Bakgrund: Många patienter lider av sömnstörningar på sjukhus på grund av olika faktorer. Det har konsekvenser på bland annat hälsan och leder till nedstämdhet och fallrisk hos äldre. I Sverige ökar användning av sömnmedicin och många patienter erbjuds sömnmedel på sjukhus. Sjukvårdspersonals uppfattning skiljer sig från patientens upplevelse av sömn. Syfte: Studien belyste vad som påverkar patientens sömnkvalitet på en vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie valdes där nio vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Det visades att många inneliggande patienter hade en dålig sömnkvalitet. Miljöfaktorer som ljud och ljus, dels förorsakat av vårdpersonalen, påverkade sömnkvaliteten. Smärta och psykiska faktorer ledde också till försämrad sömn. Patienter i enkelrum sov bättre trots högre ljus-eller ljudnivå än i flerpatientrum. Slutsats: Vårdpersonal kan förbättra patientens sömnkvalitet genom bättre planering och tajming av medicinska åtgärder och omvårdnadshandlingar. Trygghet för patienten skapas genom bra bemötande, delaktighet och information som hjälper patienten till bättre vila och sömn.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Vetenskapliga artiklar visar att patienter som får stroke under sin sjukhusvistelse får sämre omhändertagande än strokepatienter som direktinläggs. Litteraturen visar även att det behövs mer kunskap om vilka förbättringar som kan behöva göras för att få en säker, kunskapsbaserad och effektiv stroke sjukvård. Syfte: Studiens syfte är att identifiera händelser som har varit kritiska i omhändertagandet av inneliggande patienter som insjuknar i stroke. Metod: CIT (Critical Incident Technique) har använts som datainsamlingsmetod, denna har använts inom flygvapnet men har på senare tid fått större användning i bl. a hälso- och sjukvården. Kvalitativ innehållsanalys enligt Burnard (1996) ligger till grund för bearbetning av materialet. Analysen utgick ifrån 10 intervjuer med sjuksköterskor som har erfarenhet av patienter som insjuknat i stroke på vårdavdelning. Intervjuer är genomförda på 5 (fem) olika typer av avdelningar inom Sahlgrenska sjukhuset under våren 2016. Resultat: Kritiska händelser förekommer i samband med omhändertagande inom alla delar av vården av patienter som insjuknar i stroke under sin sjukhusvistelse. Övergripande kategorier är: oförutsedd händelse, bristande resurser riskerar patientsäkerheten och specialistvårdens baksida/organisatoriska hinder. Kategorierna identifieras inom mikro-, meso- och makrosystem för sig samtidigt som de interagerar mellan de olika systemen. Slutsatser: Tillgång till aktuella mätningar är viktig för att få en överblick över det aktuella läget för inneliggande strokepatienter i form av antal och var de inträffar. Studien visar att det finns ett stort behov av en välfungerande strokekedja för inneliggande strokepatienter och att det finns genomförda projekt i USA som kan vara till hjälp för framtida förbättringar i stroke vården. Det är även viktigt att lägga fokus kommunikation och information till anhöriga. / Background: Scientific articles has shown that patients that have had a stroke during their hospitalization receive lesser degree of care, than patients that has been admitted with a stroke. Literature has shown we need more knowledge how to improve stroke care to get a secure, knowledge based and effective stroke care in hospitals. Aim: The study aims to identify the events that have been critical in the management of hospitalized patients who suffer a stroke. Method: CIT has been used as a data collection method to bring in information, it has been used in the airforce and more recently has been used more widely in national healthcare. Qualitative contents analysis, according to Burnard (1996), gives basis for analyzing the material. The analysis was based on 10 interviews with nurses who have experience of patients diagnosed with stroke during hospitalization. Interviews were conducted at 5 (five) different departments within the Sahlgrenska Hospital in spring 2016. Result: Critical events occur in connection with care in all parts of the care of in-hospital patients who suffer a stroke. Overall categories: unexpected event, the safety of patients affected by department resources and the backside of specialist care. The categories identified in the micro, meso and macro systems are interacting between the different systems. Conclusion: Access to current measurements is important to get an overview of the current state of in-hospital stroke patients in the form of numbers and where they occur. The study shows that there is a great need for a well-functioning stroke chain for in-hospital stroke patients and that there are implemented projects in the US that could be helpful for future improvements in stroke care. It is also important to focus on communication and information to relatives.