京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(経済学) / 甲第19950号 / 経博第537号 / 新制||経||278(附属図書館) / 33046 / 京都大学大学院経済学研究科経済学専攻 / (主査)教授 宇仁 宏幸, 准教授 矢野 剛, 准教授 COLPAN Meziyet Asli / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Economics / Kyoto University / DGAM

No description available.

There is a plethora of methods and tools that can be used for the assessment of Urban Metabolism. Nevertheless, there is no standardized method for accounting of material flows within and across the boundaries of urban systems. This thesis aims to provide a physical accounting model for monitoring material flows in urban areas that could potentially become the basis for the development of a standardized accounting method in the long term. The model is based on a Physical Input Output Table framework and builds upon the strengths of existing accounting methods but at the same time it demonstrates new features that can address their limitations. The functions of the model were explored and evaluated through its application to an urban neighbourhood in the Stockholm Royal Seaport. Bottom-up data were used for the application of the model in the case study. The application of the model provided a preliminary description of the material flows in the neighbourhood and most importantly provided information that underpinned the assessment of the strengths and limitations of the model. It was deduced, that on the one hand the model can describe successfully the physical interactions between the urban socioeconomic system and the environment or other socioeconomic systems and at the same it has the potentials to illustrate the intersectoral flows within the boundaries of the system. In addition, it can be used to structure available data on material flows and promote the study of an urban system with a life cycle perspective. On the other hand, the process of compiling the tables of the model can be considered as complex and moreover the data requirements for the compilation of the tables are significant. Especially, the compilation of the tables of the model with bottom-up data may require a laborious data collection and analysis process, which however may not address all data gaps. Thus, the combination of bottom-up data with top-down data is recommended. Moreover, it is recommended the development of integrated databases for data collection and management at the municipal level and the fostering of collaboration between stakeholders within the municipalities to facilitate dissemination of data and information. / Mer än hälften av den globala befolkningen bor numera i urbana områden och denna andel uppskattas öka under de kommande årtiondena. Urbana system förbrukar fysiska resurser och genererar stora mängder av rester vilket innebär påfrestningar på miljön samt hindrar en hållbar utveckling. Således kan förståelse av Urban Metabolism (UM) stödja insatserna för att effektivisera resursförbrukningen och avfallshanteringen. I detta sammanhang har en stor mängd av metoder och verktyg utvecklats och tillämpats i UM-studier, såsom Materialflödeanalys (Material Flow Analysis - MFA) och Input-output Analys (Input Output - IOA) baserat på fysiska input-output tabeller (Input Output Tables – PIOTs). Ändå saknas en standardiserad metod för redovisning av materialflöden inom och över gränserna av urbana system. I samband med detta examensarbete utvecklades en fysisk räkenskapsmodell för övervakning av materialflöden i urbana områden. Denna modell kan potentiellt bli grunden för en enhetlig metod för beräkning av materialflöden i urbana system. Modellen utvecklades i en stegvis process och baserades på litteraturgranskning. Grunden för modellen är ett omfattande PIOT ramverk som kan användas för registrering av materialflöden i urbana system. PIOT ramverket är annorlunda än de typiska PIOT-systemen. Det ger en tydligare avgränsning av systemgränserna, det visar tydligt ursprung och destination för materialflöden, och dessutom kan det erbjuda ett livscykelperspektiv på materialflödena. Modellen består av en uppsättning identiska PIOT. Varje deltabell innehåller materialflöden som tillhör i en specifik klass, medan huvudtabellen aggregerar materialet som strömmar för alla material från deltabellerna. Därigenom kan modellen avbilda materialflödena i ett aggregat-perspektiv och samtidigt ge fysiska räkenskaper för specifika materialtyper. Modellen användes i en nybyggd stadsdel i Norra Djurgårdsstaden (NDS), för att utforska och bedöma dess funktioner. För att kartlägga och kvantifiera flödena i stadsdelen genomfördes en MFA baserad på “bottom-up-data”. Insamlingen och analysen av data var emellertid en besvärlig process och dessutom kunde flera materialflöden inte kvantifieras på grund av databrister. Därför kunde modellens tabeller inte fyllas fullständigt och ett flödesdiagram skapades med både kvantitativa och kvalitativa flöden. Trots att det fanns databrister lyckades tillämpningen av modellen att avbilda UM i det avgränsade urbana systemet på ett adekvat sätt. Det visade tydligt att nästan 96% av de materiella insatserna är ackumulerade i lager. Dessutom fastställde modellen kvalitativt den fysiska växelverkan mellan det urbana systemet och den naturliga miljön, det nationella socioekonomiska och det globala socioekonomiska systemet. Emellertid var det inte möjligt att bedöma modellens fullständiga potential eftersom det inte var möjligt att upprätta intersektorala kopplingar. Dessutom beräknades indirekta flöden av flera importerade material baserat på koefficienterna för materialintensitet. Detta tillvägagångssätt kan erbjuda insikt om de uppströms påfrestningar som orsakas av materialproduktionen. Dock finns det endast koefficienter för specifika material. Därför kan de inte användas för att uppskatta de indirekta flödena för varje materialinflöde. Dock framhöll deras partiella tillämpning att indirekta flödena var 38% högre än direktflödena, vilket indikerar att påfrestningar som utövas till miljön på grund av produktion av importerade material är betydande. Tillämpningen av modellen möjliggjorde en bedömning av både styrkor och svagheter hos modellen. Å ena sidan kan modellen fastställa fysiska interaktioner mellan det urbana socioekonomiska systemet och naturmiljön, det nationella socioekonomiska systemet och det globala socioekonomiska systemet. Dessutom har det potential att beskriva intersektorala flöden inom gränserna för det urbana systemet och det kan erbjuda insikt om materialinflödenas ursprung och materialutflödenas destination. En annan styrka i modellen är att den erbjuder livscykelperspektiv genom att ta hänsyn till indirekta flöden av importerade material. Å andra sidan demonstrerades att sammanställningenav modellens tabeller kräver en stor mängd data, speciellt när data erhålls med ett ”bottom-up” tillvägagångssätt. Ändå är bottom-up data inte alltid tillgängliga för urbana områden. En annan svaghet är att sammanställningenav tabellerna i modellen med bottom-up-data kräver en mödosam process för datainsamling och analys. Dessutom kräver analysen av data många antaganden som ökar osäkerheten i resultaten. Ovanstående svagheter i modellen kan hindra tillämpningen av modellen för räkenskap av materialflöden på urbana områden. Således rekommenderas kombinationen av bottom-up-data med top-down data för tillämpning av modellen. Dessutom föreslås utvecklingen av integrerade databaser för datainsamling om materialflöden i urbana områden.

