Studien motiveras av införandet av obligatorisk byrårotation i Sverige genom EU:s revisionspaket. Studien undersöker sambandet mellan audit-firm tenure (längden på en revisionsbyrås uppdrag hos ett företag) och revisionskvalitet. Som proxy för revisionskvalitet används mått på absoluta diskreta periodiseringar. För att genomföra studien görs en regressionsanalys och ett korrelationstest. Urvalet baseras på svenska företag noterade på Nasdaq Stockholm Large- och Mid Cap och det slutliga antalet företagsår som studeras är 383 stycken. I kontrast till stor del av tidigare studier finner denna studie att revisionskvaliteten är högre vid kort audit-firm tenure, tre år eller kortare, jämfört med lång audit-firm tenure, fyra år eller längre. Resultatet kan säkerställas på en signifikansnivå på 10 %. Studien bidrar med underlag till debatten om obligatorisk byrårotation.

In response to the reported increase in accounting crime and suspected fraud in conjunction with the adjustment subsidies initialized during the covid-19 pandemic of 2020, we conducted a study examining accounting manipulation. Based on an explanatory theory for fraud, the Fraud Triangle, we theorize that the financial circumstances that companies experienced during the pandemic and the government subsidies created an environment where accounting manipulation could occur. We obtained a unique set of unpublished data from the Swedish Tax Agency. Two common models for detecting accounting manipulation were then applied to a large sample of Swedish companies. We used a version of the Jones Model to detect potential earnings management and Benford’s Law to detect fraudulent manipulation of the firms’ reported loss of revenue. Our results indicate earnings management and fraudulent reporting for some industries but no broad indication of systematic accounting manipulation across all industries. However, we suggest future research on this topic to further understand how accounting manipulation occurs in distressed industries.

Denna uppsats undersöker förekomsten av earnings management under coronakrisen i svenska börsnoterade företag samt ämnar att undersöka huruvida förekomsten skiljer sig branscher emellan. För att undersöka detta har den modifierade Jones model för beräkningen av diskretionära periodiseringar tillämpats. De svenska börsnoterade företagens diskretionära periodiseringar och absoluta diskretionära periodiseringar undersöktes för perioden innan pandemin, 2018-2019, samt under pandemins första år, 2020. Statistiska tester upprättades, vilka visade att det förelåg en signifikant skillnad mellan perioden innan pandemin och pandemiåret gällande förekomsten av negativ earnings management. Vidare undersöktes huruvida förekomsten av earnings management minskat under pandemin, men ingen statistisk signifikans kunde fastställas för detta samband. Slutligen kunde ej en signifikant skillnad mellan nivån av earnings management mellan olika branscher fastställas. Varken före eller under pandemin.

Denna studie fokuserar på effekten av IFRS/IAS på earnings management. Huvudsyftet är att identifiera earnings management före och efter införandet av IFRS/IAS för att klargöra om de internationella redovisningsstandarderna har påverkat förekomsten av resultatmanipulering inom svenska börsbolag. Perioden som studeras är åren 2002-2008. För att identifiera earnings management används den modifierade Jones-modellen som går ut på att detektera förekomsten av godtyckliga periodiseringar som ett mått på resultatmanipulering. Vi kontrollerar även för om variablerna storlek och bransch kan förklara förekomsten av företeelsen före och efter införandet av IFRS/IAS. Urvalet är de 144 företag som var listade på Small-Cap, Mid-Cap och Large-Cap på stockholmsbörsen november 2011. Resultaten visar att IFRS/IAS inte har påverkat earnings management då förekomsten av godtyckliga periodiseringar förhåller sig relativt konstant under tidsperioden. Slutligen kunde vi finna resultat som visar att förekomsten av earnings management förekommer i större utsträckning bland företagen på Small-Cap och i IT- & Telekombranschen. / This study focuses on the effect of IFRS/IAS on earnings management. The main purpose is to identify earnings management before and after the adoption of IFRS/IAS to clarify if the international accounting standards have had any effect on the presence of earnings management in Swedish listed companies. The studied period is the years between 2002 and 2008. In order to identify earnings management we use the modified Jones-model which detects the presence of discretionary accruals as a measure of earnings management. Other variables such as firm-size and industry are also examined to see whether these firm specific features may explain the amount of discretionary accruals before and after implementation of IFRS/IAS. We consider a sample of 144 firms listed on Small-Cap, Mid-Cap and Large-Cap on the Swedish stock market in November 2011. The results show that IFRS/IAS has had no effect on earnings management, as discretionary accruals have remained relatively constant during the period before and after the adoption. Finally, the results indicate that firms listed on Small-Cap tend to manage earnings in a larger proportion than firms listed on Mid-Cap and Large-Cap. Also, there seems to occur significant more earnings management in firms of the Information Technology & Telecom Industry.

