No description available.

Denna studie utforskar potentialen för historieundervisning med interkulturella perspektiv i grundskolans lägsta årskurser, genom intervjuer med åtta verksamma lärare. Syftet är att genom undersökning och tolkning av vad som framträder i empirin, identifiera vad interkulturella perspektiv innebär för lärarna i deras undervisning. Frågeställningarna behandlar vad lärare anser gör historieämnet relevant, relaterbart och tillgängligt för eleverna, hur och i vilken utsträckning lärarna möjliggör perspektivskiften i undervisningen samt vilken förståelse av interkulturella perspektiv som lärarna ger uttryck för. Tidigare forskning visar både utmaningar och potential för interkulturellt historiskt lärande. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med lärarna, varefter transkriberingarna har analyserats i en metodkombination av tolkningsfenomenologisk analys och kvalitativ textanalys. Teoretiska utgångspunkter har tagits i tidigare etablerade idéer om interkulturellt historiskt lärande.  Resultaten visar stor potential för interkulturella perspektiv i undervisningen, men också att det finns outnyttjad potential och utvecklingsmöjligheter. Lärarna ger uttryck för en ambition att undervisa med interkulturella perspektiv, men synsätt, förekomst och tillvägagångssätt varierar. Studien sammanfattas med förslag på vägledande principer. Där framhålls vikten av att inte se interkulturella perspektiv kvantitativt utan som ett förhållningssätt, att se förhållningssättet som så pass inkluderande att det inte innebär konflikt med lärarens objektivitet, samt att omsätta perspektiven i konkret utveckling av förmågor hos eleverna.

Huvudsyftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskningen säger om hur historieundervisning kan främja interkulturell kompetens. Vi undersöker också varför in-terkulturell utbildning i historia är eftersträvansvärt. Vi har utfört kunskapsöversikten ge-nom att ta del av andras forskning, sammanställt denna och försökt utröna mönster kring undervisningsstrategier som främjar interkulturell kompetens. Sammanställningen skedde utifrån tre underfrågor; varför lärare bör bedriva interkulturell undervisning; vad undervis-ningen bör innehålla och hur undervisningen kan läggas upp. Det råder stor konsensus kring varför vi bör undervisa interkulturellt. Många forskare anser interkulturell historie-undervisning vara nödvändigt för att skapa demokratiska, aktiva, samhällsmedborgare i skolan. Detta då samtidens samhälle är mångkulturellt och för att kunna agera och hantera detta krävs interkulturell kompetens. Även när det gäller den interkulturella undervisning-ens innehåll ser vi mönster: flera perspektiv bör tas upp, mikro- och makroperspektiv samt inom- och utomeuropeiska perspektiv; historiekanon bör ifrågasättas. Läraren själv måste också ha interkulturell kompetens. Det finns även en del förslag kring hur en ska undervisa interkulturellt även om detta område är mindre utforskat. Bland annat bör undervisningen vara inriktad på att eleverna ska tolka historia och själva resonera över hur historien kan säga något om samtiden.

Detta examensarbete har syftet att ta reda på hur väl man kan utgå från läroböcker i historia för gymnasiet och 7–9 med målet att ha en interkulturell undervisning om industrialisering. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för vår undersökning är Maria Johanssons teori om interkulturalitet och dess samverkan med historiemedvetande. Utifrån denna teori har vi utvecklat en egen analysmodell för att ta reda på om texterna om industrialisering i läroböckerna har de komponenter som behövs för en interkulturell text och för att se hur de kan användas i interkulturell undervisning. Vår metod består av två olika analysmodeller där den ena har fungerat som ett verktyg för att identifiera komponenter för interkulturalitet i innehållet och den andra för att undersöka möjligheterna att använda läroböcker i en interkulturell undervisning. Därefter har resultatet i analysmodellen infogats i ett resultatdiagram för att ge en enkel översikt av resultatet. De flesta läroböcker framställer industrialisering utifrån ett europeiskt perspektiv och hade varierande möjligheter till interkulturell undervisning. En av läroböckerna hade ett interkulturellt innehåll och goda möjligheter till interkulturell undervisning. En annan av läroböckerna var direkt oanvändbar ur ett interkulturalitetsperspektiv. Sammantaget visar resultatet att läroböckerna inte har alla komponenter för en interkulturell text och de saknar ofta framställningar utifrån ett utomeuropeiskt narrativ. Däremot finns det strategier som till exempel att lägga till fler perspektiv till materialet och problematisera urvalet som gör att man ändå kan utgå från läroböckerna för att bedriva interkulturell undervisning.