Revision har funnits sedan en längre tid tillbaka runt om i världen. Revision innebär att man bedömer, granskar och uttalar sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revisionen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och näringsliv, då den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. Målet med revisionen är revisionsberättelsen. Det finns flera typer om revisioner, man talar exempelvis om extern och intern revision, statlig och kommunal revision samt miljörevision. Precis som det finns flera typer av revisioner så finns det flera typer av företagsformer och man kan fråga sig om revisionsarbetet alltid ser likadant ut, oberoende vilket företagsform det rör sig om eller vilken karaktär företaget har. Vi har valt att undersöka hur revisionsarbetet ser ut i aktiebolag. Eftersom man i lagtexten skiljer på privata och publika aktiebolag har valt följande problemformulering; Hur ser revisionsarbetet ut i små privata respektive stora publika aktiebolag, och vilka eventuella skillnader kan man se mellan stora och små aktiebolags revisionsarbete? Syftet med studien är att tolka hur revisionsarbetet ser ut i stora och små aktiebolag och därefter redogöra för eventuella skillnader mellan små och stora bolag. Studien präglas av ett hermeneutiskt synsätt, då målet med studien är att tolka det empiriska materialet för att skapa en förståelse för det undersökta. Vi har använt oss av sex djupgående intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Studien bygger på en deduktiv ansats då vi utgår från redan befintliga teorier vid insamlande av det empiriska materialet. Den teoridel som studien bygger på innefattar delarna lagstiftning, standarder och seder, revisorns krav, revisionsprocessen och intern kontroll. Delar som bygger upp revisionen och styr revisorn i hans arbete. Empirin presenterar det material som inhämtats genom intervjuerna. Detta material bearbetas sedan i analysen och sätt i relation till teorikapitlet. Vi behandlar varje fråga var för sig, under vilka revisorernas svar analyseras utifrån den lagstiftning, standarder, seder och teori som studien bygger på. Under varje fråga ges även en jämförande diskussion av hur revisionsarbetet ser ut mellan stora och små aktiebolag. I slutsatserna besvarar vi problemformuleringen och visar att vi uppnått syftet med studien. Vi redogör för hur revisionsarbetet ser ut i små privata och stora publika aktiebolag. Vi redogör även för de skillnader som vi i vår studie kan se i revisionsarbetet mellan små och stora aktiebolag. I stort följer och styrs revisionsarbetet av vad som sägs i teorikapitlet, dock kan skillnader inom vissa områden skönjas mellan små och stora bolag. Inom stora aktiebolag sträcker sig oberoendet lite längre då revisorn inte får äga aktier i företaget. Vid revideringen av små bolag kan rapporteringen ske muntligt till ägaren medan rapporteringen vid revideringen av ett stort bolag ofta görs skriftligt till styrelsen. I små bolag är det en till tre revisorer i teamet som handlägger revisionen medan i stora bolag kan teamet bestå av mer än 100 personer. I små bolag kan revisionen i vissa fall göras på ett bräde efter föregående års bokslut medan revisionen i ett stort bolag fortlöper under hela året. Avslutningsvis ges några förslag till vidare forskning som dykt upp under arbetets gång.

På senare år har bolagsstyrningen fått en allt större uppmärksamhet. Orsaken är främst de företagsskandaler som har inträffat i USA med bolag som Enron och WorldCom, och i Europa med bolag som Barings Bank, Royal Dutch och Skandia. Dessa skandaler, där företagsledningar har agerat på ett sätt som ej stämmer överens med aktieägarnas intresse, är dock inte ett nytt fenomen. I Sverige har det traditionellt funnits en fungerande sed för bolagsstyrning i form av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och bokföringslagen. Införandet av den svenska Koden för bolagsstyrning är ett hjälpmedel för att stärka detta ytterligare. Syftet med denna uppsats är att undersöka om Kodens tre paragrafer, 3.7.1.–3.7.3., har förändrat svenska bolags sätt att arbeta med den interna kontrollen. Författarna använder sig av en kvalitativ metod där respondenter från tre företag intervjuades. Koden har ökat uppmärksamheten för den interna kontrollen inom byggbolagen, men den har inte förändrat själva arbetsprocesserna. Bolagen betonar att den interna kontrollen är en process som utvecklas utifrån bolagens behov. Införandet av Kodens riktlinjer har dock lett till att alla tre byggbolagen har utökat beskrivningen på hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Detta har möjliggjort en bättre information och kommunikation beträffande styr- och kontrollsystemen inom bolaget till dess intressenter. Förändringen av revisionskravet skapar ovisshet gällande Koden avseende den interna kontrollen, samt även en eventuell kvalitets försämring. Kodändringen underlättar dock internrevisorns arbete genom att denne inte behöver lägga ner tid för att klargöra sina granskningar och utvärderingar. Istället kan internrevisorn prioritera arbetet gällande granskningen och utvärderingen för att uppfölja och förbättra den interna kontrollen inom hela bolaget. Avdelningen för internrevision skapar en bättre översikt och därmed en bättre enhetlig kontroll över organisationens risker. Denna avdelning möjliggör även att uppföljningen av den interna kontrollen kan genomföras, och därmed förbättra kvalitén på den. I både Skanska och JM har dem inrättat en sådan funktion, men det är dock inte till följd av Koden. NCC har valt att fortsätta arbeta inom byggverksamheten med decentraliserade riktlinjer avseende den interna kontrollen.

