Detta examensarbete handlar om att ta fram ett kompendium beskrivande några viktiga punkter om juridik inom logistik. Målgruppen för kompendiet är nyexaminerade logistikstudenter från utbildningarna vid KTS-avdelningen. Detta då det upplevs av uppdragsgivaren att det finns för lite inslag av juridik i utbildningarna. För att ta fram ett underlag för vilket innehåll som skulle kunna vara intressant för kompendiet har en enkätundersökning genomförts där tidigare studenter från programmen besvarat frågor utifrån deras egna erfarenheter efter examen. Utöver detta har kompletterande undersökningar gjorts där arbetsgivare samt nuvarande studenter har besvarat frågor angående logistik inom juridikområdet. Med hjälp av svaren från enkätundersökningarna har kompendiet skapats, innehållande olika ämnen som kan tänkas vara bra för en nyexaminerad logistikstudent att ha kunskap om. De ämnen som behandlas i kompendiet handlar bland annat om gränsöverskridande handel, godstrafik på nationell och internationell nivå, transportvillkor samt regler kring arbetstider.

Thesis (Ph.D.)--Stockholm University, 2005. / Additional loose-leaf abstract of thesis inserted. "June 2005". Includes bibliographical references.

This paper will answer which factors are important for the business relation between a small Swedish import company and a Chinese contractor. The problem is based partly in theories that points to cultural and organizational differences between Sweden and China, and partly in current examples from Swedish companies. The relevant data has been collected by interviews with three small Swedish companies that are currently using Chinese contractors. The result is that the differences between the countries and organizations exist, but that they do not interfere with the inter-company relations. The conclusion is that our result contradicts the established theories in the field, and that a more comprehensive investigation is warranted. / Denna uppsats skall svara på vilka faktorer som är viktiga för en handelsrelation mellan ett litet svenskt importföretag och en kinesisk leverantör. Problemet grundar sig dels i teorier som visar på kulturella och organisatoriska skillnader mellan Sverige och Kina och dels aktuella exempel från svenska företag. För att få fram relevant data har vi intervjuat tre svenska småföretag som använder sig av leverantörer i Kina. Resultatet är att skillnaderna mellan länderna och organisationerna finns, men att det inte stör relationen företagen emellan. Slutsatsen blir därför att vårt resultat motsäger dom etablerade teorierna i ämnet, och att en mer omfattande undersökning är befogad.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2005.

<p>Syftet med detta examensarbete är att analysera packinspektionsflödet samt att presentera förbättringsförslag för att effektivisera transportpackningsprocessen och reducera platsbristen på packytan. Arbetet är utfört på Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT) i Finspång under sommaren och hösten 2009.</p><p> </p><p>SIT är en del av det tyskägda företaget Siemens AG och är ett världsledande företag inom tillverkning av gas- och ångturbiner. Ett påtagligt problem är den platsbrist som råder och företaget har inga egna möjligheter att lagra ytterligare produkter, vare sig kortidslagring eller långtidslagring. Vidare är tillverkningskedjan ursprungligen utformad för att klara av ett fåtal kontinuerliga beställningar. I nuläget befinner sig företaget i en situation där de tillverkar fler turbiner än någonsin, vilket medför att både maskiner och personal utsätts för en högre belastning och tillverkningsprojekten måste bedrivas parallellt utan störningar för att kunna produceras i tid. En störning som företaget vill begränsa är den som uppstår vid packinspektioner. Under leveransfasen transportpackas leveransen och i ett fåtal av projekten kräver kunden en packinspektion innan leverans sker.</p><p> </p><p>För att kartlägga packinspektionsmomentet har en nulägesbeskrivning av befintlig process konstruerats. Därifrån konstaterades att den störning som en packinspektion medför är en dominoeffekt som påverkar flera avdelningar i företaget såsom, spedition, transportpackning samt kvalitetsavdelningen. Nulägesbeskrivningen har sedan utgjort underlag för att ta fram de förbättringsförslag som presenteras för att reducera platsbristen på packytan. Majoriteten av förbättringsförslagen baseras på Lean-konceptet, där huvudsyftet har varit att minimera påverkan av packinspektionerna i verksamheten för att få ett bättre flöde, hålla hög kundservice samt minimera ytan som en packinspektion upptar. Ett exempel på detta kan vara att strukturera befintlig packinspektionsprocess.</p><p> </p><p>Resultatet av de förbättringsförslag som redovisats i analysdelen påvisar att det går att få ett bättre flöde genom packinspektionsmomentet samtidigt som packytan inte blir lika belastad vid en packinspektion. I framtiden kommer de förbättringsförslag som behandlas att kunna tillämpas på andra avdelningar och företag som tillämpar packinspektioner. </p>

