Syftet med denna studie var att få en inblick och förståelse för personalens uppfattningar om och upplevelser av ungdomars aggressiva beteenden som befinner sig på en SiS-institution. Dessutom har personalens bemötande gentemot dessa ungdomar belysts från svaren och resultaten av frågeställningarna. En kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt från hermeneutiken användes för att utföra studien tillsammans med semistrukturerade intervjuer med ett antal respondenter från en SiS-institution. von Wrights (2000) relationella och punktuella perspektiv användes som teoretisk utgångspunkt till studien. Resultatet redovisar att respondenterna uppfattade, upplevde och erfarar att ungdomarna som placeras vid institutionen minst någon gång under vistelsen uppvisar ett aggressivt beteende. Det kan även ses i resultatet att personalen upplever att dessa ungdomar i de flesta fall har många av de faktorer som orsakar ett aggressivt beteende med sig till institutionen från deras bakgrund och familjesituation.

Mikrokredit har fått en stor utbredning bland världens utvecklingsländer. Huvudsyftet med mikrokredit är att människor som lever i fattigdomen ska få ta ett lån, låntagarna ska sedan investera pengarna i en verksamhet som ska ge långsiktig inkomst. På detta sätt ska låntagarna kunna försörja sig själva och få en förbättrat levnadsstandard. Men resultatet för mikrokrediten har varit olika i olika länder. Effekten av mikrokredit har inte varit lika framgångsrik i Bangladesh som Nigeria, detta beror på institutionella skillnader som påverkat mikrokredits effekt. I uppsatsen jämförs sex olika institutionerna i Bangladesh och Nigeria. Dessa institutioner är microfinance organisation (MFI), räntenivå, investering, ekonomisk frihet, könsroller och lån. Dessa institutioner påverkar mikrokrediten genom hela processen, från när en lånetagare beslutar sig att ta ett lån tills lånet är helt återbetalt. En fördjupande analys av dessa institutioner i Bangladesh och Nigeria visar sig att de avgörande institutioner till olika resultat på mikrokreditens effekt beror på MFI och investering. I Nigeria har regeringen hjälpt låntagarna att investera i investeringar som ger hållbart inkomst. Men i Bangladesh har lånetagare varit tvungen att lita på sina egna omdömen. MFI i Nigeria är betydligt mindre än i Bangladesh vilket gör att det är lättare att samordna MFI i Nigeria, medan MFI har ett kaosartat tillstånd i Bangladesh. En annan del som Nigerias MFI har lyckats med är att anpassa sina produkter efter låntagares behov.

­^¤åºK­n The main objective of this thesis is to analyze the characteristics of telecommunication regulatory structure and regulatory policy. I will analyze the telecommunication regulatory structure and telecommunication policy in Sweden, trying to find out some principles for our government in managing the development of telecommunication. The rapid transformation of the telecommunications sector has resulted in a number of important regulatory developments. There have been three major trends in the development of regulatory institutions. First, many countries have established sector specific independent regulators that are separated from line-ministries, which have the responsibility for policy making in the sector. Second, competition authorities have been given an enhanced role in the telecommunication sector as the competition has developed. Finally, some countries are beginning to take into consideration about the integration of regulatory institutions in telecommunications and in broadcasting in the light of convergence between the two telecommunication services. After understanding these trends, I will discuss and analyze Sweden¡¦s telecommunication regulatory structure. To perfect the development of the telecommunications industry depends on four integrated systems: foreign ownership, price regulation, network interconnection and universal service systems. I will open Sweden¡¦s policy in these systems for discussion.

Familjen ses som en naturlig enhet och det finns en tanke om att när ett barn inte kan bo hos sin familj av olika skäl, ska institutionsvården barnet vistas i efterlikna en familj och ett hem. Det finns olika åsikter om huruvida en institution bör eller har möjlighet att likna en familj/ett hem. En del forskning menar att det inte går att efterlikna familj och hem inom institutionsvård medan annan forskning menar att det är fullt möjligt och nödvändigt. Syftet med studien är att belysa hur personal på HVB-hem konstruerar familj och hem som fenomen på HVB-hem. Vidare belyser studien personalens föreställningar kring hur relationer på institutionerna kommer till uttryck utifrån ett familjebegrepp. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och tillsammans med Goffmans teori om den totala institutionen, begreppet pastoral makt och resonemang kring familj utgör det studiens teoretiska referensram. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudredskap. Det empiriska materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer med personal från tre olika HVB-hem. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en innehållsanalys där tre teman plockades ut: Att vara familj och hem, HVB-hemmets utformning och Relationer – en balansgång. Temana handlar om olika föreställningar kring familj och hem på HVB-hem. Studiens resultat visar att personalens syn på familj och hem inom institutionsvården är olika och komplext. I resultatet framhävs att trygghet ska återfinnas i en familj och ett hem, dock är tryggheten svåruppnådd på en institution eftersom ungdomens vistelse där endast är tillfällig.

Inaugural-Diss. / Köln, Universität ; 1998.

Diss. Wirtschafts- und Sozialwiss. Freiburg i.d. Schweiz, 1999. / Literaturverz.