Magisteruppsats inom Företagsekonomi Titel Intern kontroll – En studie av större svenska företags interna kontroll Författare Henrik Carlsson, Joakim Häggberg Handledare Hossein Pashang Datum 2009-06-09 Ämnesord Intern kontroll, bolagsstyrning, COSO, förskingring Sammanfattning Bakgrund: Under senare år har det i media uppmärksammats flertalet fall av ekonomisk brottslighet i företag. Bland annat har Enron-skandalen lett fram till utveckling av lagar och regelverk inom bolagsstyrning och intern kontroll för att på så sätt motverka ekonomisk brottslighet i företag. Enligt undersökningen Economic Crime Survey utförd av PriceWa-terhouseCoopers där 5400 ledande befattningshavare tillfrågades har majoriteten av svens-ka storbolag utsatts för ekonomisk brottslighet. Syfte: Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om huruvida större svenska företags interna kontroll anses som god eller avvikande. Vidare syftar uppsatsen till att presentera var inom den interna kontrollen risken är störst för förskingring samt var större svenska företag bör utveckla sin interna kontroll. Metod: I vår studie har vi valt att använda oss av en deskriptiv, kvalitativ studie med en abduktiv metod. Huvudfokus ligger på djupgående semistrukturerade intervjuer. Teoretisk referensram: Uppsatsen har sin utgångspunkt i bolagsstyrning och intern kon-troll. Bolagsstyrningen beskrivs med ett fokus på agent-principal förhållandet samt de kost-nader som kan uppstå vid detta förhållande. Vidare beskrivs relevanta lagar och regleringar inom bolagsstyrning och intern kontroll med ett fokus på COSO’s ramverk för hur en in-tern kontroll kan struktureras. Vidare presenteras även kritik mot detta ramverk. Empiri: I empirin sammanställs den information som samlats in genom de djupgående in-tervjuer som genomförts med Sveriges ledande konsult- och revisionsbyråer, Deloitte, Ernst & Young, KPMG samt Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. Analys: I analysen matchas och granskas den empiriska datan med den teoretiska referens-ramen. Företagens interna kontroll analyseras utifrån COSO’s ramverk för att på så sätt be-stämma huruvida den interna kontrollen är god eller avvikande. Resultat/Slutsats: Vår studie visar att det inte finns någon enskild, universell definition av god intern kontroll samt att (intern) kontroll är ett komplext och paradoxalt ämnesområde. Emellertid utgör kontrollmodellen COSO - vilken tar sin utgång i den amerikanska och anglosaxiska synen på bolagsstyrning - en internationell standard vad det gäller hur en god intern kontroll skall utformas. Studien identifierade fem kriterier i COSO’s modell som in-dikerar god intern kontroll. Vi finner att större svenska företag inte når upp till COSO’s kriterier på tre av fem punkter; riskbedömning, kontrollaktiviteter samt information och kommunikation. Emellertid ser vi att större svenska företag generellt har en god intern kontroll med hänsyn till den goda kontrollmiljön, den svenska företagskulturen, de låga in-citamenten till förskingring samt de kulturella förutsättningar som råder i Sverige. Vi finner att den svenska interna kontrollen är kostnadseffektiv på grund av de höga personalkostna-derna för intern kontroll samt värdemaximerande ur ett företagsperspektiv.

Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestämde Svensk näringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste är bestämmelser angående intern kontroll. Intern kontroll är viktigt för alla bolag och dålig sådan anser många är en orsak till många företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lämna en rapport angående deras IK och att utvärdera sin IK för första gången. Syfte:  Syftet är att undersöka om bolagskodens införande har påverkat bolagens sätt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat på intern kontroll rapporterna samt att jämföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som även lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förändring som har skett under åren 2005-2008. Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera år så att vi kan se en förändring över tiden. Urvalet är 8 bolag varav 4 är noterade på både den Amerikanska och den svenska börsen och de andra 4 är enbart noterade på den Svenska börsen. Populationen är de 70 bolag som var från 2005 så kallade Kodbolag. Slutsatser: Kodens införande påverkar sättet företagen arbetar med intern kontroll. SOX-bolagen verkar ha blivit mer påverkade än kod-bolagen och detta beror troligtvis på den strängare lagstiftning som finns i USA. Även de bolag som avnoterades från SEC (amerikanska finansinspektionen) fortsatte med sitt arbete och utvecklade, i vissa fall, den bortom det som krävdes av SOX lagstiftningen. Kod-bolagens arbete med sin IK verkar blivit mer omfattande än vad det annars skulle ha varit, om det inte fanns några krav alls, men det verkar som den enklare standarden på rapporten inte har orsakat lika mycket förändring som skulle vara möjligt om högre krav ställdes på de Svenska bolagen.

