AbstractTitel: Self-presentation at online dating – through a gender perspective and an age perspective.Number of pages: 44Author: Karin WestlundTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Autumn term 2009-12-21University: Division of Media and Communications, Informatics and Media, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim of this essay is to examine the phenomenon Internet dating through a gender perspective and to some extent through an age perspective. What do the members’ presentations look like? Do men and women select different ways to present themselves, and how does it look between the different age groups?Material/Method: Qualitative method with 42 presentation texts, half men, and half women in three different age groups collected from a Swedish dating site.Main results: The study shows that men and women choose to highlight their good points at self presentation in the student forum. The differences between the various age groups proved not to be significantly large. Compared to the small differences between the age groups the difference between men’s and women’s texts proved to be much more extensive. Men choose to highlight their achievements on all fronts, unlike women who are more modest in self-praise. The traditional view of male and female appearance dominates my material, but the tendency to break the stereotype exists in some few cases.Keywords: Internet, dating, gender, relations.

Denna studie är en diskursanalys av bloggar. Bloggarna är skrivna av unga tjejer med ett aktivt självskadebeteende. Vi har studerat sex bloggar där vi valt att läsa inläggen från en sex-månadersperiod, och kriteriet var att tjejerna skulle vara aktiva både i sitt bloggande samt i sitt självskadebeteende. Syftet var att se hur bloggförfattarna själva beskriver fenomenet självskadebeteende i sina bloggar på Internet. Frågorna vi arbetade efter är hur bloggarna ser ut? Vilka begrepp är vanligt förekommande? Vilka makttendenser kan ses? Vilka subjekttyper finns i bloggarna? Vi fann att vanliga begrepp i bloggarna är ångest, trötthet och andra negativt laddade ord så som värdelös och misslyckad. Genom dessa begrepp framställs diskursen som en absolut sjukdom av psykisk karaktär.Den makt vi fann i bloggarna kom både från själva ”sjukdomen” men också från omgivningen, då i form av föräldrar/pojkvänner och socialen/ psykvården. De subjekttyper vi upptäckte i bloggarna är äcklig/värdelös, sjuk, självkritisk och irrationell. Vi har sammanfattat dessa subjekttyper till en övergripande, nämligen den ”självhatande tjejen”. Vi kan i dagenssamhälle se denna självhatande tjej på flera ställen, då det idag ställs mycket höga krav på kvinnor. Dessa krav är svåra att nå upp till och kan skapa känslan av misslyckande, den känslan växer sig större, till ett självhat.

Syftet för detta examensarbete var att utreda hur elever förhåller sig till läxhjälp på Internet i form av inspelade matematiklektioner på video. Samtidigt var syftet att utreda fördelarna och nackdelarna med denna teknik samt vad som krävs av en lärare för att använda sig av detta arbetssätt. Den empiriska delen av arbetet gick ut på att jag spelade in sju olika matematiklektioner på cirka fem minuter vardera där teorigenomgångar varvades med lösta uppgifter. Jag lade sedan ut dessa filmer på en hemsida och informerade om den vid tre olika matematiklektioner. Tanken var sedan att se hur stort intresset var hos eleverna och detta utvärderades med en enkätundersökning och en gruppintervju samt en mindre intervju med matematikläraren för klassen. Resultatet av undersökningen var att intresset var tämligen svalt. Endast en ur klassen hade sett någon film och många av de andra uppgav att orsaken till att de inte hade gått in på hemsidan var att de hade glömt bort det eller helt enkelt inte brydde sig om det. Samtidigt svarade alla utom en att de tyckte att det var en bra idé att använda filmer på det här sättet. Av gruppintervjun framkom bland annat att filmens fördelar kontra lösta uppgifter i textform främst var att film erbjuder större möjligheter till att förklara teorierna bakom uträkningarna. Enkätundersökningen gav också ett annat bra skäl till att använda filmer nämligen att de flesta har dator och Internet hemma och att de går att titta på flera gånger. Orsaken till det svala intresset av filmerna trots att nästan hela klassen tyckte att det var en bra idé kan bero på en mängd orsaker. Det framkom av enkätundersökningen att många har ett bra kontaktnät för att fråga om matematik där mer än hälften frågade föräldrar eller syskon. Att arbeta i grupp verkar också vara vanligt. Gruppintervjun visade också att det är vanligt att hellre vänta till nästa matematiklektion när eleverna inte förstår en uppgift istället för att söka hjälp. Samtidigt har eleverna många ämnen parallellt vilket kan göra att matematiken ibland kommer lite i skymundan medan behovet av hjälp hemma i ämnet är störst innan ett prov. Skall det vara lyckat att använda filmer på Internet på detta sätt så krävs att arbetssättet blir förankrat hos eleverna. Genom att förflytta uppgifter och inlämning av dessa över till någon hemsida eller Webportal kan det bli naturligt för eleverna att använda Internet i matematikundervisningen. Att erbjuda någon sorts belöning, åtminstone i initieringsfasen, såsom gratispoäng på prov kan vara ett annat sätt.