The overall goals of this dissertation are to investigate the sustainability of the built environment, holistically, by assessing its Triple Bottom Line (TBL): environmental, economic, and social impacts, as well as propose cost-effective, socially acceptable, and environmentally benign policies using several decision support models. This research is anticipated to transform life cycle assessment (LCA) of the built environment by using a TBL framework, integrated with economic input-output analysis, simulation, and multicriteria optimization tools. The major objectives of the outlined research are to (1) build a system-based TBL sustainability assessment framework for the sustainable built environment, by (a) advancing a national TBL-LCA model which is not available for the United States of America; (b) extending the integrated sustainability framework through environmental, economic, and social sustainability indicators; and (2) develop a systembased analysis toolbox for sustainable decisions including Monte Carlo simulation and multi-criteria compromise programming. When analyzing the total sustainability impacts by each U.S. construction sector, “Residential Permanent Single and Multi-Family Structures" and "Other Non-residential Structures" are found to have the highest environmental, economic, and social impacts compared to other construction sectors. The analysis results also show that indirect suppliers of construction sectors have the largest sustainability impacts compared to onsite activities. For example, for all U.S. construction sectors, on-site construction processes are found to be responsible for less than 5 % of total water consumption, whereas about 95 iv % of total water use can be attributed to indirect suppliers. In addition, Scope 3 emissions are responsible for the highest carbon emissions compared to Scope 1 and 2. Therefore, using narrowly defined system boundaries by ignoring supply chain-related impacts can result in underestimation of TBL sustainability impacts of the U.S. construction industry. Residential buildings have higher shares in the most of the sustainability impact categories compared to other construction sectors. Analysis results revealed that construction phase, electricity use, and commuting played important role in much of the sustainability impact categories. Natural gas and electricity consumption accounted for 72% and 78% of the total energy consumed in the U.S. residential buildings. Also, the electricity use was the most dominant component of the environmental impacts with more than 50% of greenhouse gases emitted and energy used through all life stages. Furthermore, electricity generation was responsible for 60% of the total water withdrawal of residential buildings, which was even greater than the direct water consumption in residential buildings. In addition, construction phase had the largest share in income category with 60% of the total income generated through residential building’s life cycle. Residential construction sector and its supply chain were responsible for 36% of the import, 40% of the gross operating surplus, and 50% of the gross domestic product. The most sensitive parameters were construction activities and its multiplier in most the sustainability impact categories. v In addition, several emerging pavement types are analyzed using a hybrid TBL-LCA framework. Warm-mix Asphalts (WMAs) did not perform better in terms of environmental impacts compared to Hot-mix Asphalt (HMA). Asphamin® WMA was found to have the highest environmental and socio-economic impacts compared to other pavement types. Material extractions and processing phase had the highest contribution to all environmental impact indicators that shows the importance of cleaner production strategies for pavement materials. Based on stochastic compromise programming results, in a balanced weighting situation, Sasobit® WMA had the highest percentage of allocation (61%), while only socio-economic aspects matter, Asphamin® WMA had the largest share (57%) among the WMA and HMA mixtures. The optimization results also supported the significance of an increased WMA use in the United States for sustainable pavement construction. Consequently, the outcomes of this dissertation will advance the state of the art in built environment sustainability research by investigating novel efficient methodologies capable of offering optimized policy recommendations by taking the TBL impacts of supply chain into account. It is expected that the results of this research would facilitate better sustainability decisions in the adoption of system-based TBL thinking in the construction field.

