The purpose of the study is to explore preschool teachers experiences of how immigrant parents become involved in the preschool activities and how their linguistic and cultural background appears in relation to participation.The survey was conducted through individual interviews with eight preschool teachers working in various multicultural preeschools. The results of this survey shows that the preschool teachers perceive that parents with different cultural and linguistic backgrounds are reluctant to participate in various forms of cooperation, such as parent meetings. Preschool teachers believe that the lack of parental participation depends on the parents linguistic and cultural backgrounds, such as different approaches to understand the pre-school educational activity or the view of parenting, and other things such as language difficulties. Another result reveals also a great lack of written methods, because teachers sometimes face difficult dilemmas. To seek itself the right approach in a current situation can be both difficult and time consuming, therefore, the preschool teachers wish that there were already complete methods for use.

<p>Institution: Högskolan i Halmstad</p><p>Titel: Vi kan väl träffas och fika.</p><p>Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser av</p><p>kontakten och samarbetet med svensk skola.</p><p>Författare: Susanne Castro & Birgitta Johansson</p><p>Typ: C-uppsats. Examensarbete i lärarprogrammet.</p><p>Sidantal: 53</p><p>Handledare: Claes Ericsson & Ulrika Sjöberg</p><p>Examinator: Anders Persson</p><p>Medexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole Olsson</p><p>Slutseminarium: 2007-01-10</p><p>Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad föräldrakontakt då elevens sociala och</p><p>kunskapsmässiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem och</p><p>skola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdel</p><p>för föräldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansats</p><p>intervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framställning av sina erfarenheter av</p><p>kontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsågs att jämföra dessa</p><p>upplevelser med styrande texters budskap och resultat från tidigare forskning.</p><p>I analysen avspeglas fyra individer med skilda men också jämförbara erfarenheter. Tre av</p><p>kvinnorna finner det på olika sätt svårt att få en tillfredsställande kontakt med barnens lärare</p><p>och en bra behållning av föräldramöten. En av kvinnorna avskiljer sig från de andra genom sitt</p><p>stora förtroende för sin egen roll när det gäller kontakt och samarbete med skolan. Det som</p><p>förenar dem är viljan att göra allt de kan gällande trygghet och framtid för sina barn. Kvinnorna</p><p>framför idéer om möten som skulle kännas inbjudande och givande. Deras vilja att delta i</p><p>barnens utveckling stämmer väl överens med skolans styrande texter medan många av deras</p><p>upplevelser tyvärr motsvarar tidigare forskning.</p><p>Nyckelord: invandrarföräldrar, kontakt, muslim, samarbete, skola.</p>

Institution: Högskolan i Halmstad Titel: Vi kan väl träffas och fika. Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser av kontakten och samarbetet med svensk skola. Författare: Susanne Castro & Birgitta Johansson Typ: C-uppsats. Examensarbete i lärarprogrammet. Sidantal: 53 Handledare: Claes Ericsson & Ulrika Sjöberg Examinator: Anders Persson Medexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole Olsson Slutseminarium: 2007-01-10 Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad föräldrakontakt då elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem och skola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdel för föräldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansats intervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framställning av sina erfarenheter av kontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsågs att jämföra dessa upplevelser med styrande texters budskap och resultat från tidigare forskning. I analysen avspeglas fyra individer med skilda men också jämförbara erfarenheter. Tre av kvinnorna finner det på olika sätt svårt att få en tillfredsställande kontakt med barnens lärare och en bra behållning av föräldramöten. En av kvinnorna avskiljer sig från de andra genom sitt stora förtroende för sin egen roll när det gäller kontakt och samarbete med skolan. Det som förenar dem är viljan att göra allt de kan gällande trygghet och framtid för sina barn. Kvinnorna framför idéer om möten som skulle kännas inbjudande och givande. Deras vilja att delta i barnens utveckling stämmer väl överens med skolans styrande texter medan många av deras upplevelser tyvärr motsvarar tidigare forskning. Nyckelord: invandrarföräldrar, kontakt, muslim, samarbete, skola.

