Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att granska skattelagstiftningen rörande sponsring, samt att jämföra de befintliga reglerna rörande sponsring med Stockholms Handelskammares förslag ny lagtext. Målet med Handelskammarens förslag är att det ska bli enklare för företag att dra utgifter för sponsring. Vi hade följande frågeställningar: Varför skall sponsring vara avdragsgill? Vilka följder kan Handelskammarens nya förslag ge? Skall avtal inom sponsring vara skriftliga? Varför anses motprestation som enbart höjer goodwill och image som gåva? Metod Rättsdogmatisk metod, som går ut på att systematisera och tolka rättsregler med hjälp av lagtext, rättspraxis och juridiska arbeten. Resultat Enligt lag skall utgifter för att förvärva och bibehålla intäkter dras av som kostnad, en sponsringsutgift skall alltså därför dras av som kostnad och därmed vara avdragsgill. Stockholms Handelskammares nya lagtextförslag skulle innebära att utgifter som kan antas få betydelse för näringsverksamheten skall dras av, tanken är att motprestation i form av att stärka företagets goodwill och image skall vara avdragsgill. Detta skulle kunna utnyttjas för personligt intresse, alltså skulle det kunna vara möjligt att dra av rena gåvor som sponsring. Idag finns det inget krav på skriftligt avtal inom sponsring, vi anser att det vore bra ur bevisningssynpunkt för företag om det förelåg ett krav på skriftlig dokumentation. Orsaken till att motprestation som bara höjer goodwill och image anses som gåva är att om det skulle vara avdragsgill kan detta utnyttjas för personligt intresse. Slutsats Idag finns det enligt vår undersökning tre vägar att gå: antingen att behålla den befintliga lagen, att anamma Stockholms Handelskammares nya lagtextförslag eller att utveckla ett nytt förslag. Vi anser att den befintliga lagen är det bättre alternativet i nuläget, orsaken till detta är att Handelkammarens förslag enligt vår mening är väl liberalt då alla utgifter som antas ha betydelse för näringsverksamheten skall dras av som kostnad. Vår rekommendation är att avtal inom sponsring skall vara skriftliga. En lösning på värderingsproblematiken efterlyses.

Patent law has during time evolved from industrial inventions to also include intellectual inventions. Patentability has as well changed with time. For technology to be patentable it must be considered to be a technical solution to a problem, and today genetic inventions are considered to be such a technical solution. From the beginning plants and animals were not considered as inventions; however, technology progress urged modifications of existing legislation to meet development progress within technology. European as well as international harmonization have been carried out in this field to ensure uniformity. The exclusion from patentability for plant and animal varieties can be found in several sources of law; this study focuses on the exclusions in Article 4 of Directive 98/44/EC on the legal protection of biotechnological inventions, as well as in Article 53b of the European Patent Convention. After two specific cases from the European Patent Office the scope of the exclusion from patentability for plant and animal varieties was questioned. The two cases ONCO-mouse and Plant Genetic Systems had different outcomes, patent was granted in one case and not in the other; and that raised confusion as to the definition of plant and animal varieties, as both cases concerned genetic modification. Although there is no clear definition of plant and animal varieties, case law provides guidance to a certain extent, the reasoning in the case law also gives guidance as to where the judiciary is heading in its interpretation. There is more legislation concerning plant varieties, and the definition of this term might be considered to be clearer. The general opinion seems to be that what is said about plant varieties should be applied mutatis mutandis to animal varieties, and vice versa, however this may be questionable in some cases. The lack of a clear definition of the terms plant and animal varieties might result in a lack of legal certainty in this field, as demonstrated by the questioning of the two contradicting cases mentioned above. Rapid developments in the field of biotechnology imply that the patentability of plants and animals will be assessed on other grounds in the future. As biotechnology is an expanding area, the acceptance of new controversial inventions may occur on a more regular basis. Time will tell if this is the case.

