No description available.

Minst vart fjärde barn som går i förskolan idag har sina rötter i andra delar av världen. Den svenska förskolan och skolan består av barn som antingen är födda i ett annat land eller har föräldrar som är det. Detta innebär att förskolan och skolan blivit mångkulturell och flerspråkig. Detta ställer givetvis krav på förskolans personal. Lpfö 98/10 beskriver förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall förbereda barnen för ett liv i det internationaliserade samhället vi lever i idag. Detta väckte mitt intresse att undersöka pedagogers föreställning/uppfattning i arbetet med mångkultur på förskolan. Syftet med undersökningen var att beskriva och analysera pedagogers tankar och förhållningssätt kring mångkultur i förskolan samt deras interkulturella kompetens. Studien syftar även till att undersöka pedagogers kunskap samt föreställning kring interkulturellt som begrepp och förhållningssätt.Studien baseras på fyra kvalitativa intervjuer, då det är människors uppfattningar och tankar om mångkultur i förskolan som har undersökts. Studien omfattar två förskolor i två olika stadsdelar i en kommun. Resultatet visade att samtliga pedagoger uppfattar arbetet med mångkultur i förskolan som givande och lärorikt då de lär sig mycket om andra kulturer. De menar att det är berikande för både personalen och barnen, att det positivt påverkar barnens värdegrund då de lär sig att se alla människors lika värde. Det framkom i resultatet att pedagogerna lägger tyngd på arbetet med att stärka individen och lyfta fram likheter istället för att fokusera på olikheter. Resultatet visade även att pedagoger inte har tillräckligt kunskap kring interkulturalitet och dess innebörd. Detta tolkar jag som att pedagogerna saknar kompetensutveckling inom området.

InledningI Sverige är 95 procent av alla barn i åldersgruppen tre till fem år är inskrivna i förskolan.Barn träffar andra barn för första gången utan deras föräldrar. Förskolan är en mötesplats därbarn med olika etniska bakgrunder möts i samspel med varandra. På förskolan lär sig barnenatt samsas och interagera med varandra. Ett interkulturellt förhållningssätt behövs påförskolan, där förskollärarna tar tillvara på barns olika kulturella bakgrunder och där allabarns kulturer får synas på ett positivt sätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka öppenhet för olika kulturer inom förskolan utifrånförskollärares och barns perspektiv.MetodEn kvalitativ metod har använts där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sjuförskollärare och sju förskolebarn på olika förskolor, med fokus på hur de beskriver öppenhetför olika kulturer inom förskolan. Förskollärarna intervjuades också om hur de arbetar med ettinterkulturellt förhållningssätt på förskolan samt hur de arbetar med barnens olika kulturer iden pedagogiska verksamheten. Intervjuerna skrevs ned efter avlyssning och sammanställdesunder olika teman.ResultatResultatet visar att förskollärare har ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer sessom en tillgång på förskolan. I förskolebarnens berättelser framkom att barnen hade svårt attse skillnad på olika kulturer utan barnen upplevde deras olika kulturtillhörigheter somnaturliga. Förskollärarna betonade vikten av att vara öppen och lyhörd i samarbetet medfamiljerna. Utbildning och mer kunskap om olika kulturer efterfrågades av förskollärarna,eftersom kulturer är i ständig förändring. Studiens resultat visade på att förskollärare tydligtbehöver synliggöra kulturskillnader på förskolan, samt göra barnen medvetna om människorskulturella olikheter. Förskollärarna arbetade med att utveckla öppenhet för olika kulturer medhjälp av pedagogiskt material, barnens modersmål och olika matkulturer. Att socialisera allabarn, enligt demokratiska former, och visa på alla människors lika värde är ett av förskolansuppdrag, för att barn på sikt ska fungera och kunna delta i samhällslivet.

Denna kvalitativt jämförande studie är baserad på två strukturerade intervjuer av fokusgrupper, en för förskollärarstudenter och en för yrkesverksamma förskollärare. Syftet med studien är att undersöka samt belysa studenters respektive förskollärares perspektiv på hur man kan arbeta interkulturellt och inkluderande i en mångkulturell förskola. För att göra det används ett sociokulturellt perspektiv och tolkas med hjälp av en analysmatris hur de olika grupperna ger uttryck för kulturförståelse, interaktionssätt samt reflektionsnivå. Utifrån det resultatet urskiljs skillnader och likheter mellan gruppernas olika kulturella förhållningssätt. Resultatet visar betydande skillnader i förhållningssätt samt i hur stor betydelse aktörerna ansåg att deras egna förhållningssätt hade för påverkan på barnens personliga kulturskapande.

