husbyggnadsprojekt och vilka effekter lyckad implementering kan leda till. Syftet är att öka effektiviteten i materialflöden i byggproduktion. Den här studien har utförts som en flerfallsstudie på flerbostadsprojekt där ett digitalt verktyg för materialhantering använts. Fallstudien består av ett primärt fall och ett jämförande fall. I det primära fallet har en långsiktig implementering av det digitala verktyget misslyckats, till skillnad från i det jämförande fallet. Det digitala verktyget som ingår i fallstudien är Myloc Construction och det används bland annat för att koordinera transporter till byggarbetsplatsen. Fallstudien genomfördes som en intervjustudie. Utöver respondenter från de olika byggprojekten inkluderas även respondenter från utvecklaren av det digitala verktyget. Det digitala verktyget tillgängliggör information om bland annat leveranser och förflyttningar påbyggarbetsplatsen. Detta förenklar koordineringen av materialflödet på byggarbetsplatsen och på så sätt kan det bidra till ökad samordning, färre störningar, minskad trängsel och effektivare godsmottagning. Dessutom finns ett bokningssystem för lyftresurser vilket gör det enklare att anpassa materialflödet efter resurstillgången eller vice versa. Studien har identifierat tre nyckelfaktorer för implementeringen av digitala verktyg för materialhantering: Planering - Förutsättningarna i produktionen måste anpassas efter hur logistiken och det digitala verktyget är tänkt att fungera. Resurser – En enhet som driver implementeringen av det digitala verktyget bör ägna sig åt att öka följsamheten och att driva igenom förbättringar i hanteringen av det digitalaverktyget. Hur mycket resurser som krävs för detta beror på logistikuppläggets komplexitet. Riktlinjer – Det krävs riktlinjer för hur det digitala verktyget ska hanteras. Dessa bör till stor del anpassas efter projektets förutsättningar. En riktlinje som är viktig oberoende av projektets utformning är att bestämma med vilken framförhållning som information ska matas in. Riktlinjerna kan antingen förmedlas via projektspecifika instruktioner eller via avtal. Två tidigare studier (Olsson, 2000; Sullivan, Barthorpe och Robbins, 2010) har beskrivit att byggentreprenörer inte är vana vid att lägga resurser på att förbättra logistiken. Den här studien har bekräftat att det till viss del fortfarande är så, men studien tyder också på att detta är något som håller på att bli bättre. Dessutom bekräftar studien att användarna generellt är positivt inställda till att testa ny teknik för att utveckla sitt arbete. En studie (Aloini, Dulmin, Mininno & Ponticelli, 2012) har visat att sen inblandning av aktörer, brist på samordnad utformning och bristfälligt urval av leverantörer är riskfaktorer för implementering av ett logistikkoncept som kallas Supply Chain Management. Studien som gjorts i detta examensarbete kunde identifiera att dessa riskfaktorer även hindrat implementeringen av det digitala verktyget för materialhantering.

The company Linjeutrustning AB works with replacing cable cabinets and needs a simpler and more structured method for documenting the work. There is a need to document the work in a structured way to simplify subsequent processes such as service and maintenance. There is also a need to take pictures and plan projects over specific areas to streamline work. The project group has taken on the task of meeting these needs through the development of a digital tool, an app. The goal of the app is to simplify the documentation of work and increase efficiency by allowing electricians to take pictures and plan projects in specific areas directly from their mobile phones. The result is an app that makes it easier and more structured for electricians to document their work by taking pictures and planning projects in specific areas directly from their mobile phones. The app enables more structured documentation of work, which in turn can streamline subsequent processes such as service and maintenance. Electricians can also plan projects and take pictures of specific areas to increase efficiency and safety for the future.