The Paris Agreement has stipulated global lowering of carbon emission to reach the 1.5°C target by 2030. The Intergovernmental Panel on Climate Change has suggested several scenarios with rapid innovation and downscaling of energy usage. Against this background, this thesis analyzes the productive capacity of Sweden to reach the corresponding carbon emission target. A product-byindustry input-output-model of the economy to study different re-allocations of production is used. The effect of these re-allocations on the output as well as carbon dioxide emissions from domestic production are considered. Linear optimization is used to achieve efficient re-allocations. Two scenarios are considered: one called the “basic case”, and one called the “efficient export case”. The basic case uniformly rescales the output. The efficient export case internalizes the export and allows it to be uniformly rescaled by the optimization up to trade balance as well. The data is from 2016 as it is the latest data with the necessary information. The result for the basic case shows that the 1.5°C target in 2016 can be reached without downscaling the output. The total employment shrinks by 2%, while some sectors of the economy are significantly changed. The result of the efficient export case has a similar result while total employment shrinks by 11%. The basic case releases 2% less than the reported carbon emissions, and the efficient export case 24% less where the efficient export case downscales the gross domestic product with 13%. The dynamics of innovation, negative impacts on production, and population growth are not accounted for in these estimates. Further studies need to internalize more constraints and develop more detailed models to provide more accurate policy guidance.

No description available.

The purpose of this paper is to investigate what pupils who study Spanish as a foreignlanguage in the senior level of the nine year compulsory school, think about how theylearn to talk Spanish. What is their opinion about what it takes to be able to speak andcommunicate in Spanish? And what type of exercises do they prefer? This paper alsoaims at investigating if the pupils understand the importance of reading, writing andlistening to as much Spanish as possible if they want to be good at talking Spanish. Inour investigation are we using the Common European Framework of Reference forlanguages: Learning, Teaching, Assessment (CEFR) and other theories that supporttheir conclusions. A quantitative method is applied, a questionnaire is given to 108students in the seventh, eighth and ninth grade in a school in the southern part ofSweden.The results of the questionnaire have shown that when it comes to learn to talkSpanish the pupils believe most in practicing talking in Spanish. 72% of the pupils haveanswered that they agree completely with this assertion. They also understand theimportance of the teacher speaking Spanish during class, 58% completely agree that thisis important. Talking Spanish is classed as output, and listening to the teacher talkingSpanish goes under the term input. The type of activity that they prefer when they talkSpanish is to talk in small groups with friends/classmates, 38% of the pupils think thatthis is the best method. The activity that they prefer the least is to make presentations infront of the class (11%). We have also calculated by using Fisher´s exact test if there isa connection between how they have answered the questions and their age and gender.In only one case was there a connection with statistical certainty. The test showed thatwhen it comes to speaking when everyone is listening, the girls are those whoexperience it hardest to do.