Dahlberg, Hillevi (2013). Mångfald i förskolan. Om förskollärares yrkesetiska förhållningssätt, att tillämpa ett arbetssätt som stödjer alla barns utveckling och lärande. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Avdelningen för kultur-, religions och utbildningskunskap. Högskolan i Gävle. Sammanfattning Detta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter av mångkulturellt arbete i förskolans verksamhet. Förskolorna beskriver hur de arbetar utifrån de olika styrdokument som råder i för den svenska förskolan, vad det gäller till exempel normer och värden. Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera förskollärares erfarenheter av olika arbetssätt och förhållningssätt i den dagliga verksamheten för att främja barns olikheter, i mångfalds perspektiv. Undersökningen bygger på en flerfallsstudie där jag undersöker tre förskolors mångkulturella arbete i olika bostadsområden i en medelstor svensk stad. Fokusgrupper har använts som datainsamlingsmetod, detta för att erbjuda informanterna i studien möjlighet för resonemang och reflektion i det ämnesområde som studien fokuserar. Resultaten i studien visar att de flesta förskollärarna känner en osäkerhet i hur de ska tolka begreppen i studien i förhållandet till förskolornas verksamhet. Det framgår även i undersökningen att fallens möjligheter och behov av olika punkt insatser för att bedriva en förskoleverksamhet utifrån läroplanens riktlinjer ser olika ut, vilket grundare sig på att förskolorna ligger i olika bostadsområden. Anledningen till de olika beskrivningarna av arbetssätt och tolkningar vad det råder barns kulturella olikheter, är troligtvis deras tolkning av kulturella olikheter. I tidigare forskning framkommer det att i dagens mångkulturella och globaliserade samhälle behövs ökad förståelse för hur barn söker kunskap, konstruerar identiteter och skapar mening. Det har framkommit i studien att några förskollärare tolkar och ser på barnens kulturella bakgrund och olikheter på ett sätt som gör att mångfalden osynliggörs. Forskningen beskriver även vikten av att lyfta fram likheter och olikheter som betydelsefullt för barn, vilket skapar bra förutsättningar för barnen att bli toleranta inför varandras kulturer. En slutsats i studien är att det finns brister och det framgår även en viss osäkerhet om hur arbetet på förskolorna ska bedrivas för att främja barns olikheter. Det förefaller att det finns en tendens att det saknas metoder och en medvetenhet om hur förskollärarna vill, kan och ska förhålla sig i en förskoleverksamhet i dagens samhälle som kräver ökad förståelse.   Nyckelord: Kultur, Mångfald, Interkulturellt förhållningssätt

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur interkulturellt förhållningssätt tillämpas i förskolan för att ge lika möjligheter till utveckling och lärande för alla barn oavsett bakgrund. Som metod användes kvalitativa intervjuer som genomfördes med pedagoger i två mångkulturella förskolor. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ifrågasätter normer och beskriver hur identitet, etnicitet och liknande begrepp är socialt konstruerade. Resultatet visade att pedagogerna både värdesätter och tillämpar ett interkulturellt förhållningssätt, exempelvis genom att aktivt arbeta för att tillmötesgå alla barn, och främja en acceptans för olikheter. Språkets och kommunikationens betydelse liksom föräldrasamverkan sågs som viktiga grundbultar i tillämpningen av interkulturellt förhållningssätt.  Dock identifierades utmaningar med detta kopplat till tankar om vad som ingår i förskolans uppdrag och förskollärarprofessionen samt bristande ekonomiska resurser i verksamheten. Slutsatsen som kan dras från denna studie är att tillämpningen av ett interkulturellt förhållningssätt är en del av pedagogers yrkeskompetens som blir allt mer betydande i och med ett allt mer mångkulturell förskola.

Denna studie handlar om hur pedagoger på olika förskolor arbetar för att involvera barns olika kulturer. Genom kvantitativ och kvalitativ metod har vi studerat om arbetet skiljer sig mellan förskolor som är mer och mindre mångkulturella, vi har också jämfört arbetet på förskolor i två orter, dels i Uppsala som är en relativt stor stad och en mindre ort Sala.   Resultatet visar att det inte fanns några större skillnader mellan Uppsala och Sala vad gäller pedagogers arbete med mångkultur eller förhållningssätt till barns skilda kulturer. Däremot kunde vi finna ett mönster som genomsyrade pedagogers mångkulturella arbete överlag och det var att det inte genomsyrar hela verksamheten utan istället är begränsad till enstaka aktiviteter och tillfällen.

