One of the most common causes of death is road accidents and in 95% of these accidents the human factor is involved. Therefore, Advanced-Driver-Assistance-Systems (ADAS) have been developed to support the drivers. To achieve the great potential that ADAS have, it is important that they are designed well for the drivers to trust, appreciate and use them. Previous research has investigated this, but mostly in the private car industry and where there is limited research within heavy vehicles. Therefore, the aim with this study was to investigate truck drivers’ attitudes towards ADAS, how they interacted with the systems and their thoughts about them in the future. This was done by interviewing and observing truck drivers in two different real-world environments, local and long haulage, which later were analysed with a thematic analysis. The results indicated a difference between the drivers’ attitudes towards ADAS, where the local drivers had a more overall appreciation to the systems than the long haulage drivers. It was also identified the drivers trusted the systems, but not completely. Furthermore, the feedback from the systems supported both groups of drivers but could in some situations be annoying to listen to. Regarding the interaction with ADAS, it was identified that the driving context affected the driver’s usage of the systems, but also the system performance. Lastly, the drivers were sceptical towards automation and self-driving trucks in the future where they also emphasized the importance of letting the drivers having the control over the vehicle. The results confirmed previous research to some extent, while other parts were contradictory. Therefore, more research has to be done to achieve a future safe transport system. / En av de vanligaste dödsorsakerna är trafikolyckor och i 95% av dessa olyckor är den mänskliga faktorn inblandad. Därför har Avancerade-Förar-Assistans-System (ADAS) utvecklats för att stödja förarna. För att uppnå den potential som dessa system har är det viktigt att de är utformade så att förarna kan lita, uppskatta och använda dem. Tidigare forskning har undersökt detta, men främst inom den privata bilindustrin och där det finns begränsad forskning inom tunga fordon. Syftet med denna studie var därför att undersöka lastbilschaufförers attityder mot ADAS, hur de interagerade med systemen samt deras tankar om dem i framtiden. Detta genomfördes genom intervjuer och observationer av lastbilschaufförer i två olika miljöer, lokala och långa transporter, som senare analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultaten indikerade på en skillnad i förarnas attityder till ADAS, där de lokala förarna generellt uppskattade systemen mer än fjärrförarna. Det identifierades också att förarna litade på systemen, men inte helt. Dessutom stöttade feedbacken från systemen båda grupperna av förare, men kunde i vissa situationer vara irriterande att lyssna på. Gällande interaktionen med ADAS identifierades det att körkontexten påverkade förarens användning av systemen, men också systemets prestanda. Slutligen var förarna skeptiska till automatisering och självkörande lastbilar i framtiden, där de även betonade vikten av att låta förarna ha kontrollen över fordonet. Resultaten både bekräftade och dementerade tidigare forskning. Därför måste mer forskning genomföras för att uppnå ett framtida säkert transportsystem.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka om graden av work engagement kan prediceras utifrån aspekter av job crafting bland människor som arbetar i projektform. Det har gjorts genom en kvantitativ undersökning där en tvärsnittsstudie genomförts för att besvara studiens frågeställning och att uppfylla dess syfte. Data har samlats in som enkätsvar och analyserats. Enkäten har utformats med hjälp av befintliga instrument som översatts till svenska. Totalt har 74 svar inkommit. Resultatet visar på ett signifikant samband mellan job crafting och work engagement. Inga koefficienter för de enskilda aspekterna av job crafting visade sig signifikanta i regressionsanalysen. Använda begrepp definieras och problematiseras och tänkbara anledningra till erhållet resultat diskuteras. / The aim of the study was to investigate whether the degree of work engagement can be predicted from aspects of job crafting among people working in project form. This has been through quantitative research where a cross-sectional study has been conducted inb order to answer the research question and fulfill the purpose of the study. Data has been collected through a questionnaire and analyzed. The questionnaire has been designed based on existing instruments that has been translated into Swedish. A total of 74 answers were received. The results indicate a statistically significant relationship between job crafting and work engagement. No coefficients for the for the individual aspects of job crafting proved significant in the regression analysis. The concepts and terms used are defined and problematized and possible reasons for the obtained results are discussed.

This thesis presents a study in which an attempt to verify a new protocol for evaluating team performance in terms of control was made, and this on teams performing navigation in high speed in real life, natural contexts. A second objective was to identify key factors for achieving control during high-speed navigation. The study was built upon the theories of Cognitive Systems Engineering and Naturalistic Decision Making (NDM). The study also made a first attempt to expand the protocol with the theories of NDM. A pilot test in the form of a field study was conducted upon military crews driving and navigating the Combat Boat 90H off the coast of Gothenburg, Sweden. The results of the study indicated both teams being in, at lowest, the tactical control mode, and one team occasionally making the transition to the strategic control mode. There were some methodological issues with using the protocol in real life, natural contexts and these were examined. In general, the protocol was found to be applicable in this field. Key factors for achieving control during high-speed navigation could not be properly identified because of contextual problems, but one possible factor was that the use of Hollnagel’s TETO principle appeared to increase control. / I denna rapport presenteras en studie vari ett försök har gjorts att verifiera ett nytt protokoll som utvärderar gruppers prestationsförmåga i termer av kontroll. Protokollet testades på grupper som utförde navigation i hög fart under verkliga och naturliga kontexter med ett andra syfte att identifiera nyckelfaktorer för att uppnå kontroll under navigering i hög fart. Studien byggde på teorier om Cognitive Systems Engineering och Naturalistic Decision Making (NDM). Denna studie var också ett första försök i att expandera protokollet med teorier om NDM. En pilotstudie med protokollet i formen av en fältstudie utfördes på militärbesättningar som körde och navigerade Stridsbåt 90H utanför Göteborgs kust. Studiens resultat indikerade att båda grupperna befann sig som lägst i den taktiska kontrollnivån varav en grupp vid enstaka några tillfällen uppnådde den strategiska kontrollnivån. Det uppstod en del metodologiska problem med att använda protokollet i en verklig och naturlig miljö vilket utvärderades i rapporten. Generellt så gick protokollet att använda på grupper som utförde navigering i hög fart. Nyckelfaktorer för att uppnå kontroll i under navigering i hög fart kunde inte väl identifieras på grund av kontextuella problem, men en möjlig nyckelfaktor ar användandet av Hollnagels TETO-princip, vilket verkade leda till en ökad kontrollnivå.