Syftet med detta examensarbete är att analysera packinspektionsflödet samt att presentera förbättringsförslag för att effektivisera transportpackningsprocessen och reducera platsbristen på packytan. Arbetet är utfört på Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT) i Finspång under sommaren och hösten 2009.   SIT är en del av det tyskägda företaget Siemens AG och är ett världsledande företag inom tillverkning av gas- och ångturbiner. Ett påtagligt problem är den platsbrist som råder och företaget har inga egna möjligheter att lagra ytterligare produkter, vare sig kortidslagring eller långtidslagring. Vidare är tillverkningskedjan ursprungligen utformad för att klara av ett fåtal kontinuerliga beställningar. I nuläget befinner sig företaget i en situation där de tillverkar fler turbiner än någonsin, vilket medför att både maskiner och personal utsätts för en högre belastning och tillverkningsprojekten måste bedrivas parallellt utan störningar för att kunna produceras i tid. En störning som företaget vill begränsa är den som uppstår vid packinspektioner. Under leveransfasen transportpackas leveransen och i ett fåtal av projekten kräver kunden en packinspektion innan leverans sker.   För att kartlägga packinspektionsmomentet har en nulägesbeskrivning av befintlig process konstruerats. Därifrån konstaterades att den störning som en packinspektion medför är en dominoeffekt som påverkar flera avdelningar i företaget såsom, spedition, transportpackning samt kvalitetsavdelningen. Nulägesbeskrivningen har sedan utgjort underlag för att ta fram de förbättringsförslag som presenteras för att reducera platsbristen på packytan. Majoriteten av förbättringsförslagen baseras på Lean-konceptet, där huvudsyftet har varit att minimera påverkan av packinspektionerna i verksamheten för att få ett bättre flöde, hålla hög kundservice samt minimera ytan som en packinspektion upptar. Ett exempel på detta kan vara att strukturera befintlig packinspektionsprocess.   Resultatet av de förbättringsförslag som redovisats i analysdelen påvisar att det går att få ett bättre flöde genom packinspektionsmomentet samtidigt som packytan inte blir lika belastad vid en packinspektion. I framtiden kommer de förbättringsförslag som behandlas att kunna tillämpas på andra avdelningar och företag som tillämpar packinspektioner.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2009. / Härtill 3 uppsatser.

Denna uppsats undersöker hur efterfrågan av Chilenskt vin påverkas av importländernas inkomst, relativpriset på Chilenskt vin i förhållande till genomsnittspriset på den totala importen av vin, avståndet mellan handelsparterna och inhemsk vinproduktion i importlandet. Studien innefattar 15 OECD länder mellan åren 1998 och 2002. En utökad exportefterfrågefunktion ligger till grund för den empiriska undersökningen och resultaten visar signifikanta variabler med förväntade tecken. Vidare utvidgas ekvationen för att beakta tidseffekter, nämligen genom att inkludera genomsnittsvärdet på den beroende variabeln och dummy variabler för treårsperioder. Genom detta stiger förklaringsgraden i regressionen från 27,8 till 58,1 procent. De estimerade långsiktiga effekterna i efterfrågan för Chilenskt vin visar att en ökning med en procent av importörernas inkomst också ökar efterfrågan på Chilenskt vin med ungefär 0,8 procent. En lika stor ökning i relativpriset minskar efterfrågan med ungefär 0,3 procent. Ökat avstånd mellan handelsparterna med 1000 kilometer minskar efterfrågan med 16,6 procent. Om importören är ett vinproducerande land är efterfrågan 85 procent lägre än om landet inte producerar vin. Resultaten stämmer överens med teorierna om exportefterfrågan men skillnader mellan vinproducerande länder är i vissa fall stora. En anledning för detta kan vara skillnader i produktionsvolym av vin mellan länder, en annan att det finns starka kulturella associationer till inhemska produkter som gör att konsumenter föredrar inhemska produkter framför utländska. / This thesis examines how the export demand for Chilean wine is affected by importers income, relative prices, distance between trading partners and do-mestic wine production between 1988 and 2002 in 15 OECD countries. The empirical test is based on an extended export demand function, and the results show significant estimates with expected signs. Adjusting for time pe-riod specific effects by including dummy variables for three year periods and running the regression on the average values of Chilean export of wine in-creased the coefficient of determination from 27.8 to 58.1 percent. The long run effect on demand for Chilean wine indicates that a one percent increase in importers’ income raises demand for Chilean wine with about 0.8 percent. A similar increase in the relative price of Chilean wine to the world price of wine decreases demand with about 0.3 percent. Increasing distance with 1000 kilo-metres decreases demand for exports with approximately 16.6 percent. If the country is a wine producer demand is about 85 percent lower compared to non producing countries. The results are in line with the theories on export demand, however among the wine producing countries there are large differences among countries in their demand for Chilean wine. One reason could be different volume of own pro-duction, another cultural associations to domestic products making preferences biased towards the domestic variety.

