Denna studies syfte har riktat sig till att undersöka vad gotländska gymnasieungdomar har för åsikter angående diskursen få män i förskolan. Vilka orsaker identifierar ungdomarna? Vilka redan genomförda åtgärder anser de skulle locka fler män till yrket? Vilka förväntningar identifierar de att männen i förskolorna bär på? Metoden som använts för att undersöka dessa frågor har varit enkät då studien önskat undersöka ett hundratal gymnasieungdomars åsikter. Enkätundersökningen har genomförts på de skolor där dessa gymnasieungdomar studerar och de insamlade enkäterna redovisades och analyserades utifrån olika stapeldiagram. Det resultat som framkom av enkätundersökning var att framförallt en orsak identifierades, tre åtgärder ansågs vara mest lyckosamma vid värvning av män till förskolläraryrket och framförallt en förväntning på männen identifierades. Den slutsats som tas utifrån den genomförda studien är att beskrivningen av yrket som typiskt kvinnligt och bäst lämpat för kvinnor identifieras som en orsak till att få män väljer att utbilda sig och arbeta som förskollärare. Åtgärder som uppmärksamhet av medier som på sikt leder till positiv attitydförändring till yrket, skapandet av nätverk där män kan komma i kontakt med andra män studerandes inom kvinnodominerade yrken och höjning av förskollärarlönen sågs som framgångsrika åtgärder för värvning av män till yrket. Avslutningsvis kunde män som arbetade inom förskoleverksamheten framförallt förväntas anamma jämställdhetsprojektets mål och agera som jämställhetmodeller för att på så sätt bidra till att förskoleverksamheten blir en mer jämställd arbetsplats.

Syftet med vårt examensarbete var att få syn på hur pedagoger bemöter pojkar respektive flickor i tambursituationen, sett ur ett genusperspektiv. Då jämställdhets- och genusfrågor är något som ligger i tiden och genomsyrar även samhällets syn på kvinnor respektive män, fann vi det intressant att forska vidare inom detta ämne. För att få möjlighet att ta reda på detta observerade vi pedagogers bemötande av pojkar respektive flickor i just tambursituationen på en förskola som består av sex avdelningar. För att få en så sanningsenlig bild som möjligt valde vi att både utgå från ett observationsschema samt att videofilma observationerna. Vi valde att genomföra en hermeneutisk studie, som innebär att människors avsikter och intentioner kan yttra sig både i språket och olika handlingar, som sedan kan tolkas och förstås. Något våra observationer visat är att pedagogerna bemötte pojkar respektive flickor relativt lika när det gällde tonfall och beröm. Däremot skiljde sig bemötandet mer åt beroende på barnens ålder. Vi kunde även se att flickorna först fick frågan om de ville ha hjälp av pedagogerna medan de till pojkarna gick fram och hjälpte dem utan att fråga. Sett ur ett genusperspektiv, var det vid vissa tillfällen orden pedagogerna använde sig av i samtalen med barnen, som antydde på det ”flickiga” eller ”pojkiga”. Observationsschemat visade att det var flickorna som fick mest hjälp av pedagogerna samt var de som bad om hjälp flest gånger.

No description available.