Denna studie har undersökt förtätningen av städer och dess påverkan på gröna områden. Tidigare forskning inom samma område har visat att förtätningen av städer runt om i världen har ökat drastiskt de senaste decennierna och att vissa städer har tredubblats i storlek. Den mest berörda världsdelen är sydöstra Asien där urbaniseringen har ökat med 2,8 % jämför med andra delar av världen. En av de största konsekvenserna som kan medfölja med förtätningen är minskning av gröna områden, vilket påverkar negativt ekosystemet, umgängeplatser, psykiskt och fysiskt välmående av invånarna. Förvandlingen av gröna områden till bebyggda områden har blivit en av de största orsakerna till försämrad livsmiljö världen över.  I denna studie undersöktes fyra svenska städer och för att se hur de hanterar förtätningen samt vilka strategier de använder sig av för att skydda gröna områden. Kommunerna som har undersökts är Falkenberg, Varberg, Halmstad och Helsingborg. Dessa är mellanstora kommuner i Sverige som har haft stor ökning av befolkningen de senaste åren.  Undersökningen har varit baserad på kvalitativa undersökningsmetoder, där intervjuer, dokumentanalys och litteraturstudie har använts för att komma fram till ett resultat. Denna studie resulterade i att förtätningen måste ske ur ett hållbarhetsperspektiv och att det är viktigt att förtätningen är välplanerad. Om gråa ytor tar över de gröna så kan livskvaliten bli försämrad för invånarna. Men det visade sig att de undersökta kommuner har detta under kontroll, där vardera kommun har skapa ett sorts program där skyddandet av gröna områden är en del av programmet

Limträkonstruktioner har med tiden blivit mer och mer populära då det både är ett förnybart material och estetiskt tilltalande. För större spännvidder så kan fackverk vara bra bärverk sett både ekonomiskt och ekologiskt. Men ur en dimensioneringssynpunkt är de mer komplext att dimensionera jämfört med raka balkar. Med betydligt fler element och knutpunkter att ta hänsyn till så blir det snabbt komplicerat att börja dimensioneringen. I Limträhandboken från Svenskt trä så finns det dimensioneringsråd om hur man börjar med dimensionering för fackverk. Rekommendationen där anger en höjd på fackverket i förhållande till dess spännvidd. Men ingen förklaring på hur det påverkar fackverket med andra höjder eller hur brett fackverket bör vara. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur höjden på ett sadelfackverk påverkar det över flera spännvidder mellan 35–85 m. Höjderna som undersöks är också kopplade till spännvidden och de är L/8, L/10, L/12 och L/14. Bredden på fackverket utifrån spännvidd och tvärsnittshöjd undersöks även. Genom att beräkna fackverken med hjälp av förskjutningsmetoden så kan krafter och moment bestämmas i fackverket. Resultaten verifieras sedan i beräkningsprogrammet RFEM. Fackverket dimensioneras sedan utifrån L/12 som referens för senare jämförelser med andra fackverkshöjder. Utifrån stabilitetsvillkoret så tas tvärsnittsbredden ut för att undersöka hur den påverkas av tvärsnittshöjden. Förband dimensioneras grovt och verifieras översiktligt i beräkningsprogrammet Statcon. Resultaten visar på att vid en höjning av fackverkshöjden så minskar nyttjandegraden över lag när dimensioneringen utgår ifrån L/12. Normalkrafterna och nedböjningen i mitten ökar med sänkt fackverkshöjd medan momenten minskar. Bredden som funktion av höjden i stabilitetsvillkoret visade sig vara för låg när den sattes in i dimensioneringen. En ökning av bredden med 30% för L/8, 50% för L/10, 75% för L/12 och 100% för L/14 gjorde att stabilitetsvillkoret kunde tillfredsställas. Utifrån ett höjd- och breddförhållande på tvärsnittet så kan en bredd utifrån spännvidd och fackverkshöjd att få fram. Genom att multiplicera spännvidden med samma faktor som den delas med för att få ut höjden och dela med 1200. Så för fackverkshöjd L/12 och spännvidd 55 så blir bredden cirka 528 mm.

