Examensarbetet syftar på att undersöka om verksamheter som driver ett coworking space utgår från ett tjänstelogiskt perspektiv. Under 2018 ökade antal coworking verksamheterna med 15,2% från året tidigare (Coworking Resources, 2019). Enligt Jackson (2012) har megatrender som digitalisering, delningsekonomi och kollektivism ökat populariteten av uppstart av coworking spaces globalt. Med en föreställning att affärsmodellen coworking space påminner om ett tjänstelogiskt förhållningsätt till att utföra affärer fanns ett intresse att undersöka det populära konceptet coworking space, ur ett tjänstelogiskt perspektiv. Under processen för att identifiera deltagare till studien, samt undersökningsobjekt, initierades åtgärder från myndigheter för att minska smittspridningen Covid-19. Vilket påverkade tillgången till undersökningsområden och deltagare för datainsamling. Därför valdes istället semistrukturerade intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval.  Studien har identifierat att i verksamheter initialt utgår från ett tjänstelogiskt perspektiv vid uppstart och framtagning av nya tjänsteerbjudanden. Exempelvis används metoder som Design Thinking vid utvecklingsprocesser. Dock framkommer det att de inte fullföljer det tjänstelogiska tillvägagångsättet vid fortsatt utveckling och drift av sina verksamheter.  Examensarbetet avser inte att påstå att coworking verksamheter bör arbeta utifrån ett tjänstelogiskt perspektiv, utan ställer snarare frågan om de gör det. Följaktligen syftar examensarbetes resultatavsnitt på att verksamheter som driver coworking inte arbetar utifrån ett tjänstelogiskt perspektiv, däremot kan det upplevas som sådant i många fall. Oftast är deras erbjudande värdeskapande, men är däremot inte samskapande tillsammans med kunderna.  Från analysen identifierades brister i Kristensson et al. (2014) tjänsteinnovationsprocess modell, som inte tar höjd för nystartade verksamheter, utan fokuserar på existerade företag som önskar göra förändringar av deras affärsmodell. I analysen identifierades även att tjänsteinnovationsprocess syn på initiala behov, där verksamheten först ska lägga mål med tjänsteinnovationen innan de ens har identifierat grundbehov. Det framkommer i analysen från datainsamling att processen är teoretisk konstruerad, men är svår att applicera i praktiken. Med anledning av det har arbetet resulterat i ett innovationsbidrag i form av en ny tjänsteinnovationsprocess, som inspireras av tjänsteinnovationsprocessen från Kristensson et al. (2014) och Kolbs lärcykel (Kolb, 2007). Med anledning att processen istället är kontinuerlig och bättre anpassad till nystartade verksamheter. / The aim of the study is to examine whether activities pursuing a coworking space are based on a service logic perspective. In 2018, the number of coworking activities increased by 15,2% from previous years (Coworking Resources, 2019). According to Jackson (2012), megatrends such as digitization, the sub-economy and collectivism have increased the popularity of the start of coworking spaces globally. With a notion that the coworking space business model is reminiscent of a service logic approach to performing business, there was an interest to examine the popular concept of coworking space, from a service logic perspective. During the process of identifying participants in the study, and investigating objects, measures were initiated by the authorities to reduce the transmission of Covid-19. This would affect access to survey areas and participants for data collection. As a result, semi-structured interviews were selected based on a convenience selection. The study has identified that in activities the initial approach is based on a service logic approach to the creation of new service offers. For example, methods like Design Thinking are used for development processes. However, they do not fulfil the service logic approach to the continued development and operation of their activities. The study is not intended to suggest that coworking practices should operate on the basis of a service logic perspective, but rather the question of whether they are doing so. As a result, the results section of the thesis is that activities that operate coworking do not work on the basis of a service logic perspective, but it can be perceived as such in many cases. Most of the time, their offer is of value creation, but it is not co-creation with the customers. The analysis identified weaknesses in Kristensson et al. (2014) 'service innovation process', which does not take the height of newly created activities, but focuses on the existence of companies that wish to make changes to their business model. The analysis also identified that service innovation process views initial needs, where the activities first have to set objectives with the services innovation before they have even identified basic needs. It is emerging in the data collection analysis that the process is theoretically designed, but is difficult to apply in practice. In view of this, the work has resulted in an innovation contribution in the form of a new service innovation process, which is inspired by the Service Innovation Process from the Kristensson et al. (2014) and Kolb's learning cycle (Kolb, 2007). As a result, the process is continuous and better tailored to new business.