På uppdrag från Umeå Energi AB ska två av deras rostereldade värmepannor (panna 6 och 7) undersökas med avseende på pannverkningsgraden. Umeå Energi genomför i dagsläget månadsvisa kontroller av pannverkningsgraden beräknade med den direkta metoden. Denna beräkningsmetod är dessvärre ganska otillförlitlig, vilket medför att en noggrannare undersökning av pannverkningsgraden krävs. Av denna anledning så beräknades pannverkningsgraden med den indirekta beräkningsmetoden, vilket resulterade i ett mer tillförlitligt resultat där även pannans förlustfaktorer bestämdes. Pannverkningsgraden beräknades och analyserades med hänsyn till de ingående förlustfaktorerna vid samma nyttiga effekt för båda pannorna. För att genomföra detta arbete så undersöktes först de rådande standarderna inom området, detta för att välja ut den mest lämpliga standarden för detta arbete beträffande kriterier och viktiga beräkningsfaktorer. De viktigaste provtagningarna och analyserna som dessa standarder berörde gällde bränsle, aska och rökgaser. För att genomföra alla provtagningar skapades ett provtagningsschema. Provtagningarna genomfördes på båda pannorna vid två olika provtagningstillfällen, därefter skickades proverna på analys och pannverkningsgraden kunde sedan beräknas.Resultatet som detta arbete resulterade i är att panna 6 har något högre pannverkningsgrad än panna 7, 89,3 respektive 82,8 %. Detta medför att förlustfaktorerna står för 10,7 samt 17,2 % för panna 6 respektive panna 7, där den överlägset största förlustfaktorn är rökgasförlusterna. Denna förlustfaktor beror till stor del på rökgasernas temperatur och fukthalt. Rökgasförlusterna uppgår till 9,5 samt 16,3 % på panna 6 respektive panna 7. Därefter i storleksordningen kommer askförlusterna för panna 6 (0,8 %) och värmeförlusterna för panna 7 (0,5 %). Både värmeförlusterna och askförlusterna för panna 6 respektive panna 7 uppgår till en förlustfaktor på 0,3 %. Den minsta förlustfaktorn är oförbränt i gasfas (CO) som ligger mellan 0–0,1 % för panna 6 och panna 7, detta tyder på låga halter av kolmonoxid och oförbränt i rökgaserna.De effektiviseringsförslag som detta arbete ledde fram till var att minska fukthalten och temperaturen på de utgående rökgaserna, detta genom att installera en rökgaskondenseringsanläggning som sänker rökgastemperaturen ytterligare och kondenserar ut mer fukt från rökgaserna. Detta realiseras genom att sänka kondensattemperaturen i rökgaskondenseringsanläggningen antingen genom lägre returledningstemperatur på fjärrvärmen som värmeväxlas mot kondensatet eller via en värmepump placerad mellan fjärrvärmereturen och kondensatet som arbetar med en lägre drifttemperatur än fjärrvärmen. Ett annat effektiviseringsförslag är att förbättra bränslehanteringen genom att torka bränslet innan de matas in i pannan. Slutligen skulle också en mer frekvent uppföljning av bränsleparametrar såsom värmevärde vara ett möjligt effektiviseringsförslag. Alla dessa förslag kräver dessvärre en ekonomisk och tekniskt utredning för att avgöra om dessa effektiviseringsförslag är ekonomiskt försvarbara samt tekniskt genomförbara. / On behalf of Umeå Energi AB, two of their grate fired heating boilers (boiler 6 and 7) was evaluated with respect to boiler efficiency. Currently these boiler efficiency calculations is carried out monthly by the input-output method. This calculation method is unfortunately rather unreliable, which means that a more exact examination of the boiler efficiency is required. For this reason, the boiler efficiency was calculated using the energy balance method, which gives more reliable results and also evaluates the boiler losses. Boiler efficiency was calculated and analysed with respect to the boiler losses at approximately the same useful effect for both the boilers.To perform this work the leading standards in the field were examined, which was done in order to evaluate the most appropriate standard with regard to criteria and important calculation factors. The most important samples and analyses that these standards was concerned with was fuel, ash and flue gas. To conduct all sampling, a sampling plan was created. All samplings was performed on both boilers at two sampling occasions, the samples were then sent for analysis and the boiler efficiency could then be calculated.The result from this work shows that boiler 6 has slightly higher boiler efficiency than boiler 7, 89.3 and 82.8% respectively. As a result, the boiler losses total up to 10.7 and 17.2% for boiler 6 and 7 respectively, where the flue gas losses constitutes the largest losses. The flue gas losses depends largely on the temperature of the flue gases and the moisture content. Flue gas losses sums up to 9.5 and 16.3% on boiler 6 and 7 respectively. The second largest boiler loss is ash losses on boiler 6 which sums up to 0.8% and heat losses on boiler 7 which sums up to 0.5%. The heat losses on boiler 6 and the ash losses on boiler 7 both sums up to a boiler loss of 0.3 %. The smallest loss factor is unburned in gas phase (CO) and is between 0–0.1% for boiler 6 and boiler 7, this suggests low levels of carbon monoxide and unburned in flue gases.The efficiency proposals this work resulted in was to reduce the moisture content and temperature of the outgoing flue gases, this by installing a flue gas condenser, which lowers the temperature further and condenses out more moisture from the flue gases. This is realized by reducing the flue gas condensate temperature either through lowering district heating return temperature which exchange heat with the flue gas condensate or through a heat pump that is placed between the district heating return and flue gas condensate which operates at a lower temperature than the district heating. Another efficiency proposals is to improve the fuel handling by drying the fuel before being fed into the furnace. Finally, also a more frequent follow up of the fuel parameters such as calorific value would be a possible efficiency proposal. All of these proposals require unfortunately economic and technical investigation to determine whether these efficiency proposals are economically viable and technically feasible.