This study examines the prevalence of earnings management during the covid-19 pandemic in Swedish listed firms and aims to provide further evidence regarding earnings management practices during the pandemic. The study further investigates whether there are any differences between industries in terms of engaging in opportunistic accounting procedures. Previous research on earnings management during the covid-19 pandemic exclusively examines the year of 2020 as pandemic period. This study aims to contribute with further evidence by expanding the pandemic period and including the fiscal year of 2021, adding one additional fiscal year largely affected by the pandemic. Previous studies on the area finds contrasting results, where some studies find that firms tend to pursue income-increasing practices, while others deliberately decrease financial performance during a crisis. In order to perform this study, the modified Jones model is used to detect accrual-based earnings management through abnormal levels of discretionary accruals. The result of this study finds significantly increased levels of income-decreasing accrual-based earnings management, potentially suggesting that firms engaged in “big bath accounting” during the pandemic in order to boost financial performance in future periods. Additionally, the results show significantly increased levels of income-decreasing earnings management in 2/8 industries.

Denna studie undersökte om företagsstorlek påverkar förekomsten av resultatmanipulation på Stockholm OMX large cap och mid cap. Studien undersökte om dessa företag använder sig av periodiseringsbaserad resultatmanipulation för att uppnå ett mer positivt eller negativt resultat. För att studera förekomsten av periodiseringsbaserad resultatmanipulation applicerades den modifierade Jones modellen för att identifiera diskretionära periodiseringar. I samband med detta utfördes en regressionsanalys för att förklara sambandet mellan den beroende och de oberoende variablerna. Datainsamlingen skedde via databasen Orbis och urvalet för studien var 154 företag. Resultatet bekräftar att det finns ett signifikant samband mellan periodiseringsbaserad resultatmanipulation och företagsstorlek. Förklaringsvariabeln är dock låg. Studien kan även visa att företag som är noterade på Stockholm OMX large cap resultatmanipulerar i större utsträckning än företag noterade på mid cap och gör det främst för att uppnå ett lägre redovisat resultat. Studien fann även att företag noterade på mid cap resultatmanipulerar i huvudsak för att minska det redovisade resultatet. / This study examines how company size affects the occurrence of earnings management on Stockholm OMX large cap and mid cap. The study further aimed to investigate whether these companies use accrual-based earnings management to achieve a more positive or negative result. To study the occurrence of accrual-based earnings management, the modified Jones model has been applied to identify discretionary accruals. In conjunction with this, a regression analysis was performed to explain the relationship between the dependent and the independent variables. The data collection took place via the Orbis database and the total sample for the study was 154 companies. The result confirms that there is a statistical significance between accrual-based earnings management and company size, however, the explanatory variable is low. The study can also show that companies that are listed on Stockholm OMX large cap use earnings management to a greater extent than companies listed on mid cap and they mainly do so to achieve a lower reported result. The study also found that companies listed on mid cap engage in earnings management to reduce the reported result.