Den här uppsatsen syftar till att ge en förståelse för rekryteringskonsulters syn på jämställdhet och deras roll i arbetet för jämställdhet. Studien fokuserar på rekryteringar av ingenjörer till stål- och verkstadsindustrin. Frågeställningarna som besvaras är: ”Vilken utbildning har rekryterare i jämställdhetsfrågor?”, ”Vilka direktiv får rekryteringskonsulter från kundföretaget?”, ”Vilken inställning har rekryterare till jämställdhet?” och ”Hur ser rekryterare på sina möjligheter att bidra till en mer jämställd stål- och verkstadsindustri?”. Tidigare forskning på området finns bland annat inom projektet JämVäxt vid Karlstad universitet inom vilket den här uppsatsen skrivits. Vår teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhället är könssegregerat och vilka inställningar individer och företag kan ha till genusfrågan. Vi presenterar också teori om könstraditionella yrkesval och rekryteringsprocesser samt hur dessa processer kan genomföras för att uppnå jämställdhet. Vid datainsamlingen har vi använt oss av kvalitativ metod med ett hermeneutiskt synsätt. Empirin är framtagen genom halvstrukturerade intervjuer där vi tolkat, kodat och analyserat respondenternas svar. Både parallellt med och innan datainsamlingen har vi gjort litteraturstudier för att fördjupa vår kunskap på området. I resultat och analysdelen kopplar vi samman empirin med den teori som vi presenterar. Det framgår av vår studie att rekryteringskonsulter inte har någon utbildning inom jämställdhetsområdet och detta verkar heller inte vara något som efterfrågas av kunder eller av rekryteringsföretagen. De direktiv som rekryterare får inför ett rekryteringsuppdrag omfattar de krav som ska ligga till grund för en kravprofil. Ingen av de intervjuade rekryteringskonsulterna har någonsin fått ta del av ett kundföretags jämställdhetsplan. Rekryteringskonsulterna anser att jämställdhet är viktigt men att könsbalans inte får ske på bekostnad av kompetens i ett rekryteringssammanhang. Vilket kön de arbetssökanden har ses som oviktigt men samtidigt har rekryterarna en tydlig uppfattning om att kvinnor och män är olika. Rekryterarna ser sig som utförare av sina kunders vilja och ser därför inte sin egen del i problematiken kring jämställdhet. Respondenterna anser att den egna möjligheten att bidra till en mer jämställd stål- och verkstadsindustri är väldigt liten. Jämställdhetsansvaret läggs istället på arbetsgivarna och skolväsendet. Frågor som rör jämställdhet betonas inte av kundföretagen vid rekryteringar. Det verkar snarare som om kunderna sänder signaler till rekryterarna att könsbalansen är av sekundär karaktär. Det viktiga är att få ”rätt person på rätt plats” och inte om denna person är kvinna eller man. En reflektion från vår sida är att jämställdhetsplaner snarare ses som pappersprodukter än som hjälpmedel för att nå könsbalans på könssegregerade arbetsplatser. Eftersom kundföretagen inte tydliggör det aktiva arbete som pågår för att uppnå jämställdhet leder det till att inte heller rekryteringskonsulterna ger frågan någon större uppmärksamhet.

No description available.

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet “stereotypa könsroller” och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet “stereotypa könsroller” innebär. Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara. I utformandet av den reviderade läroplanen för förskolan utgås det från att en traditionell könsroll innebär att pojkar har högre status än flickor och det ska motverkas. För att nå fram till önskat resultat menar forskare att pedagogerna behöver ha aktuell kunskap om genus och jämställdhet. Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samlad bild av vad stereotypa könsroller innebär. Vi har sett att de främst jobbar på sitt eget förhållningssätt och bemötande av barnen eller tänker på vilket material, leksaker och aktiviteter barnen erbjuds. Det finns också en medvetenhet bland pedagogerna angående könskodade färger och leksaker, vilket de försöker tona ner i mötet med barnen. Att förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats kommer också på tal och det finns funderingar om det skulle hjälpa jämställdhetsarbetet på förskolan om det fanns fler män i verksamheten.

Syftet i denna studie var att ta reda på hur ett antal verksamhetschefer inom förskolan arbetar med genus och jämställdhet samt hur de ser på vikten av att motverka stereotypa könsroller i verksamheten. Undersökningen som ligger till grund för informationen är fem kvalitativa intervjuer. Alla verksamhetschefer har arbetat olika många år i sina arbetspositioner, men de har alla en bakgrund som förskollärare. Tidigare forskning tyder på att genusarbetet inom förskolan är väldigt komplex och även om pedagogerna har en vilja att arbeta med att motverka stereotypa könsroller och att göra förskolan jämställd så blir de istället en del i skapandet av stereotypa könsroller och upprätthållandet av ojämställdhet i verksamheten. Forskning om verksamhetschefers syn på jämställdhetsarbetet i förskolan har dock inte uppmärksammats i samma mån, även om det är dem som skapar en viktig grund för arbetet i verksamheten. Resultaten i studien visade på att ingen av verksamhetscheferna arbetar aktivt med att motverka stereotypa könsroller i verksamheten, även om en av informanternas förskolor skall starta ett genusprojekt inom den närmaste tiden. Alla informanterna hade tankar och idéer kring jämställdhet och stereotypa könsroller, men bara en förskola hade genus inskrivet i arbetsplanen för mål som förskolan skall arbeta kring. I läroplanen för förskola står att förskolor skall sträva efter att flickor och pojkar ska ha samma rättigheter att utveckla sina intressen utan att bromsas av stereotypa könsroller (skolverket, 2010) Men resultatet i denna studie visar att andra målområden är det som aktivt gynnas medan genusarbetet blir bortprioriterat.