Syftet med studien är att redogöra för hur några förskollärare arbetar med och resonerar kring den mångkulturella förskolan samt hur de tar tillvara på mångfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer på fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollärare, har förståelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kännetecknar en mångkulturell förskola har också bidraget till en ökad förståelse. Resultatet av studien visar på att majoriteten av våra respondenter inte upplever sig arbeta på en mångkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet än svensk. Mångfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan även omfattas av kulturella, religiösa och språkliga perspektiv. En tolkning kan då vara att alla förskolor är mångkulturella. Varje barn i förskolan är unik och har sin egen hemkultur och denna mångfald kan berika och vara positiv i en barngrupp. Men några förskollärare uttryckte en brist på etnisk mångfald vilket kan upplevas som ett hinder. Flera av respondenterna menar att förskolans mångkulturella uppdrag blir en större utmaning på de förskolor som inte har så många barn med annan etnicitet än svensk. I resultatet visar förskolechefen en vision om en jämnare fördelning av barn med annan etnicitet på kommunens förskolor. En vision som kan innebära att förskolor förmedlar en bild av vårt mångkulturella samhälle.

The purpose of this study is to examine how teachers' conditions for and experiences of teaching in a multicultural classroom and how teachers relate to the intercultural mission. To examine this purpose the study takes part in a qualitative study based on semi-structured interviews with teachers from a county in Stockholm, Sweden. The study’s theoretical framework underlines the sociocultural perspective and the intercultural perspective along with the term multicultural. The results show that several of the interviewees expressed that time had an impact on teaching in the classroom. It takes time and energy to adapt the lessons to each student and their needs. It also takes time to plan the lessons which affects the recovery time which is very needed for the teaching quality of the lesson. The results show that the teacher's knowledge of how they are supposed to teach in a multicultural classroom and how to adapt to an intercultural approach comes from their own experiences and not from any kind of education or course. The teachers have then learned how to handle different difficulties and challenges together with their colleagues. The teachers express that they use the students' cultures, backgrounds, experiences and compare different countries in the lesson to get the students to relate to the teaching material. From their own experiences the teachers have developed qualities that they consider important to have in a multicultural classroom. These qualities create a positive and safe environment where students can feel comfortable and open up for discussions. The results show that some of the teachers expressed that smaller groups contribute to better quality and make it easier to teach. This makes it easier for students to focus and interact with each other. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares förutsättningar för och upplevelser av att undervisa i ett mångkulturellt klassrum och hur lärare förhåller sig till det interkulturella uppdraget. För att undersöka detta syfte använder studien en kvalitativ metod baserat på semistrukturerade intervjuer med lärare från en ort i Stockholms län. Studiens teoretiska ramverk understryker det sociokulturella perspektivet och det interkulturella perspektivet tillsammans med begreppet mångkulturell. Resultatet visade att flera av intervjupersonerna uttryckte att tiden hade en påverkan i undervisningen. Det tar tid och energi att anpassa lektionerna efter varje elev och dess behov. Det tar även tid att planera lektionerna vilket påverkar återhämtningstiden som behövs för att undervisningen ska ha en kvalité. Resultatet i studien visar att lärares kunskaper om hur de ska undervisa i ett mångkulturellt klassrum och inta ett interkulturellt förhållningssätt kommer från deras egna erfarenheter och inte från någon utbildning eller kurs. Lärarna har även lärt sig att hantera svårigheter och utmaningar tillsammans med sina kollegor. Intervjupersonerna uttrycker att de använder elevernas kulturer, bakgrunder, erfarenheter och jämför olika länder i lektionen för att få eleverna att relatera till undervisningen. Av egna erfarenheter har lärarna även utvecklat egenskaper som de anser vara viktiga att ha i ett mångkulturellt klassrum. Dessa egenskaper skapar en positiv och trygg miljö där eleverna kan känna sig bekväma för att öppna upp diskussioner. Resultatet visade att några av lärarna uttryckte att mindre grupper bidrar till en bättre kvalitet och gör det lättare att undervisa. Detta leder till att eleverna lättare kan fokusera och interagera med varandra.