Bakgrund: Resultatmanipulering inträffar när bolagets ledning väljer att vilseleda intressenterna om bolagets ekonomiska ställning. När revisionsplikten för mindre bolag avskaffades 2010 valde övervägande del av bolagen bort revisor. Trots att forskning visar att revisorns granskning fyller en viktig roll för bolagets intressenter. Detta ledde till behovet av att förklara sambandet mellan resultatmanipulering och revisor. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan resultatmanipulering och valet att anlita en revisor i mindre bolag. Metod: Denna uppsats är en kvantitativ studie som utgår från en deduktiv ansats. En hypotes har sedan prövas genom våra observationer. Observationerna har samlats in genom årsredovisningar från mindre bolag. En tvärsnittsdesign har använts för att studera resultatmanipulering vid en given tidpunkt. Resultat: Studiens resultat visar att det inte finns något negativt samband mellan resultatmanipulering och revisor i mindre bolag. / Background: Earnings management occur when firm's reported economic performance by insiders to mislead stakeholders. When the mandatory audit was abolished in 2010, the majority of companies chose to not have an auditor. Although research shows that the auditor fulfills an important role for the stakeholders. This led to the need to explain the association between earnings management and auditor. Purpose: The aim of this study to is to explain the relationship between earnings management and the choice to hire an auditor in small limited companies Method: This quantitative study is based on a deductive approach, were we have derived one hypothesis that is tested by our observations. The observations are gathered through annual reports. Cross – sectional design is used to study earnings management at a given time. Results: The results indicate that there is not a significant negative association between the choice of having an auditor and earnings management in small limited companies

Redovisningskvalitet på små aktiebolag har påvisats minska sedan revisionskravet slopades. Det förekommer en diskussion om huruvida revisionskravet behöver återinföras eller om gränsvärdena för revisionsplikten ska utökas. Debatten är för tillfället delad, en part menar att gränsvärdena för när aktiebolag ska ha revisor ska höjas. Den andra menar att fördelen med att även små aktiebolag har revisor är att det säkerställer kvaliteten på redovisningen. Att redovisningskvaliteten säkerställs är av intresse för intressenter till små aktiebolag på grund av informationsasymmetrin som råder. Det finns fördelar för bolagen med att inte omfattas av revisionsplikt, den främsta fördelen är ekonomiska lättnader för bolagen. Studien exemplifierar konsekvenser som kan drabba fler än de intressenter som är närmast anknyta till bolaget. Samhället kan drabbas negativt om bolagen inte sköter sin redovisning alternativt begår ekonomisk brottslighet som en konsekvens av att extern granskning av räkenskaperna saknas. Tidigare forskning visar att det föreligger ett samband mellan oväntade periodiseringar och redovisningskvalitet. Studien som genomförts påvisar att det föreligger ett samband mellan att redovisningskvaliteten har minskat och slopandet av revisionsplikten. Av resultatet framgår att kvaliteten på redovisningen, som undersökts genom oväntade periodiseringar, har minskat för små aktiebolag inom byggbranschen, sedan revisionskravet har slopats. Konsekvenser av att revisionsplikten slopats kan leda till att intressenter inte förlitar sig på bolaget. Det kan skada både bolag och intressenter att förtroendet för små aktiebolag minskar som en följd av att det inte längre finns ett krav på revisor. Undersökningen som gjorts påvisar att redovisningskvaliteten har minskat över tid och som följd har belastningen på myndigheter ökat, sedan revisionsplikten slopades. / The quality of the accounting in small companies has proven to decline since the audit requirement was abolished. An ongoing discussion exists concerning whether the audit requirement should be implemented once again or if the limit values should be expanded. The parties in the discussion currently have different opinions where one party argues that the limit value concerning the audit requirement should increase. The other party claims that the pro of small companies using an auditor is that the auditor ensures the quality in the financial reports. High quality in the accounting is of interest for the stakeholders of small companies since information asymmetry is present. There are pros for companies that are not obligated to use an auditor, where the major pro is economic relief for the companies. However, except for the stakeholders with the closest connection to the company, consequences can also affect other parties. Society could be negatively affected if companies produce inadequate information in the financial reports or if the companies commit economic crime which are both consequences of the lack of external auditing of the financial information. Previously research indicate a relationship between unexpected accruals and accounting quality. The results indicate that the quality of the accounting, measured through unexpected accruals, has declined for small companies within the building sector, since the audit requirement was abolished. Consequences of the abolishment of the audit requirement could be that the stakeholders don't trust the company. Lost trust in small companies as a consequence of the abolishment of the audit requirement could hurt both the small companies and the stakeholders. The study proves that the quality of the accounting has decreased and the load on the authorities has increased over time, after the audit requirement was abolished.