De rättsliga regler som skyddar företagsspecifik information finns i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Lagen innehåller en definition av begreppet företagshemlighet. Definitionen uppställer ett antal rekvisit som samtliga måste vara uppfyllda för att en information ska utgöra en företagshemlighet och därmed skyddas av lagen. En företagshemlighet omfattas av tystnadsplikt. Ett olovligt anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet är i lagens mening ett angrepp på företagshemlighet som i vissa fall kan utlösa både straff- och skadeståndsansvar. I de allra flesta fall leder dock angrepp på företagshemligheter endast till skadeståndsansvar. Ansvarssubjekt kan enligt lagen vara affärspartners, arbetstagare, i vissa fall även f.d. arbetstagare samt andra som kommer i kontakt med en näringsidkares företagshemligheter. Den tystnadsplikt som åligger dessa kan vara avtalad eller underförstådd. Arbetstagares tystnadsplikt bygger ofta på den arbetsrättsliga lojalitetsplikten. I ett fåtal fall är tystnadsplikten reglerad i FHL. De gärningar som är kriminaliserade i lagen är företagsspioneri och olovlig befattning med företagshemlighet. I ett fåtal fall kan andra straffrättsliga regler bli aktuella. Straffansvar inträder oavsett om skada har uppkommit. Övrigt missbruk av företagshemligheter är skadeståndsgrundande i den mån skada har uppkommit. Lagens skadeståndsregler utgör specialbestämmelser som ska tillämpas före bestämmelser i SkL och allmänna kontraktsrättsliga regler som endast har getts en kompletterande funktion. Ett undantag från denna principiella utgångspunkt är MBLs företräde framför FHL. Skadeståndsbestämmelserna i FHL har utformats efter förebild från dels immaterialrätten, dels arbetsrätten, särskilt MBL. Skadestånd enligt FHL kan således utgå både i form av ekonomiskt och allmänt skadestånd. Införandet av allmänt skadestånd har i förarbetena motiverats med de bevissvårigheter som kan uppstå när en näringsidkare ska styrka den ekonomiska skada som denne lidit. Tanken är att skadeståndet ska vara en verkligt effektiv sanktion. Genom att domstolarna utnyttjar möjligheten att utdöma allmänt skadestånd ska enligt förarbetena skadeståndet kunna sättas på en högre nivå än vad som skulle ha blivit fallet om endast ett ekonomiskt skadestånd kunnat dömas ut. En studie av rättspraxis på området visar att domstolarna inte lever upp till de intentioner som lagstiftaren gett uttryck för i förarbetena. Genom att analysera ett flertal av de rättsfall som finns på området har jag kommit fram till att detta beror på avsaknaden av en uttrycklig minimiregel för bestämmandet av det ekonomiska skadeståndet. Förarbetena kan, enligt min mening, tolkas som att en sådan minimiregel varit lagstiftarens avsikt men att detta inte kommit att uttryckas tydligt. Min uppfattning är att denna brist på tydlig vägledning påverkar domstolarnas praxis på så sätt att utdömda skadestånd i vissa fall blir omotiverat låga. Problematiken är enligt min mening generell men den är särskilt påtaglig i de fall där en angripen näringsidkare misslyckas med att styrka att angrepp lett till ekonomisk skada. I de fallen har domstolarna endast dömt ut allmänt skadestånd. Bristen på klara hållpunkter för vad ett allmänt skadestånd är ersättning för och framför allt vilka belopp som kan utdömas skapar en rättsosäkerhet som borde vara lätt att åtgärda. Att införa en minimiregel efter mönster från immaterialrätten är mitt förslag på lämplig åtgärd inte minst med tanke på att detta rättsområde ligger närmast skyddet för företagshemligheter.

The differences between firms‘ book values and market values has drawn attention to investigate what factors are causing this phenomenon. A considerable amount of research was dedicated to investigating the association between firms‘ innovative activity, which results in the patenting of new products or services and firms market value in the context of United States. However, not many studies of similar kind are documented in the Swedish firms context. The purpose of this thesis is to investigate the previous studies, and analyze whether and how patents and R&D are associated with Swedish firms‘ market values. For this study the cross-section and time-series data were collected from publicly listed Swedish companies’ financial statements and the Amadeus database. Investigation begins with an attempt to find out whether R&D and patents are associated. Finally, the hypothesis is tested whether patents are positively associated with Swedish firms’ market values. The results partially support the expectations. There was no strong statistical association found between R&D and patents, however in the final model patents were found to be positively associated with Swedish firms’ market values. A conclusion can be drawn that the patent is a powerful device providing incentives for innovation, while innovation in products and services ensures that our quality of life is increasing.

The first generation of agricultural crops developed using biotechnology have offered the primary producers of the crops agronomic benefits. Some consumers have resisted accepting this technology because of concerns with food and environmental safety, and ethical issues that arise from the processes that are involved in developing these products. The second and third generation of agricultural biotechnology are being developed to offer products with direct benefits to consumers. The focus of this thesis is the second generation, which have added health benefits. Specifically, the obstacles to commercialization of functional foods derived through biotechnology are examined. The three factors which have the potential to set back commercial introduction of functional foods derived through biotechnology are government regulatory uncertainty, consumer aversion and brand risk, and gaining access to intellectual property. The regulations governing functional foods are examined to show the regulatory ambiguity that exists in Canada. Comparisons are drawn to other nations. Literature that focuses on consumer aversion to agricultural biotechnology is reviewed, along with consumer preference studies with regards to genetically modified (GM) foods with and without health benefits. Transaction cost economics literature is used to analyse the problems related to gaining access to intellectual property and the resulting supply chain implications. Three separate theoretical models are developed to examine each of the three factors separately. Government regulatory uncertainty is incorporated into an expected profit model to show the effects of increased uncertainty on the expected profit from a new technology. A heterogeneous consumer preference model is used to show the effects of changing consumer preferences on the market share of the firm introducing the GM functional food to the market. Simulation analysis using this model shows the effects of changing variables on the market shares of three products in the market. Finally a stylized model of the vertical market shows the effects of increased transaction costs incurred in gaining access to intellectual property on the rent that is available for distribution throughout the supply chain. The results show that these factors could be an obstacle to commercial development of functional foods derived through biotechnology. When the three factors are combined, the rent available for distribution is important for the success of the supply chain. Multiple bilateral monopoly negotiations cause this rent to be less than optimal. Increased levels of government regulatory uncertainty, consumer aversion and brand risk, and costs gaining of access to intellectual property decrease the expected rent available for distribution. This could be a problem facing developers of functional foods derived through biotechnology.

