Bakgrund: En ökad konkurrens på arbetsmarknaden och ett ökat behov av personal har gjort det viktigare för kommuner att fokusera på att skapa en unik organisationsidentitet på arbetsmarknaden. Detta koncept, känt som employer branding, kan bidra till en rad fördelar såsom ökad konkurrenskraft och ökad motivation bland medarbetarna, där framför allt det sistnämnda kan underlätta för organisationer gällande att rekrytera och behålla medarbetare. Med employer branding följer även utmaningar, vilket understryker vikten av att förstå hur det bör hanteras för att dra nytta av dess potentiella fördelar. Syfte: Att undersöka medarbetares uppfattningar av kommuners employer branding och dess påverkan på motivation. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ forskningsansats där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes på ekonomiavdelningarna inom fyra av Skaraborgs kommuner. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att employer branding-strategierna inte diskuterades öppet inom kommunerna och uppfattades främst undermedvetet av medarbetarna. Inom kommunerna låg också ett fokus på att främja den inre motivationen genom faktorer som organisationskulturen. Det var även den inre motivationen som ansågs vara mest attraktiv hos medarbetarna och motiverade dem mest, så länge de hade en grundläggande nivå av yttre motivation där deras löner låg på en acceptabel nivå, då lönen betraktades som en hygienfaktor för medarbetarna. / Background: Increased competition in the labour market and a growing need for personnel have made it more important for municipalities to focus on creating a unique organisational identity in the labour market. This concept, known as employer branding, can contribute to a range of benefits such as increased competitiveness and enhanced motivation among employees, where especially the latter can facilitate organisations in recruiting and retaining employees. However, employer branding also comes with challenges, highlighting the importance of understanding how to manage it to capitalize on its potential advantages. Purpose: To examine employees’ perceptions of municipalities’ employer branding and its impact on motivation. Method: The study has used a qualitative research approach, where ten semi-structured interviews were conducted within the finance departments of four municipalities in Skaraborg. Findings and conclusion: The study’s findings revealed that employer branding strategies were not openly discussed within the municipalities and were primarily perceived subconsciously by the employees. There was also a focus within the municipalities on promoting intrinsic motivation through factors such as organisational culture. Intrinsic motivation was also considered most attractive to the employees and motivated them the most, as long as they had a basic level of extrinsic motivation where their salaries were at an acceptable level, as salary was viewed as a hygiene factor for the employees.

Motivation beskrivs som ett tillstånd som förklarar vilken benägenhet individen har att handla i en specifik situation. För att en individ ska ta ett beslut att studera på universitet eller högskola krävs det att denne är motiverad att göra detta. Motivation kan delas in i typerna, inre och yttre motivation. En ytterligare indelning kan göras i sex motivationsfaktorer; to know, toward accomplishment, to experience stimulation samt identified, introjected och external regulation. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar en individs val att studera på universitetet, och om motivationsfaktorerna i sin tur påverkar prestationen. Även eventuella skillnader mellan könen och mellan filosofisk och teknisk fakultet undersöktes. Data samlades in via en webbenkät, baserad på Academic Motivation Scale (Vallerand et al., 1992), där deltagarna fick skatta till vilken grad de ansåg sig ha motiverats av respektive påstående, i sitt val att studera. Resultatet visade att yttre motivationsfaktorer hade störst påverkan på valet att studera, där introjected regulation var den mest betydande motivationsfaktorn. För motivationsfaktorer och prestation noterades inget samband, förutom för faktorn to know. Ingen interaktion noterades mellan motivation och biologiskt kön eller fakultet. Kvinnor var dock mer motiverade än männen. / Motivation is described as a state that explains the propensity of the individual to act in a specific situation. In order for an individual to make a decision to study at university, he or she must be motivated to do so. Motivation can be divided into two types, internal and external motivation. An additional division can be made into six motivational factors; to know, towards achievement, to experience stimulation, identified, introjected and external regulation. The purpose of this study was to investigate wich motivational factors that influence an individual's choice to study at the university, and if this in turn affects performance. Possible differences between the sexes and between the Faculty of Philosophy and Engineering were also investigated. Data was collected via a web-based survey based on the Academic Motivation Scale (Vallerand et al.,1992), where the participants were asked to estimate to what extent they considered themselves motivated by each claim, in their choice to study. The result showed that external motivational factors had the greatest impact on the decision to study, where introjected regulation was the most significant motivational factor. For motivational factors and performance no relation was noted, except for the factor to know. No interaction was noted between motivation and biological gender or the faculties. However, women were more motivated than men.