Detta examensarbete undersöker användningen av projektportföljstyrning (PPM) som ett ledningssystem för beställare inom byggbranschen. Utmaningarna inom branschen, såsomeffektivitet, hållbarhet, informationsutbyte och standardisering, diskuteras i ljuset av hur PPM kanbidra till att möta dessa utmaningar. Studiens metodik inkluderade en litteraturstudie, enkätundersökning och individuella intervjuer medprojektchefer och projektledare som direkt påverkas av PPM. Resultaten visade att många företaganvänder portföljsystem för att lagra projektinformation, men färre företag använder PPM förstyrning av projekten. Prioriteringsmetoder och styrning av projekt varierade mellan företagen ochbaserades på olika faktorer.Studien visade att PPM kan bidra till att skapa ordning och reda i pågående projekt samt underlättaprioritering och budgetering. För att uppnå optimala resultat på effektivitet och lönsamhet krävs atthela företaget omfamnar PPM. För företag som inte kan använda PPM för alla projekt föreslås en80/20-regel där majoriteten av projekten genomförs med PPM och en mindre del utanför systemet.Ett centralt inslag i PPM är den digitala projektportföljen, där all information om projekten lagras.Slutrapporter spelar en viktig roll för lärande och erfarenhetsöverföring. Skribenterna föreslår att en#-taggfunktion införs i PPM för att underlätta sökning av händelser och dela erfarenheter fråntidigare projekt.Det betonas att ett digitalt PPM-verktyg bör anpassas till varje företag eller avdelning, och det finnsingen allomfattande standardiseringsmetod. Vissa viktiga parametrar för en digital projektportföljinkluderar kvalitet, ekonomi, hållbarhet, resurser, erfarenhetsöverföring, kommunikation,koordinering, riskhantering och resursallokering.Framtida forskning bör fortsätta att utforska hur PPM kan användas för att möta utmaningarna inombyggbranschen och hur #-taggfunktionen kan främja erfarenhetsöverföring. Ytterligare studier kanockså undersöka implementeringen av PPM för beställare som arbetar med olikaentreprenadformer. / This thesis examines the use of project portfolio management (PPM) as a management system forclients in the construction industry. The challenges within the industry, such as efficiency, sustainability, information exchange, and standardization, are discussed in the context of how PPMcan help address these challenges. The methodology of the study included a literature review, a survey, and individual interviews withproject managers and project leaders directly affected by PPM. The results showed that manycompanies use portfolio systems to store project information, but fewer companies use PPM forproject management. Prioritization methods and project management varied between companiesand were based on different factors. The study demonstrated that PPM could contribute to creating order and structure in ongoingprojects and facilitate prioritization and budgeting. To achieve optimal results in terms of efficiencyand profitability, it is necessary for the entire company to embrace PPM. For companies that cannotuse PPM for all projects, an 80/20 rule is proposed, where most of the projects is carried out withPPM and a smaller portion outside the system.A key element of PPM is the digital project portfolio, where all project information is stored. Finalreports play a vital role in learning and knowledge transfer. The authors suggest introducing ahashtag function in PPM to facilitate event searching and sharing experiences from previous projects. It is emphasized that a digital PPM tool should be customized to each company or department, andthere is no universally standardized method. Some important parameters for a digital projectportfolio include quality, finance, sustainability, resources, knowledge transfer, communication,coordination, risk management, and resource allocation.Future research should continue to explore how PPM can be used to address challenges in theconstruction industry and how the hashtag function can promote knowledge transfer. Additionalstudies can also examine the implementation of PPM for clients working with different forms ofcontracts.

