Sammanfattning Titel: Internt kunskapsutbyte – Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmäklarföretag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Josefin Löflund-Wikström & Sara Wennertorp Handledare: Pär Vilhelmson, Maria F. Malama och Ernst Hollander Datum: 2014-06 Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka hur svenska tjänstebaserade företag på en internationell marknad skapar internt kunskapsutbyte mellan huvudkontor och lokalkontor. Metod: Vi har valt att intervjua ledare inom välkända fastighetsmäklarföretag. För att undersöka hur kunskapsutbytet fungerar på stor geografisk bredd. Vi har gått utanför landsgränser. För att få en djupare förståelse i ämnet har vi använt oss av en intervjuguide. Vilket har gjort att våra intervjuer har varit semistrukturerade. Arbetet är av en kvalitativ art. Resultat & slutsats: Det har i denna studie visat sig att organisationens helhet är viktig för ett gott kunskapsutbyte. Framförallt har företagsuppbyggnad och styrning visat sig vara viktiga byggstenar i skapandet av kunskap. Förslag till vidare forskning: Denna studie visat ett stort gap inom forskningen av kunskapsutbyte. Det behövs liknande studier som vårt arbete inom andra branscher för att öka förståelsen för ämnet. Uppsatsens bidrag: Vi anser att denna uppsats bidrar med en ökande förståelse för det interna kunskapsutbytet inom svenska tjänstebaserade företag verksamma på den internationella marknaden. Nyckelord: Kunskap, Kunskapsutbyte, Kunskapshantering, Expansion, Internationell Expansion, Internationella Företag, Intern Kommunikation

<p>Modebranschen har kommit att bli en uppmärksammad bransch och de senaste åren har svenskt mode visat sig starkt på den internationella scenen. Samtidigt är det en konkurrensutsatt bransch där mindre modeföretag trängs tillsammans med klädkedjor. För dessa aktörer blir det därmed allt viktigare att söka sig till utländska marknader för att kunna växa. Det kräver i sin tur resurser som många av de mindre modeföretagen idag saknar; kunskap om marknaden, exportkunskap och affärsmässig kunskap.</p><p>Detta gör det intressant att se vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den internationella marknaden. Syftet med uppsatsen är att utvärdera och analysera förutsättningarna för fem mindre svenska modeföretags internationaliseringsprocess. Studien baseras på fallstudier av dessa modeföretag och har genomförts med intervjuer av kvalitativ karaktär.</p><p>Teorier har valts med hänvisning till händelser i bakgrunden. Dessa belyser vikten för företag att ha kunskap om sin marknad och hur internationaliseringen är en kunskapsprocess där företagen lär sig någonting vid varje steg. Vidare hur företag i vissa fall följer ett visst mönster och hur etableringen kan ske i särskilda steg. Att det i viss mån kan vara viktigt att skapa kontakter med aktörer i sin omgivning och att affärsförbindelser bildas genom interaktion som leder till ömsesidigt beroende. Parallellt med detta är det också vidkommande för studien att ta upp hur kunskapen koncentreras till produkt- och processutveckling snarare än till marknadskunskaper. Med hjälp av teorierna har vi utformat ett antagande om vad vi tror är viktigt för de mindre modeföretagen.</p><p>I uppsatsen har vi sett att alla företag tar fasta på kunskaper, om så på olika sätt. Intressant är dock att se att samtliga företag i studien påvisar en medvetenhet om händelser och fenomen och en medvetenhet om hur de ska gå till väga i sin internationalisering. Vi har funnit skillnader i modeföretagens sätt att arbeta inför och i en internationalisering, men vi har även funnit likheter vad gäller tankesätt och förberedelser inför en ingång på en ny marknad. I undersökningen har vi kommit fram till att de främsta och viktigaste faktorerna är samarbeten, att tillgå resurser internt eller externt, samt att ha kunskap om marknaden. Den expansion av verksamheten som en utlandsetablering innebär gör att företagen måste söka sig hjälp utanför sin organisation för att kunna lyckas internationellt.</p>

Modebranschen har kommit att bli en uppmärksammad bransch och de senaste åren har svenskt mode visat sig starkt på den internationella scenen. Samtidigt är det en konkurrensutsatt bransch där mindre modeföretag trängs tillsammans med klädkedjor. För dessa aktörer blir det därmed allt viktigare att söka sig till utländska marknader för att kunna växa. Det kräver i sin tur resurser som många av de mindre modeföretagen idag saknar; kunskap om marknaden, exportkunskap och affärsmässig kunskap. Detta gör det intressant att se vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den internationella marknaden. Syftet med uppsatsen är att utvärdera och analysera förutsättningarna för fem mindre svenska modeföretags internationaliseringsprocess. Studien baseras på fallstudier av dessa modeföretag och har genomförts med intervjuer av kvalitativ karaktär. Teorier har valts med hänvisning till händelser i bakgrunden. Dessa belyser vikten för företag att ha kunskap om sin marknad och hur internationaliseringen är en kunskapsprocess där företagen lär sig någonting vid varje steg. Vidare hur företag i vissa fall följer ett visst mönster och hur etableringen kan ske i särskilda steg. Att det i viss mån kan vara viktigt att skapa kontakter med aktörer i sin omgivning och att affärsförbindelser