在近年來，產業群聚之研究逐漸風糜，Porter所著之《國家競爭優勢》開啟了產業群聚研究，並將產業群聚之概念及操作手法加以介紹，其後的許多學者承襲Porter對於產業群聚定義採用其他研究方法將產業群聚之研究發揚光大。過去臺灣對於產業群聚之研究，多停留在特定地點成功案例研究(如竹科或矽谷)或單一產業或單一地區之產業集中情形進行研究，較少以上下游關係緊密關係來做研究基礎開展，再配合產業資料進行集中之研究。 本研究則是基於產業群聚之概念，而將產業群聚分為上下游關係緊密與地理空間集中兩者，並援引Bergman 及 Feser兩位教授於1999及2000年所介紹之投入產出方法，利用主計處之《八十八年產業關聯表》中資料找出上下游關係緊密之產業群，再利用九十年工商普查產業基本資料配合上下關係緊密產業群找出其在地理空間集中之確切群聚地點。茲將研究發現整理如下： 一、臺灣地區主要有十三個上下游關聯緊密之產業群聚。 二、半導體與電子零組件產業群聚為臺灣地區為核心產業群聚。 三、北臺灣區域儼然成為臺灣地區主要產業群聚地點，臺北縣及桃園兩地成為大多數產業群聚之地點。 四、北中南區域皆各有不同之產業群聚。 (一) 北部區域為電子產業(半導體以及電子零組件)、紡織、機械、機電、印刷、汽車產業群聚之地點。 (二) 中部區域則有皮革及皮鞋、鋼鐵及機械、其他製品、自行車產業群聚。 (三) 南部區域則有石化上游、鋼鐵、鋁、機車、船舶產業群聚。

.