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens syfte har varit att undersöka lärares möte med nyanlända elever inom ramen för undervisning i skolämnet idrott och hälsa. För att besvara vårt syfte har vi valt att utgå från följande frågeställningar: Vilka särskilda utmaningar beskriver lärarna i samband med undervisningen där nyanlända elever deltar? – Vad uppmärksammar lärarna särskilt kring nyanlända elevers medverkan i undervisningen? – Vilka pedagogiska verktyg använder lärarna i undervisningen med nyanlända elever? Metod Vi har använt oss av kvalitativa djupintervjuer för att undersöka lärares möte med nyanlända elever inom ramen för idrott och hälsa. Vi har utifrån ett slumpmässigt urval intervjuat sex lärare i idrott och hälsa som är verksamma i Stockholms län och möter nyanlända elever i sin undervisning. Den insamlade empirin har därefter analyserats utifrån ett sociokulturellt förhållningssätt där ett interkulturellt perspektiv har dominerat i analys och tolkning. Resultat Resultatredovisningen visar att de främsta utmaningarna i undervisningen är språksvårigheter, genomförande av teorimomenten samt aktiviteterna simning, friluftsliv och orientering. Lärarna menar att nyanlända elevernas medverkan i undervisningen bidrar till förståelse för olika kulturer och ett ökat lärande för hela klassen. Lärarna använder sig av de ordinarie eleverna som pedagogiska verktyg, individuella instruktioner samt bilder och eget kroppsspråk för att hjälpa de nyanlända eleverna. En majoritet av lärarna önskar mer kompetens i arbetet med nyanlända elever. Hälften av lärarna menar att de har påverkats som personer av arbetet med nyanlända elever. De beskriver att de har blivit mer öppna för alternativ, mer ödmjuka och att de ser situationer mer utifrån elevernas perspektiv. Slutsats Vid analys av studiens empiri framgår att lärarna är positivt inställda till sin undervisning och sina möten med nyanlända elever. Det finns dock många utmaningar vilka till stor del är kopplade till den kultur som präglar den svenska skolan och det arbetet som krävs för att elever med annan kulturell bakgrund ska kunna etablera sin skolgång. I undervisningen ska lärarna stimulera sina elever till att nå kunskapskraven samtidigt som det är viktigt att de har förståelse för elevernas kulturella bakgrunder. En majoritet av lärarna använder sig inte av pedagogiska verktyg i någon större utsträckning. De pedagogiska verktyg som lärarna använder sig av är ofta kopplade till andra elever. Lärarna försöker ha ett inkluderande arbetssätt, men de påtalar att de saknar kompetens inom området för att kunna stötta eleverna i lärprocesserna. / Abstract Aim The aim of the study has been to examine teachers’ meeting with newly arrived students within the framework of the subject sports and health. To answer the aim, we decided to state the following questions: - What are some of the challenges that the teachers describe in conjunction with educating participating, newly arrived students? – What are some of the observations the teachers make regarding the newly arrived students’ participation in the subject? – What educational tools are used by the teachers when teaching sports and health to newly arrived students? Method We have collected qualitative data through interviews, to examine the meeting between teachers and newly arrived students within the framework of sports and health. We have conducted interviews with six randomly selected teachers, which all meet newly arrived students in their daily teaching. Thereafter, the empirical data collected has been analyzed from a sociocultural perspective in which an intercultural perspective has dominated the analysis and interpretation. Results The results show that the major challenges in education, according to the teachers, are language difficulties, the theory elements and the activities swimming, outdoors life and orienteering. The teachers say that newly arrived students contribute to greater intercultural understanding, as well as improved learning for the class as a whole. The teachers mention using some of the ordinary students as pedagogical tools, as well as individual instructions, pictures and body language to help the newly arrived students. Half of the teachers interviewed mention that they have been affected as individuals by working with newly arrived students. The teachers mention becoming more open to suggestions, humbler, and being better able to see things from the students' perspective. Conclusions The analysis of the study´s empirical evidence shows that teachers are positive about their meetings with newly arrived students. However, there are many challenges, which are mainly connected to the newly arrived students having a different cultural background than the culture that characterizes the Swedish school system and the work required to students with different cultural backgrounds to establish their schooling. The teachers will encourage their students to reach the requirements in the syllabus, but it is also important that the teachers understand the students’ cultural backgrounds. A majority of the teachers do not use educational tools to further extent.