Detta arbete handlar om utvecklingen av interaktiv teknik och dess användning i utbildningssyfte inom matematikundervisningen. Studien diskuterar även olika typer av elevgrupper med särskilda behov som kan gynnas av interaktiv teknik för sin inlärning. Studien är baserad på forskning som publicerats mellan åren 2009 och 2014. Mellan dessa år införde skolverket Matematiksatsningen vilket bland annat syftade till att ge skolor medel för att kunna införskaffa och använda interaktiv teknik i matematikundervisningen. Syftet med studien är att sammanställa vad forskningslitteraturen presenterar inom området för interaktiv teknik i matematikundervisningen för att få svar på följande frågeställningar: Hur har den interaktiva tekniken utvecklats inom matematikundervisningen mellan åren 2009-2014? Hur ser användningen av interaktiv teknik i matematikundervisningen ut? Vilka tekniska egenskaper har interaktiv teknik som kan gynna elever med särskilda behov för elevernas inlärning i matematik? Studiens resultat visar att utvecklingen av interaktiv teknik går framåt både när det gäller hårdvara och mjukvara. Dessutom visar resultatet att utvecklingen av mjukvaran sker kontinuerligt och utbudet av program och webbsidor är enormt. Användningen av interaktiv teknik presenteras i olika former, och med det även några problemaspekter som kan uppstå vid införandet av tekniken. Bland annat berörs det tidskrävande arbetet för planering och förberedelse som en av dessa problemaspekter. Studien pekar även på fyra olika elevgrupper med olika inlärningsbehov som kan dra särskild nytta av interaktiv teknik. Resultatet visar att interaktiv teknik med dess visuella och interaktiva funktioner kan vara ett bra medel för elever med särskilda behov för deras inlärning och prestation i matematik. Studien presenterar bland annat att de visuella funktionerna hos en interaktiv skrivtavla kan vara till hjälp för elever med hörselnedsättning.

Children’s right to participation in situations that matter to them is stated in law and convention texts and is emphasized by the children themselves in research studies, too. When actively involved, their perspective is visualized. Children’s use of interactive technology has increased considerably during the last decade. The use of applications and web sites are becoming a regular occurrence in paediatric healthcare. The overall aim was to develop and test, together with children, an interactive communication tool meant to facilitate young children’s participation in healthcare situations. To understand children’s varied perceptions of their involvement in healthcare situations, interviews, drawings and vignettes were used in a phenomenographic approach (I). A participatory design iteratively evaluated evolving prototypes of an application (II). Video observations and hermeneutics captured the meanings of the participation cues that the children demonstrated when they used the application in healthcare situations (III). A quantitative approach was used to identify patterns in the children’s cue use (IV). In total, 114 children in two clinical settings and in a preschool were involved. The result showed that the children perceived themselves, their parents and the professionals as actors in a healthcare situation, although all were perceived to act differently (I). The children contributed important information on age-appropriateness, usability and likeability in the iterative evaluating phases that eventually ended up in the application (II). When using the application in healthcare situations, the cues they demonstrated were understood as representing a curious, thoughtful or affirmative meaning (III). Curious cues were demonstrated to the highest extent. The three-year-olds and the children with the least experience of healthcare situations demonstrated the highest numbers of cues (IV). Conclusion: when using the application, the children demonstrated a situated participation which was influenced by their perspective of the situation and their inter-inter-action with the application as well as the health professional. The children’s situated participation provided the professionals’ with additional ways of guiding the children based on their perspectives. / I lag- och konventionstexter, liksom i forskning, som använder barnens egna uttryck betonas deras rättighet att vara delaktiga i situationer av betydelse för dem. Genom att delta kan de göra sitt perspektiv synligt. Under det senaste årtiondet har barns användning av interaktiv teknik ökat kraftigt. Applikationer och web-sidor används nuförtiden även flitigt inom barnsjukvården. Avhandlingens övergripande syfte var att utveckla och pröva, tillsammans med barn, ett interaktivt