I dag diskuteras det mycket kring personalens värde och betydelse förföretagen, speciellt inom kunskapsföretag där personalen ofta beskrivs somden viktigaste tillgången. Redovisningen av det så kallade humankapitaletskiljer sig mycket åt mellan olika företag.Syftet med uppsatsen är att analysera hur vanligt det är att börsnoterade ITkonsultföretagredovisar sitt humankapital i årsredovisningen, utöver detsom måste redovisas enligt lag. Vidare är syftet att ta reda på vilka nyckeltaleller annan information, som mest används vid humankapitalredovisningensamt vad som inspirerar företaget till att redovisa sitt humankapital på dethär sättet i årsredovisningen.För att skaffa oss kunskaper om börsnoterade IT-konsultföretagshumankapitalredovisning, har vi studerat relevant litteratur och genomfört enkvantitativ undersökning i form av en webbaserad enkät. Ienkätundersökningen medverkade 19 börsnoterade IT-konsultföretag iGöteborg och Stockholm. Vi har även kompletterat enkätundersökningenmed att granska kunskapsföretagens årsredovisningar.Studien visar att det är vanligt att börsnoterade IT-konsultföretag redovisarsitt humankapital. Det görs vanligtvis i form av nyckeltal samt som löpandetext i årsredovisningen. Företagen inspireras av att redovisa humankapitaletdärför att det ger bättre information till aktieägare och övriga intressenter. / Uppsatsnivå: D

Dagens företag är inte uppbyggda på samma sätt som de var för 50 år sedan. Idag finns detinte så mycket producerande företag utan det är vanligare att företag tillhandahåller tjänstersom bygger på kunskap. Dessa kunskapsföretag har inte mycket fasta tillgångar utan derasvärde ligger mer i immateriella tillgångar och främst intellektuellt kapital. En följd är attkunskapsföretags bokförda värde kan vara så lite som en tiondel av deras verkliga värde.Klyftan mellan värdena kan härledas till det intellektuella kapitalet och är således en storvärdepost för företag. Intellektuellt kapital kan definieras som kunskap som genererar värdeför organisationer. Företag kan idag inte tillgodoräkna sig kapitalet på något vis vilket berormycket på att det finns många problem med redovisningen av det. Det största problemet är attdet inte går att värdera det intellektuella kapitalet på något tillförlitligt sätt.Syftet med vår forskning är att analysera vilken vikt som läggs vid det intellektuella kapitaleti årsredovisningen. Vi undersöker hur intellektuellt kapital behandlas i teorin och praktikensamt om redovisningen av det kan utvecklas. I vår undersökning är vi även intresserade avvad kunskapsföretag och revisionsprofessionen anser om den klyfta som finns mellan företagsbokförda och verkliga värde.I vår kvalitativa undersökning intervjuar vi två revisorer och vi intervjuar även en expert påområdet som bland annat varit med och utvecklat en modell för intellektuellt kapital. Detgenomförs också intervjuer med två insatta representanter ifrån kunskapsföretag.Vår undersökning visar på att representanter från företag och revisorer inte ser den klyfta somfinns mellan företags bokförda och verkliga värde som något större problem. Revisorernaanser att det vore svårt att minska klyftan med hjälp av det intellektuella kapitalet.Representanterna ifrån kunskapsföretagen är väl medvetna om klyftan men de ser det som ensjälvklarhet att fler aspekter granskas vid en företagsvärdering.I framtiden är en redovisning av intellektuellt kapital i balansräkningen näst intill omöjligtmed det redovisningssystem som används idag. Ett alternativ för att illustrera kapitalet är attge det mer utrymme i årsredovisningens övriga delar. De respondenter vi intervjuat anser attdetta skulle vara ett bra alternativ. Informationen i årsredovisningen skulle kunna visas medhjälp av en standardiserad mall som förklarar vad för information och vilka nyckeltal som skainkluderas.Idag har inte det intellektuella kapitalet någon större relevans i årsredovisningen.Representanterna från kunskapsföretagen tycker att kapitalet är mycket viktigt och arbetarmed det internt men arbetet illustreras inte utåt även om behovet finns. Om intellektuelltkapital kommer vara eller icke vara en del av årsredovisningen är svårt att förutse men detfinns ett klart behov av att öka dess relevans. / Uppsatsnivå: D

Kunskap har blivit en allt viktigare framgångsfaktor för företag de senaste åren. Tydligast syns det inom näringslivet där antalet kunskapsintensiva företag har ökat markant. Personalen som även kallas humankapital och är en del av det intellektuella kapitalet, har därmed fått en allt viktigare roll eftersom de utgör företagens största tillgång. För att återspegla en rättvisande bild av tillgångarna är det därför av yttersta vikt att synliggöra humankapitalet i årsredovisningen vilket ger upphov till stora värderingsproblem. I studien görs därför en jämförelse med fotbollsklubbar som köper och säljer spelarkontrakt och därmed får en naturlig värdering i balansräkningen. Syftet med studien är således att konkretisera frågan om humankapital för att ge en annorlunda syn på värderingen vilket också kan ge ett bidrag till teorin. Forskningsfrågan lyder enligt följande:”Kan humankapital införas i balansräkningen som för fotbollsklubbar och skapar det i så fall en mer rättvisande bild av företaget?”Två empiriska studier presenteras i uppsatsen där 30 stycken företag svarar på frågor om humankapital och två företag, Unifaun AB och Itero i Göteborg AB, diskuterar frågan i en djupare intervju. Den kvantitativa undersökningen visar att en värdering av humankapital förmodligen skulle avge en mer rättvisande bild av företagen men att värderingsproblematiken står i vägen för den praktiska genomförbarheten. Vid frågan om likställelse med fotbollsklubbar går åsikterna isär en aning. De som är positiva till en liknande värdering anser att personalen behöver ett värde för att synliggöras i räkenskaperna medan de som är negativa anser att det skulle innebära handel med människor på slavkontrakt. I de djupare, kvalitativa, intervjuerna framkommer dock att problematiken kring värderingen främst handlar om att humankapital bedöms utefter subjektiva åsikter. Likställelsen med fotbollsklubbar konkretiserar därför frågan och synen på värderingen blir mer objektiv vilket öppnar en ny diskussion om humankapital i årsredovisningen. Således tillämpas en abduktiv metod i uppsatsen där slutledningarna pendlar mellan empiri och teori.De empiriska undersökningarna visar även att kunskapsintensiva företag inte redovisar humankapitalet nämnvärt i årsredovisningen. Det gör att externa intressenter inte kan tillgodogöra sig den information de behöver och den rättvisande bilden förvanskligas. Slutsatsen landar således på att det är mer rättvisande att redovisa något än att inte redovisa alls. Därmed inte sagt att den rätta vägen är via balansräkningen eftersom relationen mellan två nyckeltal kan berätta mer än en ensam siffra. / Uppsatsnivå: C