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att belysa hur föräldrar i familjer med minst en studerande förälder väljer att fördela föräldraledigheten och vilka skäl som ligger bakom denna fördelning. Genom att belysa fördelningen av föräldraledigheten hos denna grupp finns möjligheten att finna vilken roll olika omständigheter, som studievillkor och ekonomi, spelar i hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten. Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med 4 föräldrapar. Urvalskriterierna var: (1) föräldrarna bor tillsammans, (2) har minst ett gemensamt barn iåldern 1-3 år, samt (3) minst en av föräldrarna hade studier som huvudsaklig sysselsättning innan föräldraledigheten. Resultaten visade att reella villkor, ekonomi, arbetsvillkor och studievillkor och ideologi, jämställdhetsideal, habitus, ideal om föräldraledigheten, föräldraskapet och amning,var de huvudsakliga faktorer som påverkar hur föräldrarna valde att fördela föräldraledigheten. Det centrala är förhandlingen som sker både inom individen och mellan individerna i förhållandet. Genom individens habitus skapas de föreställningar om jämställdhet och föräldraskap vilket influerar hur individen ser på amningen och tillsammans påverkar dessa hur idealet för föräldraledigheten formuleras. Utifrån de reella villkor somindividen har att förhålla sig till, ekonomi, arbetsvillkor och studier i dessa fall, förhandlar föräldrarna fram hur de ska kunna omsätta sina ideal i praktiken. Således blir även klass en viktig faktor då det både hjälper till att forma föräldrarnas ideal och även för att det påverkar möjligheterna att omsätta dessa ideal till praktik. Analysen visade att vissa traditionella föreställningar om föräldraskapet kvarstår. Det innebär fortfarande olika saker att vara mamma och vara pappa vad gäller ansvar för omsorgav barnen och försörjning av familjen. Det är till exempel fortfarande självklart att mammanär hemma den första tiden för att hon ammar eller att barnet väljer mamma för att mysa. Det framkommer även att det finns en något skev arbetsfördelning där vissa mammor tar lite större ansvar hushållet och för omsorgen av barnet eller barnen. Dock kan man se att förändringar har skett hos dessa, förhållandevis unga, föräldrar. Att dela på föräldraledigheten framstår som en självklarhet och framförallt framhävs att det är självklart att pappa ska varaföräldraledig för att skapa en nära relation till sitt barn. Detta uttrycks i praktiken genom att båda föräldrarna är föräldralediga. Att de studerande mammorna har uttalade önskemål om att blir klara med skolan så att de kan bidra till familjens ekonomi samt att de lämnar hemmetunder spädbarnstiden tyder på en förändring. På så vis kan ses att dessa föräldrar i alla fall harambitionen att försöka skapa ett mer jämställt föräldraskap. Även om förändringar har skett,och fortfarande förefaller att försiggå, har vi dock en bit kvar att gå innan föräldraskapet kanbeskrivas som jämställt.

