Begreppet intern kontroll har under de senaste åren blivit allt mer vedertaget och accepterat i såväl privat som offentlig verksamhet. I takt med att skandaler uppmärksammats har nya lagar tillkommit som i sin tur ställer högre krav på att organisationer har en god intern kontroll. Intern kontroll handlar om att skapa tydlighet, ordning och reda i verksamheten och dess tillhörande ekonomi. Den omfattar samtliga system och processer där fokus ligger på att styra ekonomin och verksamheten. Det som kännetecknar en god intern kontroll är att det finns ändamålsenliga och väldokumenterade system och rutiner för styrning men även att redovisningen och övrig information är rättvisande och tillförlitlig.Studiens fokus har varit att ta reda på och beskriva hur fyra olika organisationer, två företag och två förvaltningar, arbetar med den interna kontrollen utifrån de komponenter som ingår i COSO-modellen. Vår avsikt har varit att undersöka vad som styr den interna kontrollen och belysa de skillnader som finns mellan offentlig och privat verksamhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fyra respondenter, en från vardera undersökt verksamhet. Samtliga personer som vi intervjuat har varit väl insatta i organisationens arbete med den interna kontrollen och har således, enligt oss, bidragit till att studien fått en god validitet.Vi har utgått från de fem komponenterna som ingår i COSO-modellen. De är kontrollmiljö, riskanalys, kontrollaktiviteter, information/kommunikation och tillsyn. Tillsammans utgör dessa komponenter en helhetssyn på den interna kontrollen och skall ge en tillräcklig säkerhet för att målen som satts i verksamheten uppnås.Resultatet som framkommit av den här studien är att de undersökta förvaltningarna och företagen har en god intern kontroll och tillämpar COSO´s alla komponenter. De största skillnaderna mellan de privatägda internationella företagen och de förvaltningar som vi undersökt har visat sig förekomma i komponenterna information/kommunikation samt kontrollaktiviteter.

<p>I denna studie har vi undersökt vilken betydelse den interna kontrollen har för revisorn vid utförandet av en revision. Syftet med studien var att studera den praxis som revisorerna har gällande intern kontroll samt att öka förståelsen för vad de anser är viktigast i den interna kontrollen, men även hur de går tillväga om det finns brister.</p><p>Det empiriska materialet insamlades genom att fyra intervjuer genomfördes med revisorer från fyra av de större revisionsbyråerna i Sverige. Intervjuerna genomfördes på respektive revisors byrå. Vi valde en kvalitativ forskningsansats eftersom vi ansåg att det var den mest lämpade metoden utifrån vårt syfte och de utgångspunkter vi hade. Vårt mål med studien var inte att generalisera vårt resultat, vi ville istället öka förståelsen för det studerade problemet.</p><p>Den teoretiska referensramen utformades för det första utifrån de regler som finns för revisorerna, det vill säga Revisionsstandard i Sverige. Den andra delen är uppbyggd utifrån de fem områden som COSO-rapporten anser att den interna kontrollen kan delas upp i. Dessa är kontrollmiljö, riskanalys, kontrollaktiviteter, kommunikation/information samt tillsyn.</p><p>Vårt insamlade empiriska material har redovisats utifrån COSO-rapportens fem områden som även har behandlats i den teoretiska referensramen. Vi valde att sammanställa alla respondenters svar gemensamt under varje område. När vi sedan analyserade det insamlade materialet valde vi att följa detta upplägg som vi tidigare haft i både teori- och empiriavsnittet.</p><p>Studien visar att den interna kontrollen har stor betydelse för de fyra revisorerna vid genomförandet av revisionen. Om de anser att det finns brister kommer de att genomföra ytterligare substansgranskning samt ge råd hur den interna kontrollen kan förbättras. Det framkom även i studien att revisorns tidigare kunskaper och erfarenheter har en stor betydelse för bedömningen av den interna kontrollen. Ytterligare en aspekt som är av betydelse gällande den interna kontrollen är vilken inställning företagsledningen har. I slutänden är det viktigaste att företagen har ordning och reda.</p>