Glimmer är vanligt förekommande i den svenska berggrunden och återfinns bland annat i bergarterna gnejs och granit. Åtskilliga praktiska samt vetenskapliga exempel visar att glimmerhar negativ påverkan på bärlagermaterial samt asfalt och är därmed reglerat i Trafikverkets regelverk. Däremot är det ytterst få studier som behandlar glimmerhaltens påverkan på ett förstärkningslager. Gemensamt i de studier där obundna lager studerats är att fria glimmerkorn, s.k. fritt glimmer, som anrikas i små fraktioner utgör det största problemet.  Tidigare undersökningar och skadeutredningar av vägar med snabb nedbrytning pekar på attglimmer haft negativ påverkan även på förstärkningslagret. Denna studie initierades dåTrafikverket nyligen avslutat ett vägprojekt som tidigt uppvisade spårdjupsutveckling somdelvis härleddes till ett glimmerrikt förstärkningslager. Med bakgrund av ovanstående finns det anledning att undersöka glimmermineralens påverkan på ett förstärkningslager då det kan föreligga ett behov att reglera tillåten glimmerhalt även i detta lager. Bergmaterial bryts, främst av ekonomiska skäl, fördelaktligen i anslutning till vägen som ska byggas. En allt för sträng begränsning kan medföra att vissa bergtäkter döms ut vilket resulterar i suboptimeringar såsomlängre materialtransporter vilket påverkar både priser samt koldioxidutsläpp. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritt glimmer påverkar ett förstärkningslager genom att studera befintlig litteratur samt utföra en laboratorieundersökning. Tidigare studier på bärlagermaterial har visat på ökning av kapillaritet och deformationer vid högre glimmerhalter. Ökad tjällyftning, i synnerhet kvarvarande lyftning, har också registrerats vid ökande glimmerhalt. Detta har resulterat i att en maximal fri glimmerhalt på 30% ej fåröverstigas i ett bärlager enligt Trafikverkets regelverk. Då kunskapsläget om glimmer i förstärkningslager är avsevärt mycket sämre än för bärlager finns idag ingen begränsning rörande högsta tillåtna glimmerhalt i förstärkningslager. Baserat på litteraturstudien, tillgänglig utrustning och tidsramen för detta projekt utformades ett belastningstest med inspiration från CBR-test. Testserien har utförts på material i fraktion 0-63 mm där en hydraulpress under konstant deformationshastighet belastar materialet och registrerar kraft i förhållande till deformation. Tre olika glimmerhalter testades med vattenkvot 6% och 12%. Glimmerhalten varierades genom att dopa det glimmerrika ursprungsmaterialet i fraktion 0-4 mm med glimmerfritt material i samma fraktion samtidigt som den totala andelen 0-4 mm material hölls konstant i samtliga prov. Resultatet från belastningstesterna av proverna med vattenkvot 12% visar ett vagt sambandmellan ökad glimmerhalt och större deformationer. Samtidigt påvisar resultatet för provernamed vattenkvot 6% det omvända. Eftersom dessa två prover skiljer sig mest med avseende på glimmerhalt och vattenkvot är detta resultat synnerligen oväntat. Resultaten beträffandepermanent deformation i förhållande till maximal deformation antyder att provmaterialet med högst glimmerhalt erhöll minst elastiska egenskaper med båda vattenkvoterna. Utifrån studiens resultat är det svårt att konstatera hur fritt glimmer påverkar bärigheten hos ett förstärkningslager. För att med säkerhet påstå hur fritt glimmer påverkar deformationsegenskaperna hos ett förstärkningslager krävs fler prover. Slumpen kan i denna laboratorieundersökning ha orsakat resultaten med tanke på att bara ett försök med varje glimmerhalt/vattenkvot gjordes för varje provmaterial.

No description available.