bildas genom interaktion som leder till ömsesidigt beroende. Parallellt med detta är det också vidkommande för studien att ta upp hur kunskapen koncentreras till produkt- och processutveckling snarare än till marknadskunskaper. Med hjälp av teorierna har vi utformat ett antagande om vad vi tror är viktigt för de mindre modeföretagen. I uppsatsen har vi sett att alla företag tar fasta på kunskaper, om så på olika sätt. Intressant är dock att se att samtliga företag i studien påvisar en medvetenhet om händelser och fenomen och en medvetenhet om hur de ska gå till väga i sin internationalisering. Vi har funnit skillnader i modeföretagens sätt att arbeta inför och i en internationalisering, men vi har även funnit likheter vad gäller tankesätt och förberedelser inför en ingång på en ny marknad. I undersökningen har vi kommit fram till att de främsta och viktigaste faktorerna är samarbeten, att tillgå resurser internt eller externt, samt att ha kunskap om marknaden. Den expansion av verksamheten som en utlandsetablering innebär gör att företagen måste söka sig hjälp utanför sin organisation för att kunna lyckas internationellt.

Den indiska marknaden har länge varit attraktivt för svenska koncerner. En strategi för internationell expansion är etableringen av dotterbolag, vilket flera svenska multinationella koncerner implementerat. Uppsatsens syfte är att undersöka svenska multinationella företags expansionsresa till Indien, samt vilken strategisk roll indiska dotterbolag har för koncerner idag. Teorierna som uppsatsen utgår ifrån är den reviderade Uppsalamodellen av Johanson och Vahlne (2009) samt Rugman, Verbeke och Yuans omkonceptualisering (2011) av Bartlett och Ghoshals klassificering av internationella dotterbolagsroller för multinationella företag. Studien grundar sig på en kvalitativ metod, baserat på semistrukturerade intervjuer med tre svenska multinationella företag. Företags expansionsresor till den indiska marknaden är inte nödvändigtvis stegvisa processer. Däremot tenderar företag i början av sina internationaliseringsprocesser att expandera till geografiskt närbelägna marknader. De lokala fördelar som företag identifierar på den indiska marknaden är främst kopplade till kostnadseffektivitet, teknisk kompetens, samt en signifikant kundbas. Uppsatsens slutsats visar att företag inte nödvändigtvis följer ett visst mönster i sina etableringsprocesser på den indiska marknaden, samt att dotterbolagen är av hög strategisk betydelse.

Modemarknaden idag är både global och komplex med många uppfattningar om var värdet iprodukten ligger. Produkten och företagets image är kraftfulla medel för att differentiera sigpå marknaden. Då ett företag väljer att expandera till en ny marknad är det generellt ett sätt attskapa nya marknadsmöjligheter och för att öka sin försäljning. Innan etablering på nymarknad är det viktig att identifiera sin målgrupp. På den konkurrenskraftiga internationellamarknaden ligger makten inte längre hos leverantören, utan hos kunden.Distributionskanalvalet spelar en stor roll i avseende att nå företagets tänkta målgrupp. I denrådande konjunkturen besitter detaljister begränsade medel att spendera på oetableradevarumärken. Många detaljister behöver även begränsa antalet varumärken i sina butiker.I uppsatsen har vi valt att behandla den ungerska PR-byrån OurStyles designers och deraschans att ta sig in på Göteborgs modemarknad. Uppsatsen är skapad ur ett hermeneutisktförhållningssätt då det ger oss chansen att fritt tolka det studerade fenomenet. Vi har samlat inempiri genom vår fältstudie i Budapest, där vi gjort ett antal kvalitativa intervjuer medOurStyles designers, samt genom de detaljister vi varit i kontakt med i Göteborg. Iteorikapitlet beskriver vi den textila värdekedjan, globalisering, modebranschen, strategier föratt etablera sig på en ny marknad samt konsumentbeteende. Teorin och empirin är insamladför att kunna svara på problemformuleringen i uppsatsen.Genom att granska OurStyles designers och hur de arbetar har vi tagit fram tänkbaradetaljister på Göteborgs modescen. Uppsatsprocessen har gått ut på att se till vilka möjligheterde har att etablera sig på den göteborgska marknaden. Generellt är slutsatsen vi kommit framtill att det i dagsläget inte finns plats för OurStyles designers på Göteborgs modemarknad.Slutsatserna är grundade på den analys vi utfört genom att sammanställa teori med empiri.The fashion market of today is global and complex and there are many opinions about thevalue of the product and where it actually is to be found. The product itself and the image ofthe company are powerful tools to differentiate oneself on the market. When a companychooses to expand to a new market it is generally a way of creating new marketingopportunities and increasing its sale. Before establishing on a new market it is important toidentify your target group. In the competitive international market the power is no longer withthe supplier, but with the client. The choice of distribution channel is of big importance inrespect of reaching the company’s intended target group. In the current state of the market theretailers have limited means to spend on unestablished brands. Many suppliers also need tolimit the number of brands in their shops.In the essay we have chosen to focus on the Hungarian PR company OurStyle’s designers