<p>Våren 2006 lämnade för första gången svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lämnas för att förbättra transparensen i bolagen och därmed aktieägarnas insyn.</p><p>Studien som presenteras i denna uppsats söker svar på frågan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieägarna. Syftet är att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlägga förhållandet mellan rapporterna och den rådande normen på området, COSO:s ramverk för intern kontroll.</p><p>Genom en kvantitativ innehållsanalys beskriver uppsatsen innehållet i de fristående rapporter om intern kontroll som avgivits för år 2005. Analys görs också av förhållandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehållsanalysen.</p><p>Uppsatsens resultat är främst av beskrivande art, men några sammantagna slutsatser dras utifrån analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringen</p><p>om intern kontroll och att rapporterna innehåller relativt mycket substans i förhållande till ramverket. Kunskap om COSO-modellen kan därför vara en god hjälp i förståelsen för styrelsernas rapporter om intern kontroll.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Intern kontroll innebär att företaget har system för kontroll, så att risken att det förekommer omedvetna fel och oegentligheter minskas. Systemet byggs oftast upp genom införandet av attestregler, rapportsystem samt en strukturerad ansvars- och arbetsfördelning i verksamheten. En avvägning måste alltid göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar den är avsedd att ge företaget. Revisorns uppgift är att granska den interna kontrollen i ett företag, kontrollera om den fungerar och är anpassad efter verksamheten, med syfte att uppnå de mål och den lönsamhet som företaget eftersträvar.</p><p>Mot bakgrund av att det inte fanns någon tidigare forskning på området, tyckte vi att det vore intressant att undersöka revisorers syn på god intern kontroll samt revisorns roll vid granskning av intern kontroll och om den interna kontrollen i Sverige har påverkats av den internationella utvecklingen på området. Vi valde även att studera om det förekommer intern kontroll i mindre bolag.</p><p>För att besvara vår problemformulering genomförde vi, parallellt med litteraturstudier, ett antal personliga intervjuer med auktoriserade revisorer. Vi utgick ifrån en kvalitativ metod då vi ville rikta in oss på att få en djupare förståelse för ämnet och inte sökte att få några generella svar på vår undersökning.</p><p>Efter genomförd studie, konstaterar vi att intern kontroll är av stor betydelse för både företag och revisorer. Enligt de revisorer vi intervjuade innebär god intern kontroll hos kunden, en betydligt effektivare revision än om den interna kontrollen skulle visa sig vara bristfällig eller avsaknad. God intern kontroll innebär enligt revisorerna, förenklat revisionsarbete och därmed ett lägre revisionsarvode för kunden. I mindre bolag är den interna kontrollen dock så gott som obefintlig då intern kontroll bygger på kontroll i flera led.</p><p>Vår studie visade även att en viktig aspekt i sammanhanget är den internationella utvecklingen som under de senaste åren har medfört att intern kontroll kommit i blickpunkten tillföljd av de bolagsskandaler som inträffade i USA. Även i Sverige har det skett förändringar i och med ersättningen av revisionsprocessen (RP) med revisionsstandard i Sverige (RS), som är en anpassning till europeiska revisionsstandarder (ISA) med syfte att uppnå gemensamma riktlinjer inom revisionsområdet. Införandet av svensk kod för bolagsstyrning kommer också att påverka den interna kontrollens utveckling även om den i dagsläget saknar tydliga riktlinjer för revision. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att intern kontroll i Sverige är ett område under utveckling och med största sannolikhet kommer svenska revisionsdirektiv att harmoniseras mer med de internationella inom en snar framtid. Dock är det svårt att spekulera i framtidens påverkan på området, då det fortfarande råder delade meningar om hur betydelsen av intern kontroll skall värderas och bedömas.</p>

<p>Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrågasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stärka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. Här uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett särskilt ansvar jämfört med övriga ledamöter. Totalt sett råder god medvetenhet bland de styrelseordförandena vi har intervjuat. Vi kan även konstatera att enighet råder bland uppgiftslämnarna om att Koden har bidragit till mer fokus på intern kontroll allmänt sett i Sverige. Dessutom har alla uppgiftslämnare en mycket positiv uppfattning av Koden och de är framförallt nöjda med att den är uppbyggd utifrån principen följa eller förklara.<strong></strong></p>

I denna studie har vi undersökt vilken betydelse den interna kontrollen har för revisorn vid utförandet av en revision. Syftet med studien var att studera den praxis som revisorerna har gällande intern kontroll samt att öka förståelsen för vad de anser är viktigast i den interna kontrollen, men även hur de går tillväga om det finns brister. Det empiriska materialet insamlades genom att fyra intervjuer genomfördes med revisorer från fyra av de större revisionsbyråerna i Sverige. Intervjuerna genomfördes på respektive revisors byrå. Vi valde en kvalitativ forskningsansats eftersom vi ansåg att det var den mest lämpade metoden utifrån vårt syfte och de utgångspunkter vi hade. Vårt mål med studien var inte att generalisera vårt resultat, vi ville istället öka förståelsen för det studerade problemet. Den teoretiska referensramen utformades för det första utifrån de regler som finns för revisorerna, det vill säga Revisionsstandard i Sverige. Den andra delen är uppbyggd utifrån de fem områden som COSO-rapporten anser att den interna kontrollen kan delas upp i. Dessa är kontrollmiljö, riskanalys, kontrollaktiviteter, kommunikation/information samt tillsyn. Vårt insamlade empiriska material har redovisats utifrån COSO-rapportens fem områden som även har behandlats i den teoretiska referensramen. Vi valde att sammanställa alla respondenters svar gemensamt under varje område. När vi sedan analyserade det insamlade materialet valde vi att följa detta upplägg som vi tidigare haft i både teori- och empiriavsnittet. Studien visar att den interna kontrollen har stor betydelse för de fyra revisorerna vid genomförandet av revisionen. Om de anser att det finns brister kommer de att genomföra ytterligare substansgranskning samt ge råd hur den interna kontrollen kan förbättras. Det framkom även i studien att revisorns tidigare kunskaper och erfarenheter har en stor betydelse för bedömningen av den interna kontrollen. Ytterligare en aspekt som är av betydelse gällande den interna kontrollen är vilken inställning företagsledningen har. I slutänden är det viktigaste att företagen har ordning och reda.