Cette thèse s’inscrit dans le contexte de l’ANR ISABEAU (Innovating for Structural Adhesive Bonding Evaluation and Analysis with Ultrasounds, associant des physico-chimistes et des acousticiens) et cherche à apporter des connaissances nouvelles sur l’évaluation par ultrasons du niveau d’adhésion d’un collage structural par ondes de Lamb. La première partie porte sur l’aspect cohésif et particulièrement sur l’influence du paramètre de réticulation de réseaux époxys sur les courbes de dispersion des ondes de Lamb. La deuxième partie est consacrée à la caractérisation de niveaux d’adhésion dans une structure bicouche Aluminium Epoxy en tenant compte aussi bien des aspects cohésifs qu’adhésifs. Des échantillons à niveau d’adhésion connus et maîtrisés sont réalisés avec l’aide de physico-chimistes, où l’époxy est partiellement ou totalement réticulé, et où l’interface substrat adhésif a subit différents traitements chimiques et/ou mécaniques. Les résultats expérimentaux sont confrontés à ceux issus du modèle rhéologique de Jones résolu par éléments finis. Enfin, la troisième partie porte sur l’étude d’un assemblage tricouche Aluminium/Epoxy/Aluminium et cherche à qualifier différents niveaux d’adhésion à l’aide du modèle de Jones par ondes guidées et également par l’étude des fréquences de coupure des modes verticaux de la structure. / This thesis is in the context of the ANR ISABEAU (Innovating for Structural Adhesive Bonding Evaluation and Analysis with Ultrasounds, with the association of physico-chemists and acousticians) and seeks to bring new knowledge of the ultrasonic evaluation of the level of adhesion of structural bonding using Lamb waves. The first part focuses on the cohesive aspect, in particular on the influence of the crosslinking parameter of the polymer on the Lamb waves dispersion curves. The second part is dedicated to the evaluation of the adhesion level of a bi-layer Aluminum Epoxy taking into account the both cohesive and adhesive aspects. Samples of controlled and known adhesion levels are manufactured with the help of physico-chemists, where the crosslinking of the epoxy is partial or total, and the interface substrate-adhesive have been treated chemically and/or mechanically. The experimental results are compared to those obtained from a predictive model based on the rheological model of Jones solved by finite elements method. Finally, the third part focuses on the study of tri-layers Aluminum/Epoxy/Aluminum, looking for the qualification of different levels of adhesion with the Jones model using guided waves as well as the cut-off frequencies of the structure.

The financial difficulties following the Covid-19 pandemic have been many. Typically in situations of financial distress, firms are incentivized to utilize earnings management techniques to alter the picture of their financial situation, due to market-based pressure. However, studies have shown that in times of crisis, institutional and macroeconomic factors may be more influential as increased scrutiny and an acceptance of abnormal results may make it less attractive to engage in such practices. The purpose of this study is to explore the impact of the Covid-19 pandemic on the use of earnings management with a sample of 942 firms, amounting to 5 652 firm-year observations between the years of 2015-2020. The results show a statistically significant increased amount of income-decreasing accrual-based earnings management, indicating the use of “big bath” accounting. This suggests that managers were incentivized to utilize earnings management techniques in an attempt to present boosted earnings to the market in future periods, by exploiting the pandemic and reporting worse than necessary numbers. However, the study does not find any significant changes in the use of real earnings management, which could be due to managerial limitations in making operational decisions during severe financial distress.