Spelet Allsvenskan Fantasy studeras för att undersöka hur spelare motiveras och upprätthåller motivation över tid. Studien utgår ifrån modellen Motivational Technology Model som bygger på Uses and Gratifications Theory och Self-Determination Theory. Tio semistrukturerade intervjuer utförs med syftet att identifiera hur spelare motiveras att spela Allsvenskan Fantasy. En tematisk analys utförs på datan från intervjuerna och sex teman identifieras:  -  Spelet spelas utanför spelet -  Spelaren blir en aktör, får agens genom att använda sin kunskap -  Social interaktion förhöjer spelupplevelsen -  Verkligheten som extra spelnivå -  Spelet är anpassningsbart -  Spelarna är självgående men behöver varandra  Dessa sex teman diskuteras utifrån det teoretiska ramverket med fokus på spelets affordanser, och grundläggande psykologiska behov för inre motivation hos spelarna. / The game Allsvenskan Fantasy is researched to investigate how players are motivated and uphold their motivation over time. The study makes use of the Motivational Technology Model which is based upon Uses and Gratifications Theory and Self-Determination Theory. Ten semi-structured interviews are conducted with the aim to identify how players are motivated to play Allsvenskan Fantasy. A thematic analysis is applied to the data from the interviews and six themes are identified:  -  The game is played outside of the game -  The player becomes an actor, receives agency by using their knowledge -  Social interaction enhances the game experience -  Reality gives an extra level of the game -  The game is adaptable -  The players are self-propelled but need each other  These six themes are discussed by using the theoretical framework with focus on the affordances of the game and the basic psychological needs for intrinsic motivation among the players.

Fastighetsmäklarbranschen kantas av hög personalomsättning, vilket kan ses som en signal på en stressig arbetsmiljö. Dessutom har branschen ett utpräglat system där prestationsbaserad lön i form av provision förekommer i stor utsträckning. Enligt tidigare forskning är stress en indikator på en ohälsosam arbetshälsa, vilken i sin tur påverkar motivationen att prestera. Med denna utgångspunkt sågs behovet att utforska fastighetsmäklarnas arbetssituation vilket ledde till studiens syfte: att bidra med kunskap om hur fastighetsmäklare i Sverige upplever sin arbetshälsa utifrån lön, belöning och motivation, samt att undersöka vilken betydelse dessa faktorer har för prestationen. En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign användes. Datainsamlingen genomfördes genom en webbenkät som utformats delvis med hjälp av Effort Reward Imbalance-modellen (ERI-modellen), samt beprövade mätinstrument för att mäta motivation. Den teoretiska utgångspunkten i studien var att olika typer av lön och belöning, samt inre och yttre motivation kan påverka medarbetares mående både positivt och negativt. ERI-modellen kan mäta stress i arbetssituationen genom att identifiera om det föreligger en obalans mellan en individs ansträngning och belöning, samt om överengagemang föreligger.  Studiens resultatkapitel påvisar att fastighetsmäklare är en stressad yrkesgrupp. Genom att analysera den sammanställda datainsamlingen med hjälp av studiens teoretiska referensram landade diskussionen i ett antal slutsatser. En slutsats var att minoriteten av fastighetsmäklarna upplever en negativ obalans i kombination med högt överengagemang, samt att de löper stor risk för negativ arbetshälsa. Studiens resultat visade även att typ av löneform inte har påverkan på stressnivån. Vidare drogs slutsatsen att ickemonetär belöning har störst positiv betydelse för stressnivån bland de som har provisionslön. Ytterligare en slutsats var att mäklare generellt drivs mer av inre motivation än yttre motivation, vilket är positivt då inre motivation bidrar till bättre arbetshälsa. Slutligen konstaterades att mäklare är motiverade och kan prestera väl trots den stressiga arbetssituationen. / The real estate industry has a high level of staff turnover, which can be a sign of a stressful environment at work. In addition, the industry has a distinct system where performance based remuneration in the form of commission occurs to a large extent. According to previous research, stress is an indicator of poor work health, which in turn affects the motivation to perform. Considering this, the purpose of this study was to examine how real estate agents in Sweden experience their occupational health based on salary, reward and motivation, and to examine what significance these factors have for their performance. A quantitative method with cross-sectional design was used. The collection of data was carried out through a web survey which was partially designed by using the Effort Reward Imbalance model (ERI-model), as well as evidence-based tools for measuring motivation. The theoretical starting point of the study was that different types of salary and rewards, as well as intrinsic and extrinsic motivation can affect employees' well-being both positively and negatively. The ERI-model can measure stress in the work situation by identifying whether there is an imbalance between a person’s effort and reward, and whether overcommitment occurs. The results of the empirical data showed that real estate agents are a group that suffers from work-related stress. By analyzing the compiled data collection, using the theoretical framework of the study, the discussion resulted in several conclusions. One of the conclusions was that a minority of the real estate agents experience a negative imbalance in combination with a high level of overcommitment. Consequently, they run a high risk of negative work health. The results of the study also showed that the type of salary does not influence the stress level. Moreover, it was concluded that non-monetary rewards are the most important factor to reduce stress among those who have commission pay. Another conclusion was that real estate agents are generally more driven by intrinsic motivation than extrinsic motivation, which is positive because intrinsic motivation contributes to better work health. Finally, it was found that real estate agents are highly motivated and can perform well despite their stressful work environment