The purpose of this thesis is to investigate if vacuum insulation panels are a competitive alternative to traditional insulation. Vacuum insulation has been used as insulation in buildings in Germany and Switzerland for a few years. In Sweden the high-performance insulation material is mainly used in refrigerators, freezers and vacuum thermoses. The development is proceeding well and vacuum insulation is becoming more common in the construction industry. Since it is a relatively unexplored material on the market there are many flaws and problems with the material. The questions we have chosen to answer in this report include an increased knowledge of vacuum insulation, various problems that may arise when handling/installation and the pros and cons of vacuum insulation compared to standard traditional insulation. The methods we have chosen to use in this report is a literature study, interviews with various suppliers and manufactures and calculations to show the differences between traditional and vacuum insulation. Vacuum insulation is 5-10 times better insulation than standard traditional mineral wool insulation, mainly at the beginning of its lifetime. Vacuum insulation panels (VIP) have a service life of approximately 50 years, whereas traditional insulation has a service life of approximately 100 years. In limited and confined spaces, the vacuum insulation is used as additional insulation. The insulation is also used to construct the "slim" and well insulated walls that are more aesthetically pleasing than half a meter thick wall of energy efficient buildings. There are several advantages of the vacuum insulation. Efficiency and energy savings due to its low U-value are the most important. The disadvantages are the expensive investment, the fragile metal case that is highly sensitive to mechanical damage and a shorter service life compared to traditional insulation. / Syftet med rapporten är att undersöka om vakuumisolering är ett konkurrenskraftigt alternativ till traditionellt isoleringsmaterial så som mineralull. Vakuumisolering har funnits i Tyskland och i Schweiz i många år men i Sverige har det högpresterande isoleringsmaterialet främst använts i kyl- och frysskåp och i termosflaskor. Utvecklingen går framåt och vakuumisolering blir mer vanligt inom byggbranschen. Eftersom det är relativt outforskat material på marknaden finns det många brister och problem med materialet och dess hantering. De frågeställningar vi valt att besvara genom denna rapport omfattar ökad kännedom om vakuumisolering, olika problem som kan uppkomma vid hantering/montering samt för- och nackdelar med vakuumisolering jämfört med vanlig traditionell mineralullsisolering. Metodvalen som rapporten bygger på är litteraturstudier, intervjuer via telefon och mailkontakt med olika leverantörer och återförsäljare samt beräkningar som styrker det som skiljer mineralull och vakuumisolering åt. Vakuumisolering har 5-10 gånger bättre isoleringsförmåga än vanlig traditionell mineralullsisolering främst i början av dess livstid. Vakuumisolering har en beräknad livslängd på cirka 50 år medan traditionell isolering har en på cirka 100 år. Vid begränsade och trånga utrymmen kan vakuumisolering användas som tilläggsisolering. Isoleringen används även för att konstruera ”slanka” och välisolerade väggar som är mer estetiskt tilltalande än halvmeter tjocka konstruktioner vid projektering av exempelvis passivhus. Det finns ett antal fördelar och nackdelar med vakuumisolering jämfört med mineralull. Effektivitet och energisparande på grund av dess låga U-värde är några exempel. Exempel på nackdelar är känsligheten för mekanisk åverkan, den dyra investeringskostnaden och en kortare livslängd än traditionell isolering.