Syftet med vårt arbete är dels att undersöka hur invandrarföräldrar medverkar i sina barns val av studier/yrken och dels att ta reda på vilket sätt det faktum att de är invandrare begränsar eller främjar deras medverkan i barnens val av gymnasier. Vi ville undersöka på vilket sätt föräldrarnas bakgrund och kunskaper om det nya samhället och skolsystemet är väsentliga i deras medverkan i barnens val av studier. Målet med vårt arbete är även att försöka komma med förslag till hur skolan och/eller studievägledaren på ett bättre sätt kan integrera invandrarföräldrar i barnens skolgång. Undersökningen genomfördes i form av 8 intervjuer, varav 4 var med invandrarföräldrar och de resterande 4 med deras barn. Varje intervju tog ca 30 minuter.Det som vi har kommit fram till i vårt arbete är att invandrarföräldrar, precis som vilka andra föräldrar som helst, är aktiva i valprocessen genom att vara där för att lyssna och stötta sina barn. De föräldrar som vi har intervjuat uppger att de för det mesta låter barnen bestämma själv. Det största hindret i deras medverkan är det faktum att de inte behärskar det svenska språket väl. Andra hinder har varit brist på information från skolans/studie- och yrkesvägledarens sida angående skolsystemet i sig och hur gymnasievalsprocessen går till. Slutsatsen som vi kan dra efter vårt arbete är att studie- och yrkesvägledaren spelar en oerhört viktig roll för den grupp som vi har undersökt. Föräldrarna efterlyser mer kontakt med skolan och de vill gärna ta del av mer information angående gymnasievalsprocessen och allt vad denna innebär. Som vägledare bör man lägga ner lite mer tid och energi på invandrarföräldrar, framförallt de nyanlända föräldrarna. Detta kan man göra på olika sätt, bland annat genom att anordna infomöten där både föräldrar och elever är med.

The overall purpose of this thesis was to explore the program “Bredsands Brobyggare,” which aims to increase immigrant parents’ involvement and participation in their children’s schooling. This was achieved by studying how the “bridge builders” experience relationship building with the parents and what strategies they use while working with the target group, as well as how these strategies are considered to affect the parents’ involvement in school. In the thesis, four semi-structured interviews were conducted with service providers working in the investigated program. The results were analyzed from a hermeneutic abductive approach through a thematic analysis. Dempsey and Sandler’s theoretical model of motivational sources for parents’ involvement in their children’s schooling is the theoretical framework underlying the analysis. The results showed that the bridge builders used their cultural-understanding ability to build a relationship with the parents and increased other professionals’ awareness and understanding of their difficulties and needs. Furthermore, after establishing a relationship with the parents, the bridge builders used other approaches, such as a strength-based approach and the implementation of individualized support according to the parents’ needs, aiming to create a stable line of communication between school and home, which in turn can potentially develop parents’ involvement in their children’s schooling. / Det övergripande syftet med denna uppsats är att utforska programmet "Bredsands Brobyggare" vars syfte är att öka utrikesfödda föräldrars engagemang och delaktighet i sina barns skolgång. Detta genom att studera hur yrkesutövarna, de så kallade "brobyggarna", upplever relationsbyggandet med föräldrarna och vilka strategier de använder i arbetet med målgruppen, samt hur dessa strategier anses påverka föräldrarnas delaktighet i skolan. I uppsatsen genomförs fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesutövare som arbetar inom den undersökta verksamheten. Resultatet analyserades utifrån en hermeneutisk abduktiv ansats, genom en tematisk innehållsanalys. Den teoretiska ramen som ligger till grund för analysen är Dempsey and Sandlers teoretiska modell om motivationskällor för föräldrars delaktighet i barnets skolgång. Resultatet visar att yrkesutövarna använder sig av relationsskapande och andra förhållningssätt vid arbete med föräldrar som har en invandrarbakgrund. Specifikt indikerar resultatet att brobyggarna använder sig av sin kulturell-förståelse förmåga, både för att bygga en relation med föräldrarna samt för att öka övrig personals medvetenhet och förståelse av föräldrarnas svårigheter och behov. Efter etablering av relation med föräldrarna, använder brobyggarna andra förhållningssätt till exempel som ett styrkebaserat förhållningssätt samt implementering av individualiserat stöd enligt föräldrars behov, detta i syfte att skapa en stabil linje av kommunikation mellan skolan och hemmet som i sin tur kan tänkas utveckla föräldrars delaktighet i sina barns skolgång.