kommunikationsverktyg avsett att möjliggöra yngre barns delaktighet i vårdsituationer. Intervjuer, teckningar och vignetter användes för att, fenomenografiskt, förstå barnens uppfattningar av att vara i en vårdsituation (I). En iterativ deltagarbaserad design användes för att utveckla en prototyp av en applikation. En hermeneutisk tolkning av video-observationer fångade meningen i barnens sätt att visa sin delaktighet (hintar) vid användningen av applikationen i vårdsituationer (III). En deduktiv, kvantitativ ansats användes för att identifiera mönster i barnens sätt att visa sin delaktighet när de använde applikationen (IV). Resultatet visade att barnen uppfattade sig själva, föräldrarna och vårdpersonalen som aktörer i situationen, även om alla uppfattades agera på olika sätt (I). Barnen bidrog i den iterativa processen med viktig information gällande aspekter som åldersanpassning, användbarhet och hur väl den tilltalar dem, vilket slutligen ledde fram till den färdiga applikationen (II). Barnens sätt att visa sin delaktighet när de använde applikationen förstods ha en nyfiken, tankfull och självbekräftande mening (III). Nyfikenheten visades mest vid användningen av applikationen. Treåringarna samt barnen med minst vårderfarenhet använde applikationen i störst utsträckning (IV). Sammanfattning: när applikationen användes i vårdsituationen visade barnen en situerad delaktighet vilken byggde på deras perspektiv på den aktuella situationen samt på deras inter-inter-aktion med applikationen och vårdpersonalen. Genom detta erbjöds vårdpersonalen ytterligare ett sätt att guida barnet utifrån barnets eget perspektiv.

The emergence and development of mobile technology has changed traditional behavior during live music events and challenges concert etiquette. Artists have polarized reactions to the ubiquity of smartphones and companies have started realizing the potential to develop systems which allow the audience to interact more with both the performer and the light and sound show itself. Research has looked into how people traditionally behave and how consumer expectations have altered due to the digital revolution, but has not looked into differences between age groups, gender and concert genre to find out how different people express engagement. The research question is: How can interactive technology be used to enhance audience engagement? With the sub-questions: What engages individuals at concerts? How can engagement be measured? Findings within the study show that there are some differences between both age groups and between concert genres but engagement is expressed in similar ways regardless of gender. The differences that do exist between generations and genre preference are slight. People most commonly express engagement with a combination of voice and movement. Interactive technology designed for live music events settings needs to be based on existing patterns of behavior as people do not want too much focus to be on technology during concerts. The technology should enhance existing behavior and have a low learning curve as interactive technology risks becoming disengaging if it requires too much focus from the user. / Framväxten och utvecklingen av mobil teknik har förändrat traditionellt beteende under live musik konserter och lett till att konsertetikett utmanats. Artister har polariserade reaktioner gällande användningen av smartphones och företag har börjat realisera potentialen att utveckla system som gör det möjligt för publiken att interagera mer med både artisten samt ljus- och ljudspelet. Forskning har undersökt hur folk traditionellt sett beter sig och hur konsumenternas förväntningar har förändrats på grund av den digitala revolutionen, men har inte tittat på skillnader mellan åldersgrupper, kön och konsertgenrer för att ta reda på hur olika människor uttrycker engagemang. Forskningsfrågan är: Hur kan interaktiv teknik användas för att öka publikens engagemang? Med delfrågorna: Vad engagerar individer under konserter? Hur kan engagemang mätas? Resultatet i studien visar att det finns vissa skillnader mellan åldersgrupper och mellan konsertgenrer men att engagemang uttrycks på liknande sätt oavsett kön. Skillnaderna som finns mellan generationer och genrepreferenser är få och små. Folk uttrycker oftast engagemang genom en kombination av röst och rörelse. Interaktiv teknik som är designad för live musikevent måste baseras på befintliga beteendemönster eftersom människor inte vill att alltför stort fokus hamnar på teknik under konserter. Tekniken bör förbättra det befintliga beteendet och ha en låg inlärningskurva eftersom interaktiv teknik risker att blir oengagerande om det kräver för mycket fokus från användaren.