andtheir chance of getting into the fashion market of Gothenburg. The essay is written from ahermeneutical perspective since it gives us the opportunity to freely interpret the phenomenain question. We have collected empiric data through our field study in Budapest where we dida number of qualitative interviews with OurStyle’s designers, as well as qualitative interviewswith the suppliers that we have been in contact with in Gothenburg. In the theory chapter ofthe essay we describe the value chain of textile, globalisation, the fashion industry, strategiesto establish oneself on a new market and consumer behaviour. To be able to answer theproblem formulation we will use both theory and empiric data.By studying OurStyle’s designers and how they work we have compiled possible suppliers forthem on the fashion market of Gothenburg. The idea of the essay process has been to see whatopportunities OurStyle have to establish themselves on the market/scene of Gothenburg. Theconclusion in our essay is to a large extent that in the present situation there is no room forOurStyle’s designers on the fashion market of Gothenburg. The conclusion is based on theanalysis we have done, putting together theory and empiric data. / Program: Textilekonomutbildningen

Syfte – Att skapa förståelse för hur internationell marknad framgångsrikt kan väljas för internetföretag genom att beskriva och identifiera tillvägagångssätt för val av internationell marknad. Metod – Kvalitativ fallstudie där elva semistrukturerade intervjuer genomfördes på olika internetföretag som valt internationell marknad. Resultat - Två olika strategier för att välja internationell marknad identifierades. 1) hagelböss-strategi som innebär mindre analys men att fler länder testas än i 2) prickskytt-strategi. De tre parametrarna 1) befolkningsmängd, 2) betalsystem och 3) psykologiskt avstånd är dominerande i en hagelböss-strategi.  I en prickskytt-strategi dominerar elva olika parametrar utöver de tre som kan studeras vid en hagelböss-strategi. Tre kostnadsdrivare identifierades som kan förklara när företag kan använda de olika strategierna, där hagelböss-strategin kan användas vid lägre internationaliseringskostnader och prickskytt-strategin när internationaliseringskostnaderna är högre. Teoretiska implikationer – Studien bidrar till att öka förståelsen kring hur internetföretag kan välja internationell marknad där mycket av tidigare forskning vidareutvecklats och andra delar bekräftats. Ett avgörande och viktigt tillägg till tidigare forskning är de i resultatet genererade strategierna som kan bidra till att internetföretag mer framgångsrikt välja kan internationell marknad. Dessutom utvecklas kunskap om vilka parametrar som kan vara centrala för hur internetföretag kan välja internationell marknad och hur dessa kan tillämpas. Praktiska implikationer - För internetföretag ökar studien förståelse för när de olika strategierna kan användas där kostnaderna för internationalisering kan avgöra vilken strategi som är fördelaktig att använda för att välja internationell marknad. Dessutom presenteras parametrar som kan studeras vid val av internationell marknad för de båda strategierna där varje företag kan basera dessa parametrar på sina egna egenskaper. / Purpose - To create an understanding of how international markets can be successfully selected for internet companies by describing and identifying approaches for selecting international markets. Method - Qualitative case study where eleven semi structured interviews were conducted on various internet companies that have previously selected international market. Results - Two different strategies for selecting international markets were identified. 1) shotgun strategy that involves less analysis but testing of more countries than 2) sniper strategy. The three parameters 1) population, 2) payment systems and 3) psychological distance are dominant in a shotgun strategy. In a sniper strategy, eleven different parameters dominate in addition to the three that can be studied when using a shotgun strategy. Three cost drivers were identified that can explain when companies can use the different strategies, where the shotgun strategy can be used when having lower internationalization costs and the sniper strategy when internationalization costs are higher. Theoretical implications - The study helps to increase the understanding of how internet companies can select an international market where much of previous research has been further developed and other parts confirmed. A crucial and important addition to previous research are the result-generated strategies that can help internet companies more successfully select international market. In addition, knowledge is extended regarding which parameters can be central to how internet companies can select international market and how these parameters can be applied. Practical implications - For internet companies, the study increases the understanding of when the different strategies can be used, where costs for internationalization can determine which strategy is beneficial to use in selecting international market. In addition, parameters that can be studied in selecting the international market for the two strategies are presented, where each company can choose among these parameters based on their own characteristics.