<p>Problemformulering: Bakgrunden till vår uppsats startade när vi själva började söka extrajobb vid sidan av studierna och upptäckte ganska snart att de flesta jobb av intresse som var vakanta på arbetsmarknaden gick att söka via bemanningsföretag. Därför blev vi intresserade av att få veta varför företag väljer att gå via bemanningsföretag istället för att anställa själva. Syfte: Syftet med denna studie är att få reda på hur företag ser på de kostnader som uppstår vid inhyrning av personal. Metod: I det här avsnittet kommer vi att presentera vårt val av metod. Vi kommer att berätta utförligt hur vi ska gå tillväga för att genomföra vår undersökning. Även förhållningssättet kommer att presenteras som utmynnar i senare delen av uppsatsen i analys och slutsats. Teori: I teoriavsnittet presenterar vi de teorier som vi valt att använda oss av, bland annat "Det Intellektuella kapitalet" och "Porters fem konkurrenskrafter". Även här presenteras de vetenskapliga artiklar som vi har funnit intressanta att studera inför arbetet. Empiri: I det här avsnittet presenteras våra intervjufrågor respektive svar. Analys: Här analyserar vi de svar vi har fått vid intervjuerna med hjälp av de teorier som vi presenterar i teorikapitlet. Slutsats: Slutsatsen är den väsentligt viktiga delen i vår uppsats. Här drar vi slutsatser med hjälp av de nya perspektiv vilka vi har fått vid intervjuerna. Källkritik: Här presenterar vi vår egen åsikt om de artiklar, böcker och svar som vi fått vid intervjuerna. Nyckelord: Intellektuellt kapital, Porters fem krafter, Bemanningsföretag, Bemanningsbranschen.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Undersökningen omfattade 81 av de största Nordiska börsföretagen sett till omsättning och marknadsvärde under perioden 2001 till 2005.</p><p>Metod: Vi har använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt då vi studerat årsredovisningar och utifrån dessa försökt finna belägg för vårt antagande om sambandet mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln.</p><p>Resultat/Slutsatser:</p><p>Det är inte statistiskt säkerhetsställt att det finns ett samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Det kan finnas förklaringar till resultatet i de ord som valts att basera undersökningen på och om de ska rangordnas eller inte.</p>

No description available.

No description available.

Problemformulering: Bakgrunden till vår uppsats startade när vi själva började söka extrajobb vid sidan av studierna och upptäckte ganska snart att de flesta jobb av intresse som var vakanta på arbetsmarknaden gick att söka via bemanningsföretag. Därför blev vi intresserade av att få veta varför företag väljer att gå via bemanningsföretag istället för att anställa själva. Syfte: Syftet med denna studie är att få reda på hur företag ser på de kostnader som uppstår vid inhyrning av personal. Metod: I det här avsnittet kommer vi att presentera vårt val av metod. Vi kommer att berätta utförligt hur vi ska gå tillväga för att genomföra vår undersökning. Även förhållningssättet kommer att presenteras som utmynnar i senare delen av uppsatsen i analys och slutsats. Teori: I teoriavsnittet presenterar vi de teorier som vi valt att använda oss av, bland annat "Det Intellektuella kapitalet" och "Porters fem konkurrenskrafter". Även här presenteras de vetenskapliga artiklar som vi har funnit intressanta att studera inför arbetet. Empiri: I det här avsnittet presenteras våra intervjufrågor respektive svar. Analys: Här analyserar vi de svar vi har fått vid intervjuerna med hjälp av de teorier som vi presenterar i teorikapitlet. Slutsats: Slutsatsen är den väsentligt viktiga delen i vår uppsats. Här drar vi slutsatser med hjälp av de nya perspektiv vilka vi har fått vid intervjuerna. Källkritik: Här presenterar vi vår egen åsikt om de artiklar, böcker och svar som vi fått vid intervjuerna. Nyckelord: Intellektuellt kapital, Porters fem krafter, Bemanningsföretag, Bemanningsbranschen.

No description available.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Undersökningen omfattade 81 av de största Nordiska börsföretagen sett till omsättning och marknadsvärde under perioden 2001 till 2005. Metod: Vi har använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt då vi studerat årsredovisningar och utifrån dessa försökt finna belägg för vårt antagande om sambandet mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Resultat/Slutsatser: Det är inte statistiskt säkerhetsställt att det finns ett samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Det kan finnas förklaringar till resultatet i de ord som valts att basera undersökningen på och om de ska rangordnas eller inte.