No description available.

No description available.

Magister Legum - LLM / South Africa

Bakgrund: En människa som saknar uppehållstillstånd, saknar ofta vissa rättigheter till vård. Vårdpersonal möter papperslösa patienter i olika sammanhang vilket skapar en stor variation av inställningar och uppfattningar om deras rätt till vård. För att uppnå en rättvis och fungerande vård för denna utsatta grupp krävs bland annat tydliga riktlinjer och flexibilitet av sjuksköterskan. Syfte: Att skildra vårdpersonalens, med inriktning mot sjuksköterskans, upplevelser och etiska argument i vårdandet av papperslösa. Metod: Litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar hämtade i databaserna SwePub, CINAHL with Full Text och Academic Search Premier. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs (2012a) modell. Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudkategorier och två underkategorier. Första huvudkategorin är Vårdpersonalens inställning till att vårda papperslösa vilket visar att åsikter går isär kring papperslösas rätt till vård. Andra huvudkategorin är Upplevelser kring regelverk och riktlinjer där det framkommer att det råder oklarheter kring dessa. I den tredje kategorin Vårdrelation framkommer det att flexibilitet krävs av sjuksköterskan i mötet med papperslösa. Den fjärde huvudkategorin är Vårdpersonalens upplevda barriärer i vården som har två underkategorier. Den femte och sista huvudkategorin är Organisationer och deras samarbete och visar på ett behov av samarbete mellan vårdinstanser, myndigheter och frivilligorganisationer.   Diskussion: Resultatet analyseras utifrån Beauchamp och Childress (2013) vårdetiska teori om de fyra principerna om autonomi, att inte skada, att göra gott samt rättviseprincipen. Diskussionen visar att konflikter uppstår mellan principer och att lagar och restriktioner leder till etisk stress och etiska kostnader. / Background: A person without a residence permit, often lacks certain rights to care. Health professionals encounter undocumented patients in different contexts which generates a large variety of perceptions of their right to health care. Clear guidelines and flexibility is required by the nurse in order to achieve a fair and effective care for this vulnerable group.   Aim: To describe the experiences and ethical arguments of health professionals and nurses in particular in the care of undocumented migrants.  Method: A literature review based on eleven scientific articles were used and selected from the databases SwePub, CINAHL plus with Full Text and Academic Search Premier. The articles have been reviewed and analyzed by the Friberg model (2012a). Results: The results are presented in five main categories and two subcategories. The first main category Health professionals’ attitudes towards caring for undocumented migrants indicates that opinions differ about their rights and access to health care. Ambiguities towards the regulations are shown in the second main category Experiences surrounding regulations. The third category Caring relationship shows that flexibility is required by the nurse when caring for undocumented migrants. The fourth category presents Barriers perceived by health care professionals. The fifth and final category Organizations and cooperation demonstrates a need for health care institutions, government agencies and NGO’s to collaborate. Discussions: The result is analysed according to Beauchamp and Childress (2013) care ethical theory concerning the four principles: respect for autonomy, non-maleficence, beneficence and justice. The discussion shows that conflicts occur between the principles. Laws and limits lead to ethical stress and costs.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka manifestationer av en exkluderande migrationslagstiftning i en inkluderande frivårdspraktik. Fokus har legat på frivårdsinspektörers egna upplevelser av möjligheter att utföra sitt uppdrag i relation till irreguljära migranter dömda för brott, samt de sätt på vilka man förhåller sig till svårigheter och dilemman i det praktiska arbetet. Syftet har även varit att försöka förstå frivårdsinspektörers uppdrag och roll som frontlinjebyråkrater vid välfärdsstatens gränser. insamling av empiri har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta frivårdsinspektörer som arbetar med övervakning i samband med skyddstillsynsdom eller efter villkorlig frigivning. Studien visar på att frivårdsinspektörer upplever sina möjligheter att utföra sitt återfallsförebyggande och (åter)integrerande arbete som begränsade i relation till aktuell målgrupp. Att irreguljära migranter i hög utsträckning exkluderas från hjälp och stöd inom välfärdssystemen och samtidigt saknar rätt att arbeta anges som huvudanledningar. Denna exkludering förefaller även bidra till att den rationalitet med betoning på individens ansvar för val och beteenden och som ligger bakom implementerad arbetsmetod utmanas. Genom att den stöttande delen av uppdraget begränsas urholkas uppdraget till att främst omfatta den kontrollerande delen. Det visar sig även att avsaknad av riktlinjer och stöd i uppdraget kring målgruppens specifika förutsättningar bidrar till att nya praktiker skapas för gruppen irreguljära migranter som ej ligger i linje med myndighetens generella policy och målsättning. Genom analys med hjälp av gränsteorier blir det tydligt att frivårdsinspektörer blir delaktiga i en gränspraktik som genom de sätt på vilka dessa använder sitt handlingsutrymme bidrar till att antingen utmana eller befästa gränser för tillhörighet och rättigheter.