This paper analyses the effects of tying arrangements involving IP rights on innovation. Tying, with its ability to temporarily exclude others from the potential benefits deriving from innovation, is pro-innovative by providing firms the incentive to allocate resources to realize newer and better products. However, when tying is used with or in place of IP rights to only help protect entry or growth into a market, it could discourage innovation. Market dominance, especially coupled with technological tying can create a barrier towards competition. It is shown that most pro-competitive effects of tying can also be seen as pro-innovatory as intense competition in the marketplace is shown to lead to innovation. In more competitive markets firms are pushed to innovate in order to maintain or improve their positioning for their products. The courts are faced with a difficult balancing judgment regarding product tying involving IP.

The thesis explores the concept of International Arbitration, an alternative to litigation. It argues the benefits and the inherent limitations parties are likely to face while resorting to this instrument to resolve Transfer of Technology and Intellectual Property related disputes. The paper further explains how Arbitrability limitations can be taken care of in relation to transfer of technology disputes. Emphasis is placed on the institutional role of the World Intellectual Property Organization’s Arbitration and Mediation Center as an appropriate arbitration forum to deal with complex technological and Intellectual Property related disputes.

This paper analyses the effects of tying arrangements involving IP rights on innovation. Tying, with its ability to temporarily exclude others from the potential benefits deriving from innovation, is pro-innovative by providing firms the incentive to allocate resources to realize newer and better products. However, when tying is used with or in place of IP rights to only help protect entry or growth into a market, it could discourage innovation. Market dominance, especially coupled with technological tying can create a barrier towards competition. It is shown that most pro-competitive effects of tying can also be seen as pro-innovatory as intense competition in the marketplace is shown to lead to innovation. In more competitive markets firms are pushed to innovate in order to maintain or improve their positioning for their products. The courts are faced with a difficult balancing judgment regarding product tying involving IP.

The thesis explores the concept of International Arbitration, an alternative to litigation. It argues the benefits and the inherent limitations parties are likely to face while resorting to this instrument to resolve Transfer of Technology and Intellectual Property related disputes. The paper further explains how Arbitrability limitations can be taken care of in relation to transfer of technology disputes. Emphasis is placed on the institutional role of the World Intellectual Property Organization’s Arbitration and Mediation Center as an appropriate arbitration forum to deal with complex technological and Intellectual Property related disputes.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad gällande rätt är beträffande privatpersoners rätt att framställa exemplar av verk för privat bruk enligt URL 12 §. Upphovsmannens rättigheter till sitt verk har inte alltid varit självklara men har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. Allmänheten har länge haft rätt att göra kopior av verk för sitt privata bruk då sådan kopiering inte ansetts skada upphovsmannens rätt. Den digitala utvecklingen möjliggör dock fler snabba och lätta sätt för allmänheten att kopiera verk i den privata sfären. För att skydda upphovsmannens rättigheter och möjligheter att få ersättning för sina verk har upphovsmannen fått allt fler rättigheter. Allmänhetens rätt att göra kopior för privat bruk finns dock kvar som en viktig inskränkning i upphovsmannens rätt.   Idag finns upphovsmannens ensamrättigheter i URL 2 §. Upphovsmannen har ensamrätt att göra exemplarframställningar av verket och att göra verket tillgängligt för allmänheten. För att inte upphovsmannens rättigheter ska bli alltför rigorösa har en inskränkning i upphovsmannens ensamrätt införts i URL 12 §. Bestämmelsen i URL 12 § ger enskilda personer rätt att framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk för privat bruk utan upphovsmannens tillstånd. Privatpersoner har rätt att göra ett eller ett fåtal kopior för privat bruk av offentliggjorda verk. Kopiering för privat bruk innebär att det ska vara för ett personligt behov eller intresse och får inte vara kommersiellt. Privat bruk omfattar även den närmsta familje- och vänskapskretsen men inte kollegor på arbetsplatsen. Vad begreppet offentliggjort innebär stadgas i URL 8 §. Ett verk anses offentliggjort när det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten. Med det menas att upphovsmannen måste ha offentliggjort verket eller gett sitt samtycke till offentliggörandet. Det är inte tillåtet att göra kopior av ett verk om den egentliga förlagan framställts eller gjorts tillgänglig för allmänheten i strid med URL 2 §. Upphovsmannen måste således ha samtyckt till exemplarframställningen eller tillgängliggörandet av verket för allmänheten, för att det ska vara tillåtet att framställa exemplar av verket för privat bruk.   Den största skillnaden mellan den tidigare lydelsen och den nuvarande lydelsen i URL 12 § är att URL 12 § tillämpningsområde har inskränkts till förmån för upphovsmannens ensamrätt vad gäller kopiering till kollegor på arbetsplatsen samt antalet tillåtna exemplar att framställa för privat bruk.