Sammanfattning Datum: 2012.06.08 Nivå: D-uppsats i företagsekonomi 15 hp Författare: Tea Korkeakunnas Handledare: Docent Birgitta Schwartz Titel: Kvinnors sätt att leda – berättelser från fyra finska kvinnor i ledande positioner Problem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder på deras karriärer än män. Kvinnorna har svårare att göra karriär. Dessutom finns det forskare som hävdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som är mer demokratiskt och relationsinriktat än manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet. Tidigare forskning på området ger inga tydliga svar på hur kvinnor utövar sitt ledarskap och om det finns ett speciellt kvinnligt ledarskap. Det finns många diskussioner om detta och vad som kan sägas vara kvinnlig ledarsstil men det finns få belägg för att kvinnor skulle utöva ett särskilt ledarskap. Det har intresserat mig att studera mer i ämnet. Dessutom är det ett område med kunskapsluckor. Kan kvinnor tillföra något centralt till företaget genom deras ledarskap? Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för kvinnor på ledande positioner i dagens arbetsliv. Dessutom studerar jag kvinnors sätt att leda, och då specifikt fyra kvinnliga finländska ledare vilka utövar sitt ledarskap inom industrisektorn. Metod: Genom kvalitativa intervjuer undersökte jag om kvinnors sätt att leda, och skapade förståelse för kvinnor på ledande positioner i dagens arbetsliv. Resultat: Det är svårare för kvinnor att göra karriär och klättra upp i hierarkier. Det finns ett "glastak" som hindrar kvinnor att klättra vidare uppåt i hierarkierna. Dessutom kan moderskap bromsa, eller det kan vara ett hinder för kvinnors karriärer. Fortfarande måste kvinnan välja mellan familj och arbete. Ändå skulle de bästa resultaten uppnås när organisationer har en jämn blandning mellan män och kvinnor. Kvotering skulle ge bättre chanser för kompetenta kvinnor att ta sig in i mansdominerande branscher. När vi får mer kvinnor till företagsledningar ökar det möjligheterna för andra kvinnor att klättra upp i hierarkier. Ledningsstilen beror på arbetsgruppen, företaget, situationen och utbildningen. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att alla studiens kvinnliga ledare satsar på demokratisk ledarstil och decentralisering. Ingen av ledarna vill framhäva sin position, vilket är vanligare för männen enlig teorin. Kvinnorna är mindre auktoritära och hierarkiska än män. Det finns lite mer kvinnliga egenskaper hos respondenterna än manliga. Denna undersökning understödjer att det finns ett speciellt kvinnligt ledarskap. / Abstract Date: 2012.06.08 Level: Master thesis in business administration, 15 ECTS Author: Tea Korkeakunnas Tutor: Docent Birgitta Schwartz Title: Women´s way of leading–stories from four Finnish women in higher positions Problem: Women represent the minority in the boards and in the head positions particularly in the private sectors. Women face different obstacles in their careers than men. It is more difficult for women to make a career. In addition, some researchers argue that there is special women´s leadership which is more democratic and relationship-oriented and if the company had a female leader, it would increase their profitability. Previous researches don´t give clear answers to how women practice their leadership or is there a special women´s leadership. There are many discussions of this and what can be said to be female leadership style but there is little evidence that women would have this special kind of leadership. This has interested me to study more about the subject. It is also an area which has knowledge gaps. Can women bring something central to the company through their leadership? Purpose: The purpose of this study is to create understanding of women in higher positions at today´s workinglife. In addition, I will study the women´s way of leading, particularly four Finnish women leaders which practice their leadership within industry sector. Method: Trough qualitative interviews I explored women´s way of leading and created understanding of women in higher positions in today´s working life. Conclusion: It is harder for women to make a career and to climb up in companies hierarchies. There is a "glass ceiling" which is blocking for women to climb up in the hierarchies. In addition, motherhood slows down or it could be a barrier for women´s careers. Still women´s have to choose between family and work. The best results achieve by then when the organization has an even mix between men and women. Quotas would provide better opportunities for women to get in to men dominated branches. When we get more women to higher positions will that increase the opportunities for other women. Leadership style depends of working group, company, situation and education. In summary I can conclude that the women leaders are investing democratic style of management and decentralization. None of the women leaders want to emphasize her position which is more common among men according to the theory. Women are less authoritarian and hierarchical than men. There are more feminine characteristics for studies respondents than male. This study supports that there is a special kind of women´s leadership.

Detta arbete tar upp hur ombudsmän på ett fackförbund tolkar och förhåller sig till jämställdhet. Fackförbund består av sina medlemmar och har många viktiga frågor att förhålla sig till och att bevaka i arbetslivet för sina medlemmars räkning. En av de frågorna är jämställdhet och på det undersökta fackförbundets hemsida tar man upp hur jämställdhet är en av förbundets grundpelare eller som en av ombudsmännen uttrycker det ”en av förbundets många hjärtefrågor”. Detta arbetes syfte är att ur ett jämställdhetsperspektiv och genusperspektiv studera och analysera hur ombudsmän på ett fackförbund tolkar och förhåller sig till jämställdhet. Ur syftet har två frågeställningar brutits ut; Hur tolkar ombudsmännen begreppet jämställdhet? Hur resonerar ombudsmännen kring jämställdhetsarbete i arbetslivet utifrån den tolkning de gör av begreppet jämställdhet?   En empirisk undersökning i form av intervjuer har genomförts med fem stycken ombudsmän som alla arbetar på samma fackförbund och på samma regionkontor. Materialet har analyserats genom hermeneutisk meningstolkning.   Resultatet visar på att ombudsmännen främst tolkar jämställdhet som orättvisor gentemot kvinnor i förhållande till föräldraledighet och lön. För att arbeta med jämställdhet är ombudsmännens främsta redskap kollektivavtalen men även diskrimineringslagen och ombudsmännen menar att det är viktigt att både arbetsgivare och fackliga representanter bevakar och följer dessa.