Este estudio produce conocimiento sobre la enseñanza de las interjecciones expresivas o sintomáticas en el salón escolar sueco de español como lengua extranjera en un nivel A2.2. El objetivo es dar a conocer si el uso del cómic como recurso didáctico puede fomentar la expresividad de las emociones, sentimientos o sensaciones físicas de los alumnos en la interacción oral y así influir en la gestión de la interacción intercultural.  Para llegar a esta meta se ha analizado y comparado la enseñanza del español como lengua extranjera en relación con el uso del cómic y sin el mismo recurso. Los participantes en el proyecto son treinta y nueve alumnos, divididos en dos grupos, del noveno curso y diez docentes de español como lengua extranjera. El estudio se realiza mediante observaciones en clase, pruebas para los alumnos y una encuesta para los docentes. Los resultados de la encuesta llevada a cabo por los docentes muestran que, en general, no enseñan las interjecciones. Los resultados de las pruebas llevadas a cabo en el aula entre los alumnos del segundo grupo muestran que el uso del cómic, en el proceso de enseñanza-aprendizaje de las interjecciones, facilita una mayor efectividad en su uso en la interacción oral y aportan una interacción más dinámica en comparación con el primer grupo de alumnos que no ha estado expuesto al cómic. / This study produces knowledge about the teaching of expressive or symptomatic interjections in the Swedish classroom of Spanish as a foreign language for a level A2.2. The purpose is to reveal if the use of comic as teaching material can foster the expression of emotions, feelings and physical sensations of the students in the speaking interaction and therefore influence the management of intercultural interaction. In order to reach this goal, the teaching of Spanish as a foreign language has been analysed and compared in connection with the use of comic and without such resource. The participants in the project are thirty-nine students, divided in two groups, of the ninth grade and ten teachers of Spanish as a foreign language. The study is done via observations in the classroom, tests with the students and a survey with the teachers. The results of the survey implemented with the teachers show that, in general, they don´t teach interjections. The results of the tests implemented in the classroom among the students of the second group show that the use of comic, in the process for teaching-learning of interjections, facilitates a larger effectiveness in their use for speaking interaction and provides a more dynamic interaction in comparison with the first group of students, which worked without comic.

Ideofoner i svenska har inte studerats i någon större utsträckning. Fenomenet ideofoner har uppmärksammats mer i andra språk, främst i språk i delar av Asien och Afrika. Traditionellt har de betraktats som en underkategori till interjektioner. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur ideofoner används i det svenska språket. För detta ändamål sammanställdes en lista på 20 vanliga svenska ideofoner. Därefter genomfördes en korpusundersökning på dessa ideofoner i korpusar bestående av skönlitterär text. Det totala antalet förekomster för varje ideofon noterades, samt antalet förekomster inom tre olika användningskategorier: Substantiv, Interjektioner och Övrigt. En likadan undersökning genomfördes därefter i en korpus bestående av barnbokstext och litteratur på lättläst svenska, för att se huruvida användningen av ideofoner skiljde sig åt här jämfört med i skönlitterär text. En majoritet av de undersökta ideofonerna förekom mer som substantiv i båda undersökningarna. Fördelningen av förekomster i de olika kategorierna var dock ojämnare i den skönlitterära korpusen, med en större andel substantivförekomster jämfört med korpusen med barnbokstext och litteratur på lättläst svenska. / Ideophones in Swedish have not been studied to any great extent. The phenomenon of ideophones has received more attention in other languages, mainly in languages in parts of Asia and Africa. Traditionally, they have been regarded as a subcategory of interjections. The purpose of this study is to find out how ideophones are used in the Swedish language. For this purpose, a list of 20 common Swedish ideophones was compiled. Subsequently, a corpus survey in corpora consisting of fiction literature was performed of the 20 ideophones. The total number of occurrences for each ideophone was noted, as well as the number of occurrences within three different groups of use: Nouns, Interjections and Other. A similar survey was then conducted in a corpus consisting of children's literature and literature in simple Swedish, to see whether the use of ideophones differed here compared to in fiction literature. It turned out that a majority of the examined ideophones occur mostly as nouns in both surveys. The distribution of occurrences in the different categories, however, was more uneven in the literary corpus, with a larger proportion of nouns compared to the corpus with children's literature and literature in simple Swedish.

Den här uppsatsen består av en översättning från japanska till svenska av Yasutaka Tsutsuis Toki wo kakeru shoujo (Flickan som hoppade genom tiden) och en kommentar av översättningsprocessen. Syftet är att undersöka vilka problem som kan uppstå vid översättningen av anföring, interpunktion och interjektioner samt vilka strategier som kan tillämpas för att lösa dessa problem. Översättningen framställs med ett acceptansinriktat, målkultursorienterat förhållningssätt för att anpassa texten till de normer och förväntningar som är rådande i målkulturen. / This master’s thesis consists of a translation from Japanese to Swedish of Yasutaka Tsutsui’s Toki wo kakeru shoujo (The girl who leapt through time), and a commentary of the translation process. The purpose is to examine which problems may arise when translating reported discourse, punctuation and interjections, and what strategies can be used to solve these problems. The translation is performed with an orientation towards acceptability and the target culture, to try and conform the text to the norms and expectations of the target culture.