Sammanfattning Många resultat i modern arbetslivsforskning fokuserar på stress och reaktiva åtgärder samtidigt som forskning inom kreativitet och innovation främst fokuserar på vinster i ekonomi och tillväxt. Denna studie har för avsikt att undersöka medarbetarens upplevda meningsfullhet i arbetet och kreativt klimat för att finna proaktiva faktorer gällande arbetsrelaterad stress och ohälsa. Interaktiv forskningsmetod med kvantitativa inslag användes då sambandet undersöktes genom en enkätundersökning. Utifrån datainsamlingens resultat formades ett verktyg med syftet att öka det kreativa klimatet och således öka meningsfullheten i arbetet vilket leder till positiva effekter i arbetsmiljön. Resultat från enkäterna visade signifikanta samband mellan meningsfullhet i arbetet och kreativt klimat samt var och en av dimensionerna inom kreativt klimat, vilket bekräftar studiens hypoteser. Ytterligare ett signifikant samband hittades mellan arbetsfunktion och meningsfullhet i arbetet. Slutsatsen är att ett verktyg som ökar det kreativa klimatet i organisationen leder till ökad meningsfullhet i arbetet. / Abstract Modern research in the area of work-life tends to focus on stress and reactive measures at the same time research in creativity and innovation mainly focuses on profits in economy and other organizational gains. This paper intends to examine work meaningfulness and creative climate, with an employee focus, to achieve proactive work in work-related stress and ill-health. The study is based on interactive research methodology with quantitative elements. A quantitative survey examined whether there was a correlation between the factors. Based on the results of the data a work tool was created, aiming to increase the meaningfulness of work via creative climate and thus affect the working environment in a positive sense. Results from the questionnaires showed significant correlation between work meaningfulness and creative climate, as well as each of the ten dimensions in creative climate, confirming the study's hypotheses. Another significant correlation between work function and work meaningfulness were also found. The conclusion is that the tool to enhance the creative climate of the organization leads to increased work meaningfulness.

Denna rapport redovisar processen och resultatet av ett examensarbete som utgör en del av examinationen för högskoleingejörsexamen i innovationsteknik och design vid Karlstads universitet. Projektet är gjort på uppdrag av Glava Energy Center för Bowters räkning med uppdraget att ta fram lösningar som kan utöka laddningskapaciteten för elektriska fritidsbåtar. Examensarbetet utfördes vårterminen 2021 och omfattar 22.5 högskolepoäng. Projektet är uppbyggt kring fem faser, planering, discover, define, develop och deliver där syftet är att först identifiera rätt problem för att sedan kunna komma fram till rätt lösning. Det finns flera sätt att angripa detta projekt, speciellt om man väljer att fokusera på varför laddningskapaciteten behöver utökas från första början, vissa av dessa lösningar blir tyvärr också irrelevanta på grund av faktorer som berör kostnader eller tekniska aspekter. Detta arbete har därför identifierat och utvecklat lösningar som genom att installera fler solceller kan utöka laddningskapaciteten. På båten finns det flera ställen att installera solceller på, men det är svårt att bortse från att en av de bättre platserna ur effektsynpunkt är att placera solceller på något typ av tak där de inte blir skuggade, men vad tycker egentligen användarna om det? En användarintervju utfördes som gav svar på detta. Användarna kan tänka sig att ett tak är en bra sak att ha när det bli riktigt varmt eller man bara vill njuta av lite skugga som omväxling men att man förmodligen är ute med båten för att just få njuta av solen. Ett tak som går att fälla undan eller justera på något annat sätt skulle kunna vara en lösning på det problemet. En mängd olika taklösningar samt icke taklösningar har undersökts men efter användandet av olika kända sållningsmetoder stod det klart att arbetet skulle gå vidare med en taklösning som är delvis justerbar, alternativt helt fast. Detta har lett fram till att tre koncept tagits fram som alla bidrar med en utökad laddningskapacitet. Koncept Glidande stomme och Skjutbart tak bygger på en enkel konstruktion som tillåter en respektive två standard solpaneler att forma ett tak över båten. De olika koncepten kan justeras till olika positioner för att på det sättet kunna erbjuda användarna en variation av skugga och sol utefter tycke och smak. Koncept Origami flasher bygger som namnet hintar om på ett vikmönster från den traditionella konstformen origami. Detta koncept är lite mer experimentellt men ger i teorin ett väldigt stort skydd från solen i utfällt läge samt stor yta för montering av solceller, samtidigt som det i hopfällt läge täcker absolut minst yta av dessa tre koncept vilket är fördelaktigt för de användare som vill njuta av solen. / This thesis presents the process and it’s results from a concept development project. The thesis is part of the examination for a Bachelor of Science in Innovation Technology and Design at Karlstad University. The project was commissioned by Glava Energy Center on behalf of Bowter with the task of developing solutions that can increase the charging capacity for electric leisure boats. The thesis was written during spring 2021 and comprises 