Thesis (M.A. in Security Studies (Homeland Security and Defense))--Naval Postgraduate School, March 2007. / Thesis Advisor(s): Robert Bach. "March 2007." Includes bibliographical references (p. 113-126). Also available in print.

Denna studie syftar till att undersöka förskolan som institution och hur förskollärare beskriver ordning i förskolans verksamhet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer där sex förskollärare deltog från olika förskolor i Småland. Materialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats och från Erving Goffmans teorier om social ordning.   Resultatet visar att förskolorna i studien har någon form av ordning. Ordning beskrevs med begrepp som regler, beteende, moral, rutiner, bestraffningar, förväntningar, fostran, makt och kontroll. Ordningen beskrevs som avgörande för att verksamheten ska fungera utan att kaos uppstår. Ordningen ansågs brytas av faktorer som lokaler, barngrupper, förskollärares egna rutiner och förhållningssätt. Samtliga förskollärare i studien hade svårt att benämna att de hade regler i deras verksamhet och ville hellre kalla regler för normer. När normer diskuterades i studien beskrevs det istället som regler, rutiner eller beteende. Den viktigaste regeln eller normen i förskolorna visade sig vara att barnen skulle visa hänsyn mot varandra, vilket förväntas vara ett gott beteende. Resultatet visade även att förskollärarna har väldigt höga förväntningar och krav på sig själva samt på barnen. Lever inte barnen upp till exempelvis förväntningen att visa hänsyn mot andra användes metoder för att korrigera sådant beteende. De korrigeringarna bestod av att ta ut barnet ur gruppen/aktiviteten och att tillrättavisa barnet. Slutligen visade resultatet att det krävs en stabil, flexibel och fokuserad förskollärare samt arbetslag för att ordningen i verksamheten ska fungera.

Drawing on qualitative and quantitative evidence from the commercial sex market in Singapore, this thesis examines how this important but poorly understand market functions and how the agents who participate in it behave. The first chapter analyzes this industry from an institutional perspective. I explore a set of endogenous and exogenous reasons for why both legal and illegal prostitution exists in the red light district and yet functions differently. In addition, I examine why street prostitution and prostitution in the bars are both illegal but very different in organization. These apparently distinct questions are answered by common factors. The distribution of power among pimps in these segments and the laws governing prostitution emerge as the key causes, capable of explaining the contractual differences, labor mobility, network structure, and profit allocation rules across the segments. The second chapter examines and contrasts competing theories developed by Becker (1957) and Diamond (1971). My empirical findings fail to support Becker's prediction that discrimination can not survive in a competitive equilibrium. Instead, they favor Diamond's model in which discrimination can persist in a competitive equilibrium when there is even a modest search cost. Moreover, sex workers engage in statistical discrimination based on their perception of clients' willingness to pay and practice taste-based discrimination based on clients' traits like skin tone. The third chapter is a case study on how information completeness affects bargaining efficiency using bargaining data between sex workers and clients in the commercial sex market. I find bargaining efficiency is greatly enhanced as uncertainty diminishes. When comparing the transactions of repeat clients with those of tourists, I find that for the repeat clients, their offers are 25\% more likely to be accepted immediately, the bargaining process is concluded 1 minute faster and the transaction is 17\% less likely to fail. These changes in efficiency are independent of the venue where bargaining takes place. In addition, sellers are more proactive in approaching buyers and initiating offers. Identity of initiator does not influence the bargaining duration. However, when the sex worker initiates the transaction, there is a reduction in bargaining failures.

A presente dissertação visa refletir sobre o processo de adaptação de idosos em uma Instituição de Longa Permanência, no município de Porto Alegre. Como critério para seleção, foram escolhidos idosos com ingresso no período de abril de 2008 a abril de 2010. Esta dissertação representa uma viagem ao cotidiano das instituições e tem como objetivo refletir como se dá o processo de adaptação e quais os elementos emergem no cotidiano dos idosos participantes da pesquisa. Neste sentido, inicia-se o processo de análise sobre as escolhas realizadas no espaço institucional, as mudanças e as rupturas, as relações sociais e a família. Desse modo, chega-se a três dimensões do processo de adaptação: a recusa, que pode variar desde a recusa acintosa à recusa silenciosa; a conformidade, na qual o idoso passa o tempo no espaço institucional e a vida é um constante reproduzir-se; e a libertação, dimensão esta em que o idoso deixa no passado vínculos opressores e consegue encontrar liberdade e satisfação neste novo espaço de moradia. / The goal of the present paper is a reflection on the process of adaptation of older people to a long term nursing home in Porto Alegre, from May to July 2010. The selection of the participants was based on a group of older people who were admitted in the nursing home from April 2008 to April 2010. This paper represents a journey in the daily life of the institution and its objective is to analyze how the process of adaptation works and which elements are present in the daily life of the older people who participated in the research. Here begins a process of reflection on the choices made at institutional level, the changes and the break-ups, the social relations and the contact with the family, leading to three dimensions of the adaptation process: the refusal, which varies from total refusal to silent refusal; the compliance, where the older person spends the time within the institution and life is a constant self-reproduction, and the liberation, a dimension in which the older person leaves behind oppressive ties and reaches freedom and satisfaction in this new living environment.