Att använda fjärrvärme till lågenergihus kan vara olämpligt pga. höga kulvertförluster jämfört med kulvertförluster för traditionella hus. Detta beror på att det låga värmebehovet i lågenergihusen ger en hög returtemperatur i ledningarna. Ett steg för att öka värmebehovet och göra fjärrvärme mer attraktivt för lågenergihus är att börja värma upp vitvaror (tvätt-, diskmaskin och torktumlare) med fjärrvärme istället för att använda traditionella eluppvärma vitvaror. Vid installation av dessa vitvaror tillkommer en rördragning vars värmeförluster är önskvärda att hålla nere för att dels säkerställa önskad temperatur till vitvarorna men även för att hålla nere internvärmen i huset. I studien har olika rördimensioner och isoleringstjocklek analyserats för att se hur värmeförlusterna beror på strömningsparametrar. Av analysen ska de bästa alternativen för val av rör tas fram för en rördragning i luft respektive i betong. För att beräkna värmeförlusterna har simuleringsmodeller tagits fram i CFD-programmet (Computational fluid dynamics) Comsol Multiphysics. Studien är indelad i två delar. Första delen analyserar fem stycken standardrör med givna rördimensioner och isoleringstjocklek. Den andra delen av studien analyserar värmeförlusterna beroende på varierad isoleringstjocklek för de två minsta rördiametrarna hos standardrören. Resultatet i första studien visar att värmeförlusterna ökar med ökande rördiameter och att rörströmningen inte har någon betydande påverkan för värmeförlusterna. Andra studien visar att redan vid halva standardisoleringstjockleken kan värmeförlusterna minskas med 91 % jämfört med ett oisolerat rör. Simuleringarna visar att en rördragning i betong ger större värmeförluster än vid en rördragning i luft. Det beror på att betongen med dess ledningsförmåga förbättrar värmeavgivningen från röret mer än vad egenkonvektionen påverkar värmeförlusterna för en rördragning i luft. Vid val av vilket standardrör som skall användas med hänsyn till lägsta värmeförlust, är den minsta rördiametern bäst för en rördragning i luft. I betong däremot är värmeförlusterna lika stora för både det minsta röret och det mellersta standardröret. Skillnaden mellan de två rören är rördiametern samt att det är tjockare isolering på det mellersta röret.

Detta arbete beskriver möjligheten att renovera och energieffektivisera fyra fastigheter i stadsdelen Sätra i Gävle. Den totala ytan på alla fyra huskroppar är ca 4200m2. Ägare till fastigheterna är Gavlegårdarna AB och arbetet utförs åt Tema-gruppen som har ansvar för bland annat energiavsnittet i restaureringen.   Målet med renoveringen var att sänka energiförbrukningen med ca 60 % samt att byta fastigheternas energilösning, både för uppvärmning och tappvarmvatten. Den planerade renoveringen kan sedan fungera som en vägvisare för övriga fastighetsbolag vilka kan dra nytta av resultaten i detta projekt.   Arbetet omfattar även teoretiska beskrivningar på funktionen hos olika system som tas upp som intressanta för projektet, såsom olika ventilationslösningar, funktionen hos en värmepump, energilager samt hur solens strålar påverkar energibalansen i en fastighet.   Olika åtgärder för energibesparing och energiproduktion som inte är planerade för detta projekt, men som skulle kunna appliceras även här, har också tagits upp för att ge en större bild av hur mycket som finns att åtgärda på gamla hus när det gäller energibesparing. Förslag på extra åtgärder är: energibesparing vid byte av belysningskällor, återvinning av gråvatten, byte av cirkulationspumpar, injustering av värmesystemet samt egen produktion av el från vinden.   Resultatet av detta arbete visar att det är fullt möjligt att, efter att de presenterade åtgärderna verkställts, minska energiförbrukningen med de 60 % som målet var. Detta ger självklart en lägre driftkostnad för fastighetsägaren, men huruvida installationskostnaden överstiger de besparingar som görs tas ej upp i denna rapport. Resultaten visar således på en tydlig energibesparing vilket innebär minskad belastning på vår miljö.

Bakgrund: Isoleringsvård är idag vanligt förekommande på infektionsavdelningar och andra somatiska vårdavdelningar. Det finns olika former av isoleringsvård, då det kan vara att man är bärare av en resistent bakterie och behöver vårdas i isolering för att skydda andra eller i form av skyddsisolering vid exempelvis nedsatt immunförsvar. Oavsett anledning är det en vård som innebär strikta restriktioner gällande hygien och där patienten är bunden till att vara inne på rummet, i isolering. Kontakt med andra kan därför reduceras, då onödig brytning av isolering bör minimeras. Syfte: Syftet var att belysa patienternas erfarenhet av vårdpersonal vid isoleringsvård på en somatisk vårdavdelning. Metod: En systematisk litteraturöversikt gjordes baserat på 15 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen gjordes med sin grund i Friberg, (2012). Resultat: Flertalet av patienterna hade erfarenheter kring hur viktiga vårdpersonalen var under deras isoleringsvård. Det belystes många brister hos vårdpersonal gällande information, kommunikation och bemötande. För att isoleringsvården skulle vara hanterbar för patienterna var kontinuerlig kontakt med vårdpersonal betydelsefull och ständig uppdatering gällande sin behandling av stor vikt. Slutsats: Vårdpersonal bör ägna mer tid till de isolerade patienterna, uppdatera dem med adekvat information och bemöta dem med respekt och värdighet. Arbeta på ett sådant sätt att vårdlidande inte skapas och kommunicera väl. Mer information och kunskap om varför isoleringsvård är nödvändig och mer kunskap till patienterna om deras sjukdomstillstånd för att skapa förståelse och minska den oro och rädsla som ofta uppkommer vid isoleringsvård.

Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av tvångsåtgärder i form av fastspänning samt isolering inom den psykiatriska tvångsvården. Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvångsvård innebär att samhället har förmågan att beröva en individ sin frihet om denne lider av en allvarlig psykisk störning. Det förekommer tvångsåtgärder så som fastspänning och isolering, dessa ska utövas med så stor hänsyn som möjligt till patienten. Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie som är baserad på 11 vetenskapliga artiklar som är begränsade mellan 2002 och 2014. Resultat: En del patienter ansåg att fastspänning är en nödvändig åtgärd men ändå är det många som har negativa erfarenheter av dessa. Fastspänning och isolering gav en känsla av ensamhet och skapade depressiva känslor hos vissa. Patienter upplever att vårdpersonalens närvaro har en positiv effekt.  Slutsats: Många patienter upplever fastspänning och isolering som bestraffning och inte som vård. Vårdpersonal kan stödja Känslan av sammanhang vilket kan ha betydelse för hur patienter hanterar stressorer som de utsätts för.  Implikation: Inom den psykiatriska vården är patienters upplevelser ett outforskat område. Genom att undersöka patienters upplevelse finns det möjlighet att utföra åtgärder på ett mindre integritetskränkande vis. Forskning behövs kring hur det går att minska på tvångsåtgärder då dessa ger upphov till känsla av skam och ensamhet.

Bakgrund: MRSA-smittade patienter blir allt vanligare inom den svenska hälso- och sjukvården och dessutom saknas viss kunskap och förståelse för omvårdnaden och den specifika isoleringsvård som patienter smittade med MRSA behöver. Patienter som är i behov av isoleringsvård upplever ofta sin vårdtid som negativ eftersom de är en utsatt grupp inom sjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa MRSA-smittade patienters upplevelser av isolering på sjukhus. Metod: Litteraturstudien baserades på sju vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Artiklarnas resultat analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorff’s analys för kvalitativa studier. Resultat: Analysen resulterad i fyra kategorier som bildar resultatet; ”Känslor förknippade med isolering” som beskrev de olika känslorna som patienterna upplevde under sin isolering; ”Stigmatisering från sjukvårdspersonal” beskrev patienternas upplevelser av att bli undvikta och åsidosatta;” Okunskap kring MRSA-smitta” bidrog till att patienterna upplevde sin vårdtid som dålig; Samt kategorin ”Behov av stöd och information” där det beskrevs hur detta kan bidra till en bättre vårdupplevelse för patienterna. Slutsats: Då MRSA är ett problem som ökar i den svenska hälso- och sjukvården och då allt fler patienter är i behov av isoleringsvård så krävs det en ökad kunskap och förståelse från sjukvårdspersonalen. En ökad kunskap kring infektionssjukdomar, isolering och vad detta innebär för patienterna skulle underlätta för sjukvårdspersonalen att utföra en god och personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Ibland är det nödvändigt att isolera patienter, vilket innebär vårdande i enkelrum. Isoleringens syfte är att förhindra smittspridning till andra individer eller att skydda en individ från smitta. Patienternas upplevelse vid isoleringstillfället är personlig och varierar för varje patient. Isoleringsmiljön är betydelsefull både för patientens upplevelse samt välbefinnande. Som sjuksköterska är det av vikt att vara medveten om patienternas upplevelse vid isolering för att kunna ge en god vård. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av att vara isolerad vid nedsatt immunförsvar och smittsam sjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar från databasen CINAHL. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.  Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna, behov av kommunikation och information, att bli skyddad eller att skydda andra, rummets påverkan samt närvarons betydelse. Underkategorierna som framkom var att känna sig fången, att vara ensam, närvaro från andra samt avsaknad av närvaro. Slutsats: Patienternas upplevelse av sin tid i isolering varierar, då både positiva och negativa aspekter framkom. En ökad förståelse inom ämnet gör att sjuksköterskan kan planera sin omvårdnad och ge en personcentrerad vård samt att patienten får en ökad tillit till vården. I dagens sjukvård finns en bristande förståelse inom ämnet. Därför är en ökad informationsspridning och mer forskning nödvändig.