Bakgrund och problem: Bolagsstyrning har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet, en bidragande orsak till detta har varit de uppdagade skandaler som skett runt omkring i världen, framförallt i USA. Koden infördes den första juli år 2005 och syftar till att återupprätta det svenska näringslivets förtroende samt förhindra liknande händelser. I Koden återfinns avsnittet intern kontroll. Internkontrollens ändamål är att rikta fokus på bolagens hantering och kontrollering av bolagens risker. Den sjätte september år 2006 genomförde Kollegiet för svensk bolagsstyrning en förändring i det berörda avsnittet. Det medförde att det är frivilligt för styrelsen att göra ett uttalande angående hur väl den interna kontrollen fungerat under det senaste räkenskapsåret. Rapporten avseende den interna kontrollen behöver inte längre utgöra en enskild rapport utan kan integreras i bolagsstyrningsrapporten. Bolagen tar nu även ställning till huruvida den skall granskas av revisorn. Syfte: Studera hur intern kontroll tolkas av bolagen och revisorerna samt undersöka hur bolagen respektive revisorn betraktar Koden och förändringen. Därav har vi valt att dela upp forskningsarbetet i ett bolags- respektive revisorsperspektiv. Ett delsyfte med uppsatsen är att identifiera de bolag som omfattas av Koden och vilka som tillämpade ett etablerat ramverk för intern kontroll avseende räkenskapsåret 2005. Metod: Studien är utformad med en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen utgörs av intervjuer, med fem revisorer och fem bolag. Den kvantitativa undersökningen är en identifiering över bolagens tillämpning av ett etablerat ramverk. Slutsatser: De två perspektiven är överens om vikten av intern kontroll. Förändringen kommer inte att innebära någon ändring i de undersökta bolagens påbörjade arbete eller i relationen till revisorn. Däremot skiljer sig perspektiven åt i betraktandet av förändringen. Bolagen tolkade denna som nödvändig och indirekt en lättnad. Revisorerna benämnde förändringen som ”lättnadsregler” och ansåg att det var ”tråkigt” att denne kom till, istället borde bolagen givits något år till för att finna metodiken i upprättandet. COSO-ramverket var det enda etablerade ramverk som tillämpades. De två perspektiven ansåg dock att det inte var det avgörande ramverket men att ett etablerat ramverk i någon form är ett bra ”verktyg” vid upprättandet av internkontrollrapporten.

No description available.

Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som påverkar revisorns roll och som därmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig på att det hela tiden sker förändrade spelregler vilket har påverkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har påverkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer där de har fått besvara frågorna utifrån deras kunskaper och erfarenheter. Studien redogör för vad intern och extern revision innebär, vilka faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.   Det finns fyra olika roller som en externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver lagstadgad revision är att ge fristående rådgivning. Faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorer är främst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi. Genom att revisorerna använder sig av en delad relation undviks dubbelarbete och en effektiv revision skapas. Den största skillnaden mellan revisorerna är att internrevisorn är anställd i företaget och fokuserar på operationella frågeställningar medan externrevisorn är anställd på uppdrag av bolagsstämman och fokuserar på den finansiella rapporteringen. Den största likheten är att båda revisorerna ska säkerställa företagets finansiella information.

No description available.

<p>Intern kontroll är ett stort ledningsverktyg som kommit i diskussion den senaste tiden. Verktyget syftar till att strukturera upp och kvalitetssäkra verksamheten och kräver stort engagemang och kunskap. Men vad kostar det att använda sig av det? Syftet med denna uppsats är att utifrån COSO-modellens kontrollkomponenter skapa en modell för kostnadsberäkning av intern kontroll för mindre tjänsteföretag. Uppsatsen baseras på en fallstudie gjord på ett mindre tjänsteföretag samt sammanställning av intervjuer med fyra utvalda mindre tjänsteföretag, vilket sedan kopplas samman med teori om intern kontroll, COSO-modellen och tidigare forskning om kostnadsanalys.</p><p>Efter genomförd studie framgår det att den största kostnadsposten för intern kontroll är tid och innefattar många aktiviteter utförda av många medarbetare i ett företag. Dessa aktiviteter överlappar många gånger med varandra och integrerar ofta med de ordinarie arbetsuppgifterna, vilket kan försvåra uppdelningen av den interna kontrollens kostnadsbärare.</p>

No description available.