With the transport sector being one of the major contributors to global CO2 emissions and a projected growth of emissions by another 16 percent until 2050, the need for new innovative and sustainable solutions for the transport industry arises. These endeavours are what emerging start-up enterprises want to deliver with their novel Transport as a Service business model. As part of their growth strategy, they want to conquer international markets and establish their operations abroad, which is why this thesis develops a strategic framework for the expansion into new foreign markets. For better applicability and generalisability of the results, the framework was additionally tested and refined in the context of an expansion to the German market, using an action research design. Three key stages were identified for Transport as a Service start-ups to expand their operations to attractive foreign markets, namely the market attractiveness assessment, the selection of a suitable market entry mode and finally the initiation of key workstreams to achieve operational readiness abroad. The first stage proposes to expand to markets with a high business proximity, using a ’lightweight funnel approach’, which represents a compromise between resource-intensive market evaluation and reduction of time-to-market through a dynamic learning-by-doing process. Subsequently, it has become apparent that a high-control market entry mode in the form of a wholly owned subsidiary would be the most appropriate for Transport as a Service start-ups to enter foreign markets. Thereby, the scarcity of potential venture partners and acquisition targets can be compensated as well as the risk of technological spill-over mitigated. Finally, during the initialisation of key workstreams in the last stage, five conclusions were drawn from the research. More specifically, the need for acknowledgement of time uncertainties and criticalities in the process, the importance of the company’s operational partner network, a strategic discussion about acquisition of country-specific knowledge, an early business model review as well as the significance of defining clear tasks and responsibilities connected to the installation of a central expansion team with necessary project management authorities emerged. / Transportsektorn bidrar kraftigt till de globala koldioxidutsläppen och utsläppen förväntas öka ytterligare 16 procent tills 2050. I takt med de stigande koldioxidutsläppen har behovet av nya innovativa och hållbara lösningar ökat. Start-ups inom transportsektorn har utvecklat en ny affärsmodell, ”Transport as a Service”-modellen, med syfte att leverera sådana lösningar. Deras tillväxtstrategi omfattar bland annat internationell expansion och etablering utomlands. Syftet med detta examensarbete är därför att utveckla ett strategiskt ramverk för hur man tar sig in på marknaden i ett nytt land. Ramverket utvecklades via aktionsforskning genom att testa det under en tänkt expansion på den tyska marknaden. I utformningen av ramverket identifierades tre huvud-faser för ”Transport as a Service”-start-ups att expandera verksamheten i nya attraktiva geografiska marknader. Dessa är (1) utvärdering av hur attraktiva marknaden är, (2) val av lämpligt tillvägagångsätt för att ta sig in på marknaden och (3) initiering av de viktigaste aktiviteterna som är nödvändiga för att bli redo för drift utomlands. I den första fasen föreslås att expandera till marknader med närliggande branscher genom att använda en ’lightweight funnel approach’. Den innebär en kompromiss mellan resurskrävande marknadsanalys och minskning av ”time-to-market” genom en dynamisk lära genom att göra-process. Som ett resultat har det framkommit att ett väl kontrollerat inträde på en ny marknad via ett helägt dotterbolag är det mest optimala för Transport as a Service start-ups. Därmed mitigeras både eventuell frånvaro av möjliga samarbetspartners eller uppköpsobjekt och risken för oavsiktligt spridande av egen unik kunskap. Slutligen kunde fem forsknings-slutsatser dras rörande uppstarten av aktiviteterna i den sista fasen. Dessa slutsatser är: att det är nödvändigt att ta hänsyn till tidsmässiga osäkerheter och kritiska delar i processen, vikten av att företaget har ett väl fungerande nätverk av partners, en strategisk utvärdering av anskaffning av land-specifik kunskap, en tidig utvärdering av affärsmodellen, samt vikten av att tydliggöra arbetsuppgifter och åtaganden hos ett centralt expansions-team inklusive nödvändiga mandat för projektledning.