Denna uppsats har skrivits för att visa läsaren hur ett urval av människor från Internet- och reklambranschen ser på reklamfilmens framtid på Internet. Kommer det att ske en ökning av användandet av denna reklamform eller inte? Den typ av reklamfilm som vi talar om här är den typen som är som en kortfilm, inte den typen av reklamfilm som bara är en bild innehållandes ett rörligt objekt. För att skilja dessa två typer av reklamfilmer åt, eftersom båda innehåller rörelse, kallar vi dem "filmisk reklam" och "banner-reklam" Resultatet från enkätundersökningen visade att majoriteten av urvalet från reklambranschen tror att det kommer att ske en ökning av efterfrågan av filmisk reklam på Internet. Eftersom svaren från Internetbranschen var så få kan de inte representera Internetbranschen. På grund av det används deras svar bara som ett komplement till svaren från reklambranschen. Även fast vi har fått in svar från reklambranschen är det ändå inte tillräckligt för att säkert kunna svara på om en ökning kommer att ske eller inte. En del av denna uppsats ger dessutom en fördjupning i vad som kan göra filmisk reklam effektiv på Internet. Här kunde vi dra en riktig slutsats utifrån resultatet av våran undersökning. Ska denna typ av reklam användas på Internet bör den vara den enda filmiska på sida, ta upp högst halva sidan, vara högst 20 sek, vara situationsanpassad och ligga först i ett reklamfilmsblock.

No description available.

No description available.

The internet has increasingly become a part of our daily practices, and previous research has pointed to the numerous different ways individuals and groups use and integrate the internet into their lives. Yet, despite the pervasiveness of the internet within the home, few have investigated internet domestication. To grasp the process of internet domestication, my research uses a Social Shaping of Technology approach to investigate how internet domestication develops as a set of contextual practices within households of East York, Ontario. My research is part of the Connected Lives Project that took place in East York, Ontario between 2004 and 2005. Using a combination of survey data, semi-structured interviews and digital photos, I offer a novel combination of methods not implemented in previous research of the household internet that provides a rich and descriptive illustration of household internet practices. This dissertation research is the first case study of the household internet that offers an in-depth portrayal and interpretation of its domestication. It is an empirical demonstration of the complicated patterns through which the internet is domesticated. My research builds upon previous quantitative and qualitative internet research, and contributes to the clear epistemological gap in what we know about internet domestication as a dynamic process. How does the domestication of the internet develop as a set of contextual practices? My investigation draws attention to the kinds of things that shape the everyday - paid work, immigrant status, household structure, and gender roles. Each of these act as threads - different practices - that weave together to shape how the internet is used and integrated as a domestic technology into today's households and families. I characterize the social worlds shaping internet domestication, and discuss how households and families actively shape internet domestication through examining internet communication and information seeking patterns, and address concerns that family is in decline. My research provides new and different ways of thinking about family, family time, and our relationship with the household internet by discussing the time families spend together online, and how family's household spaces are evolving in response to the ubiquitous internet.

We study the connectivity properties of the Internet graph and its impact on its structure.

During the 2004 election cycle, online communication technologies emerged as a legitimate influence on political participation and strategy. Weblogs (blogs) played a pivotal role in the Internet's unprecedented sway. This research combined Burke's (1969) dramatism with Campbell's (1989) feminine style to describe and critique three women's political blogs. The pentad highlighted an argument derived from each blogger's master narrative, while feminine style analysis revealed subtle differences among the women's persuasive tactics.

The internet has increasingly become a part of our daily practices, and previous research has pointed to the numerous different ways individuals and groups use and integrate the internet into their lives. Yet, despite the pervasiveness of the internet within the home, few have investigated internet domestication. To grasp the process of internet domestication, my research uses a Social Shaping of Technology approach to investigate how internet domestication develops as a set of contextual practices within households of East York, Ontario. My research is part of the Connected Lives Project that took place in East York, Ontario between 2004 and 2005. Using a combination of survey data, semi-structured interviews and digital photos, I offer a novel combination of methods not implemented in previous research of the household internet that provides a rich and descriptive illustration of household internet practices. This dissertation research is the first case study of the household internet that offers an in-depth portrayal and interpretation of its domestication. It is an empirical demonstration of the complicated patterns through which the internet is domesticated. My research builds upon previous quantitative and qualitative internet research, and contributes to the clear epistemological gap in what we know about internet domestication as a dynamic process. How does the domestication of the internet develop as a set of contextual practices? My investigation draws attention to the kinds of things that shape the everyday - paid work, immigrant status, household structure, and gender roles. Each of these act as threads - different practices - that weave together to shape how the internet is used and integrated as a domestic technology into today's households and families. I characterize the social worlds shaping internet domestication, and discuss how households and families actively shape internet domestication through examining internet communication and information seeking patterns, and address concerns that family is in decline. My research provides new and different ways of thinking about family, family time, and our relationship with the household internet by discussing the time families spend together online, and how family's household spaces are evolving in response to the ubiquitous internet.