<p>Denna uppsats undersöker hur efterfrågan av Chilenskt vin påverkas av importländernas inkomst, relativpriset på Chilenskt vin i förhållande till genomsnittspriset på den totala importen av vin, avståndet mellan handelsparterna och inhemsk vinproduktion i importlandet. Studien innefattar 15 OECD länder mellan åren 1998 och 2002.</p><p>En utökad exportefterfrågefunktion ligger till grund för den empiriska undersökningen och resultaten visar signifikanta variabler med förväntade tecken. Vidare utvidgas ekvationen för att beakta tidseffekter, nämligen genom att inkludera genomsnittsvärdet på den beroende variabeln och dummy variabler för treårsperioder. Genom detta stiger förklaringsgraden i regressionen från 27,8 till 58,1 procent. De estimerade långsiktiga effekterna i efterfrågan för Chilenskt vin visar att en ökning med en procent av importörernas inkomst också ökar efterfrågan på Chilenskt vin med ungefär 0,8 procent. En lika stor ökning i relativpriset minskar efterfrågan med ungefär 0,3 procent. Ökat avstånd mellan handelsparterna med 1000 kilometer minskar efterfrågan med 16,6 procent. Om importören är ett vinproducerande land är efterfrågan 85 procent lägre än om landet inte producerar vin.</p><p>Resultaten stämmer överens med teorierna om exportefterfrågan men skillnader mellan vinproducerande länder är i vissa fall stora. En anledning för detta kan vara skillnader i produktionsvolym av vin mellan länder, en annan att det finns starka kulturella associationer till inhemska produkter som gör att konsumenter föredrar inhemska produkter framför utländska.</p> / <p>This thesis examines how the export demand for Chilean wine is affected by importers income, relative prices, distance between trading partners and do-mestic wine production between 1988 and 2002 in 15 OECD countries.</p><p>The empirical test is based on an extended export demand function, and the results show significant estimates with expected signs. Adjusting for time pe-riod specific effects by including dummy variables for three year periods and running the regression on the average values of Chilean export of wine in-creased the coefficient of determination from 27.8 to 58.1 percent. The long run effect on demand for Chilean wine indicates that a one percent increase in importers’ income raises demand for Chilean wine with about 0.8 percent. A similar increase in the relative price of Chilean wine to the world price of wine decreases demand with about 0.3 percent. Increasing distance with 1000 kilo-metres decreases demand for exports with approximately 16.6 percent. If the country is a wine producer demand is about 85 percent lower compared to non producing countries.</p><p>The results are in line with the theories on export demand, however among the wine producing countries there are large differences among countries in their demand for Chilean wine. One reason could be different volume of own pro-duction, another cultural associations to domestic products making preferences biased towards the domestic variety.</p>

This bachelor thesis examines if a Free Trade Agreement (FTA hereafter) has a positive effect or not on trade flows. There are many FTAs in the world beside World Trade Organization (WTO hereafter) membership. Many empirical studies have been performed by different methods and most of them show a significant influence on trade flows. In this thesis the impact on the FTA between the European Union (EU hereafter) and South Korea is studied by using the Gravity Model in period between 2007 and 2016. Dummy variables which capture the impact on the implementation of the FTA since 2011 are constructed into the standard trade Gravity equation. In addition, several dummy variables, such as the distance between countries and culture characteristic variables are utilized. The results of two different regression models show that both a positive and a negative impact on the EU’s import from South Korea and a negative impact on South Korea’s import from the EU. Overall, all estimated coefficients used in the models show a significant effect on import trade flows between countries.