There is a trend in modern society to build roundabouts. The main reason that can be found is because of the safety benefits a roundabout has compared to other intersections. The safety benefit does however not include all perspectives, it has been noted in different studies that the cyclists have many accidents when the intersection is a roundabout. How can a roundabout be more safe for cyclists and other unprotected road users, that is the question this paper focuses on. This paper also focuses on the decision making when it comes to roundabouts. When it comes to safety the most important decisions is how the roundabout is designed.  There are nine interviews that have been important for the method of this paper, those interviews have been with people that have different roles in the decision making for the design of a roundabout. The result of these interviews is that the safest way to protect cyclists and pedestrians from traffic is to make sure they never cross paths, this is usually done with tunnels underneath the road. When it is not possible to make tunnels and the unprotected road users have to pass the traffic, then raised crossroads is the best way to protect because of the lowered speed on traffic. This paper also takes up the perspective of road workers and the importance of maintenance of the roads.

Boliden är ett gruv- och smältföretag som producerar bas- och ädelmetaller och har verksamhet i Sverige, Finland, Norge och Irland. Företaget bedriver arbete inom prospektering och har flertalet underjordsgruvor dagbrott, anrikningsverk och smältverk. En av dessa underjordsgruvor är Renströmsgruvan som ligger några mil utanför Skellefteå. Gruvan består av malmkroppar som bryts med olika metoder. En av dessa malmkroppar är Simon som bryts med igensättningsbrytning och skivpallbrytning med återfyllning. Innan brytningen påbörjades i Simonmalmen genomfördes ett antal förstudier för att hitta en brytningsmetod och en förstärkningsplan som passar malmkroppen och bergmassan. Skivpallbrytningen i Simonmalmen har pågått sedan 2020 och hittills har arton skivpallar tagits. Området är uppbyggt av tvärgående skivpallar, malm och ventilationsstigar samt fältorter som används som transportsträcka. Hittills har ingen uppföljning och jämförelse mellan studierna och utfallet från brytningen utförts. Syftet med detta arbete är att utvärdera skivpallområdet, hitta skillnader och likheter mellan det nuvarande stadiet och förstudien. Mer specifikt ska följande delar utvärderas: Geometri av malmkroppen Bergförhållanden Skadezon Över- och underberg Återfyllning (cementstabiliserat gråberg, CRF) Förstärkning Kostnad för området (brytning och återfyllning) och produktivitet Ovanstående punkter har utvärderats då de har en betydande roll för resultatet, produktionen och planeringen av området. Målet med studien är ge rekommendationer för fortsatt drivning för att kunna förbättra brytningen i området. Synliga skador på bergförstärkningen är låg och de uppkomna skadorna går att anknyta till kontaktytorna mellan bergarterna och bergkvalitén. Dessa bidrar till en oplanerad tunnelprofil och uppsprickning. Mängden överberg är mer än vad som uppskattades i förstudien, vilket troligtvis beror på en sämre bergkvalitet i verkligheten än vad som uppskattades i förstudien. Förstärkningen som rekommenderades i förstudien är förstärkningsplanen som används i dagsläget. Den rekommenderande betongtjockleken för området underskrids, men inga större skador har uppkommit på grund av detta. Återfyllningen som används är gråberg för de sekundära skivpallarna och cementstabiliserat gråberg (CRF) för de primära skivpallarna. CRF:ens hållfasthet påverkas av sprängningen och av gråberget som ligger i botten av återfyllningen (gråbergslimpa). En för låg hållfasthet påverkar mängden fyllinblandning i skivpallarna. I förstudien beräknades det med en konstant driftkostnad för området vilket inte är utfallet, kostnaderna är varierande och beror på hur mycket tillredning som sker i malm och gråberg. Den största skillnaden mellan beräknade kostnader och utfall är kostnaden av CRF:en. Den främsta rekommendationen för fortsatt drivning är att se över förstärkningen som är i tvärorterna efter pelarna. Detta då rekommenderad betongtjocklek underskrids, men inga stora skador har uppkommit som följd. Då det är kontaktytorna och bergkvalitén som påverkar drivningen mest bör dessa tas i beaktning vid planering av skivpallarna och förstärkning. Man bör undvika att preparera de primära skivpallarna med för mycket gråberg i sulan. Då detta bidrar till en mindre stabil återfyllning som leder till utfall av CRF.