Bakgrund: Idag är det allt mer förekommande med utbrott av multiresistenta stammar på sjukhus, det blir då ett ökat behov av att patienter trots vårdform ska vårdas inom isolering. Smittsamma infektionssjukdomar kräver isolering för att förhindra spridning av infektion. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isolering vid infektionssjukdom på sjukhus. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen har gjorts i Cinahl Complete och Pubmed. Granskningen av artiklarna gjordes genom Kristianstad Högskolas granskningsmall. Resultat: Patienternas upplevelser av isolering vid en infektionssjukdom kunde delas upp i tre huvudkategorier och nio subkategorier. Känslor i samband med isolering: Smittsam och smutsig, diskriminering, ensamhet. Att vara inlåst: Instängd och övergiven, begränsad, konsekvenser och isoleringsrummets betydelse. Mötet med sjuksköterskan:Informationsbrist och bemötande. Diskussion: Patienter med infektionssjukdom som kräver isolering upplevde i stor utsträckning att hälso- och sjukvårdspersonal saknade kunskap om deras infektionssjukdom och om riktlinjer vid isolering och att deras upplevelse av diskriminering stärktes för att de blev åtskilda från andra patienter. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om patienters upplevelser av isolering vid infektionssjukdom för att kunna ge de en god omvårdnad och en jämlik vård.

Bakgrund: Vid isolering separeras den smittade patienten fysiskt från andra patienterför att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Patienter som misstänktes eller som bar på en smittsam sjukdom som ansågs vara för farligt för allmänheten vårdades i isolering. Boendemiljön var en viktig del av patienters vård för återhämtning samt för att kunna uppnå ett välbefinnande. Sjuksköterskors erfarenhet inom isolering utmärktes som komplicerad vård, brist på utrustning och personalbrist. Det här ledde till att sjuksköterskor ständigt var oroliga för att bli smittade, vilket skapade ett lidande för patienterna. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av isolering vid smittsamma sjukdomar. Metod: En beskrivande litteraturstudie som bygger på elva vetenskapliga artiklar som genomsöktes via databasen Cinahl.Huvudresultat: Patienters upplevelse av isolering vid smittsamma sjukdomar grundade sig på två huvudteman: Upplevelsen att vara isolerad i ett rum och Upplevelsen av isoleringsåtgärder. Utifrån huvudteman skapades fyra underteman: Upplevelsen av att vara mellan fyra väggar, Miljöns betydelse för vårdtiden i isolering, Emotionell påfrestning och Vårdpersonalens bemötande av patienter i isolering. Slutsats: Iresultatet kom det fram till att boendemiljön var en betydande faktor för ett välbefinnande för patienter i isolering. Patienter upplevde stigmatisering, försummelse och sist prioriterade av vårdpersonal, vilket ledde till emotionell påfrestning för de isolerade patienterna. Patienter upplevde även att de inte fick tillräckligt med information och kunskap.

Bakgrund: I Sverige har cirka 130 000 - 150 000 personer en demenssjukdom. När en person har en demenssjukdom tillkommer en rad kognitiva nedsättningar som gör att personen blir beroende av hjälp. Oftast är det den närstående som personen med en demenssjukdom bor tillsammans med som tar ett stort ansvar i att stödja och hjälpa sin livspartner. Hos den närstående kan detta innebära blandade känslor och det finns evidens för att detta kan leda till både ensamhet och social isolering.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av ensamhet och social isolering när livspartnern har en demenssjukdom Metod: En litteraturstudie utifrån åtta vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Lundman och Hällgren Graneheims (2017) analysmetod.   Resultat: I resultatet presenteras tre kategorier: Förändring i parrelationen, Att bli vårdare åt sin livspartner och Förändring av sociala nätverk som speglar närståendes subjektiva upplevelser av ensamhet och social isolering. Dessa upplevelser innebar en rad blandade känslor.  Slutsats: De närstående upplevde olika former av ensamhet och social isolering på grund av de förändringar och anpassningar som följer med en demenssjukdom. Sjuksköterskor har ett ansvar i den familjefokuserade omvårdnaden att uppmärksamma även närstående som också är en del av teamet.