22.5 credits. The project is built around five phases, planning, discover, define, develop and deliver. The purpose is to first identify the right problem in order to be able to produce the right solution. There are several ways to approach this project, especially if you choose to focus on why the charging capacity needs to be increased in the first place, some of these solutions unfortunately also become irrelevant due to factors affecting costs or technical aspects. This work has therefore identified and developed solutions which, by installing more solar cells, can increase the charging capacity. There is several places on the boat that are suitable for install solar cells, but it is difficult to ignore that, from a power point of view, the best place to instal solar cells is on some sort of roof. But what does the user really think about it? A pre-study, including a intervju with users was conducted that provided answers to this question. The user can imagine that a roof is a good thing to have when it gets really hot or when you just want to enjoy a little shade for a change, but that the real objective with the usage of the boat probably is to enjoy the sun. A roof that can be folded away or adjusted in some other way could be a solution to that problem. A variety of roof solutions and non-roof solutions have been investigated. After the use of various known screening methods it was decided that the work would continue with a roof solution that is partially adjustable, or completely solid. The project have after that chosen to present three concepts that contribute to an increased charging capacity by help of a partially adjustable roof. Concept Glidande stomme and Skjutbart tak is based on a fairly simple construction that allows one respectively two standard solar panels to form a roof over the boat. The different concepts can be adjusted to different positions in order to offer users a variety of shade according to taste and needs. Concept Origami flasher, as the name suggests, is based on a folding pattern from the traditional art of origami. This concept is a bit more experimental but provides, in theory, second largest protection from the sun in unfolded  position. Meanwhile, in collapsed position, the Origami flasher concept covers the least area of ​​these three concepts, which is advantageous for those users who want enjoy the sun.

Den här rapporten behandlar ett utvecklingsprojekt med mål att framställa ett designförslag på utformingen av ett måttdefinerat lastutrymme. Detta sker inom ramen av ett examensarbete, omfattande 22,5 hp, som en del i högskoleingenjörsprogrammet inom innovationsteknik och design på Karlstads universitet. Uppdragsgivare är Martin Larsson, vd på Precer Autotech, ett företag som utvecklar en ny typ av hybridfordon som drivs av fastbränslen. Detta fordon har dimensionerna av en normalstor personbil, men klassas som en motorcykel, eller fyrhjuling. I och med detta har fordonet i fråga speciella faktorer att förhålla sig till när det gäller bl.a. förhållandet mellan vikt och storlek. Utvecklingen av lastutrymmet är ett projekt som är med och utvecklar en grund för det framtida konceptfordon som utav Precer Autotech ska utvecklas. Den industriella designprocessen har genomsyrat projektet och metoder tillhörande denna process har betonats. Metoder såsom användningen av en fullskalig mock-up har gett detta projekt en särprägel. Från idégenereringar till konceptutvecklingar har projektet använt sig av metoder och tillvägagångssätt vilka betonats i projektansvariges universitetsutbildning. Resultatet från detta projekt har mynnat ut i ett helhetskoncept för utforming av det måttbestämda lastutrymmet, som visat sig uppfylla de krav som ställdes på den slutgiltiga konceptlösningen. Denna slutgiltiga konceptlösning har utarbetats i en fullskalig mock-up, vilket också har varit en del av projektets mål. / This report covers a development project which goal is to produce one or more layout concepts of a measure defined boot compartment. This project is conducted as Bachelor of Science thesis within the bachelor engineering program of innovation technics and design in Karlstad University, Sweden. The assignment was supplied by Martin Larsson, managing director at Precer Autotech, a company that is developing a new type of hybrid vehicle that runs on solid fuels. This vehicle owns the dimensions of an average sized car, though is technically defined as a larger sized quad or ATV. Because of this, the vehicle in question is subject to several special factors regarding, for example, the ratio between weight and size. The project is going to provide part of the foundation on which this concept vehicle will be developed. The process of industrial design has pervaded this project, with methods and techniques originated from said process riddling the entirety of the project. Methods such as the use of a full scale mock-up have nuanced this project. From sessions of brainstorming to the development of concepts, this project has been using techniques and ways which has been a defining part of the university studies. The project resulted in one concept for totality of the measure defined boot compartment, which has shown to fulfill the demands of the project. The final concept solution has also been implemented in a full scale mock-up, which was a part of the project’s goals. / Utveckling av lastutrymme för ett konceptfordon