Våren 2006 lämnade för första gången svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lämnas för att förbättra transparensen i bolagen och därmed aktieägarnas insyn. Studien som presenteras i denna uppsats söker svar på frågan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieägarna. Syftet är att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlägga förhållandet mellan rapporterna och den rådande normen på området, COSO:s ramverk för intern kontroll. Genom en kvantitativ innehållsanalys beskriver uppsatsen innehållet i de fristående rapporter om intern kontroll som avgivits för år 2005. Analys görs också av förhållandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehållsanalysen. Uppsatsens resultat är främst av beskrivande art, men några sammantagna slutsatser dras utifrån analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringen om intern kontroll och att rapporterna innehåller relativt mycket substans i förhållande till ramverket. Kunskap om COSO-modellen kan därför vara en god hjälp i förståelsen för styrelsernas rapporter om intern kontroll.

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrågasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stärka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. Här uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett särskilt ansvar jämfört med övriga ledamöter. Totalt sett råder god medvetenhet bland de styrelseordförandena vi har intervjuat. Vi kan även konstatera att enighet råder bland uppgiftslämnarna om att Koden har bidragit till mer fokus på intern kontroll allmänt sett i Sverige. Dessutom har alla uppgiftslämnare en mycket positiv uppfattning av Koden och de är framförallt nöjda med att den är uppbyggd utifrån principen följa eller förklara.

Sammanfattning Intern kontroll innebär att företaget har system för kontroll, så att risken att det förekommer omedvetna fel och oegentligheter minskas. Systemet byggs oftast upp genom införandet av attestregler, rapportsystem samt en strukturerad ansvars- och arbetsfördelning i verksamheten. En avvägning måste alltid göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar den är avsedd att ge företaget. Revisorns uppgift är att granska den interna kontrollen i ett företag, kontrollera om den fungerar och är anpassad efter verksamheten, med syfte att uppnå de mål och den lönsamhet som företaget eftersträvar. Mot bakgrund av att det inte fanns någon tidigare forskning på området, tyckte vi att det vore intressant att undersöka revisorers syn på god intern kontroll samt revisorns roll vid granskning av intern kontroll och om den interna kontrollen i Sverige har påverkats av den internationella utvecklingen på området. Vi valde även att studera om det förekommer intern kontroll i mindre bolag. För att besvara vår problemformulering genomförde vi, parallellt med litteraturstudier, ett antal personliga intervjuer med auktoriserade revisorer. Vi utgick ifrån en kvalitativ metod då vi ville rikta in oss på att få en djupare förståelse för ämnet och inte sökte att få några generella svar på vår undersökning. Efter genomförd studie, konstaterar vi att intern kontroll är av stor betydelse för både företag och revisorer. Enligt de revisorer vi intervjuade innebär god intern kontroll hos kunden, en betydligt effektivare revision än om den interna kontrollen skulle visa sig vara bristfällig eller avsaknad. God intern kontroll innebär enligt revisorerna, förenklat revisionsarbete och därmed ett lägre revisionsarvode för kunden. I mindre bolag är den interna kontrollen dock så gott som obefintlig då intern kontroll bygger på kontroll i flera led. Vår studie visade även att en viktig aspekt i sammanhanget är den internationella utvecklingen som under de senaste åren har medfört att intern kontroll kommit i blickpunkten tillföljd av de bolagsskandaler som inträffade i USA. Även i Sverige har det skett förändringar i och med ersättningen av revisionsprocessen (RP) med revisionsstandard i Sverige (RS), som är en anpassning till europeiska revisionsstandarder (ISA) med syfte att uppnå gemensamma riktlinjer inom revisionsområdet. Införandet av svensk kod för bolagsstyrning kommer också att påverka den interna kontrollens utveckling även om den i dagsläget saknar tydliga riktlinjer för revision. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att intern kontroll i Sverige är ett område under utveckling och med största sannolikhet kommer svenska revisionsdirektiv att harmoniseras mer med de internationella inom en snar framtid. Dock är det svårt att spekulera i framtidens påverkan på området, då det fortfarande råder delade meningar om hur betydelsen av intern kontroll skall värderas och bedömas.

Människor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i många länder, vilket har medfört högre krav på företags interna kontroll jämfört med tidigare. Ett ramverk som fått stor spridning och internationellt erkännande är COSO-ramverket Internal control – Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det växt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssäkrar de tjänster de säljer. Syftet med vårt arbete är att öka förståelsen för vikten av intern kontroll inom revisionsbranschen. Vår utgångspunkt är att beskriva hur Ernst &amp; Young har valt att bygga upp sin interna kontroll och hur denna leder till att kvalitetssäkra deras revisionsverksamhet. Våra fem respondenter, revisorer på Ernst &amp; Young, beskriver ett internt kontrollsystem bland annat bestående av en gemensam arbetsmetodik, teamkontroller och interna granskningar. Vår studie tyder på att det finns en välutvecklad intern kontroll som stödjer den kvalitetssäkring som företaget önskar uppnå.