Kändisar är vår tids kungligheter. Vi ser upp till dem såsom man in tidigare feodala samhällen såg upp till den härskande familjen. Oavsett om vi vill det eller inte är de våra förebilder och idoler. Tack vare internet och det ökande antalet möjligheter att publicera sig kan fler och fler kalla sig just kändisar. Men så har det inte varit. Tidigare krävdes det att ”man var någon” för att bli inbjuden till de semi-offentliga sammanhangen som bevakades av featurejournalister. Enligt sociologiprofessorn Ellis Cashmore som har studerat kändisar har de ett enda tydligt syfte: att sälja en produkt eller en idé. Med hjälp av kändisjournalisten Kid Severins texter i tidningen Vecko-Journalen studeras hur kända människor (re)producerar idén om genus. Texterna, som finns under vinjetten Post & Inrikes, är publicerade mellan 1953 och 1980, där Severin var redaktör och skribent. Som teoretiska utgångspunkter används hermeneutikern Paul Ricoeurs idéer om texten som diskurs och som bärare av kulturella föreställningar. Metoderna som används i analysen är två: dels har de adjektiv som beskriver kvinnor och män plockats ut ur texterna, dels har texterna närlästs med hjälp av en retorisk analys flera gånger och sedan ”satts ihop” igen för att fånga hela textens kontext. Texten har sedan tolkats utifrån den hermeneutiska cirkeln där delen och helheten står i fokus. Med hjälp av en retorisk textanalys är syftet att få fram vad texten vill förmedla till läsaren. Resultaten har sedan jämförts över tid. De visar att kvinnor i texterna genomgående beskrivs på två sätt: som fru eller som skönhetsobjekt. Det sker en förskjutning av synen på kvinnan på 70-talet, då kvinnor även kan beskrivas som yrkespersoner. Män beskrivs genomgående genom sina sociala identiteter, det vill säga via sina titlar. De kan exempelvis vara kungar, docenter eller professorer. Förskjutningen av mansrollen kommer något senare, på 80-talet, då män, förutom att vara sitt yrke, också beskrivs som pappor. Slutsatsen av studien är att framför allt är skribentens syn på manligt och kvinnligt som (re)produceras. Hennes idéer om genus är det som läsaren antas hålla med om. Läsarna antas vara en homogen grupp, en samling likasinnade som också tycker att det är eftersträvansvärt att kvinnor är vackra medan män ska ha makt samt vara fysiskt starka.

Innan införandet av Journalen var patienter tvungna att begära ut sin patientjournal via sin närmsta vårdcentral, vilket var en tidskrävande process för både patienter och vårdpersonal. Journalen infördes 2012 av politiska beslut och erbjuder patienter ett flertal funktioner via nätet. Exempelvis kan patienter via nätet ta del av sina patientanteckningar, provresultat och diagnoser. Vårdpersonal hade vid införandet av Journalen farhågor om att patienter skulle fara illa av informationen i Journalen. Vårdpersonal var oroade kring att cancerpatienter skulle ha en direkt tillgång till provsvar hemma utan pedagogiskt stöd. Många menade även att Journalen är ett verktyg skapat enbart för vårdpersonalen, samt att det fanns en risk att patienten skulle missförstå och bli oroade i onödan av innehållet i Journalen. Vårdpersonal menade även att det fanns en risk att tillgången skulle leda till fler telefonsamtal om följdfrågor baserade på innehållet. Studier visar främst motsatsen i praktiken utifrån patientens perspektiv, där patienten menar att de inte har svårt att förstå innehållet. Litteratur har mestadels fokuserat på patientens upplevelse efter införandet, därför ses här ett behov av en studie kring läkarens perspektiv ur ett långsiktigt perspektiv. Studiens syfte är att ”Få en förbättrad förståelse för den långsiktiga effekten av Journalen och därmed möjliggöra för läkare inom onkologi och hematologi att använda den i vårdmötet med patienten”. För att uppnå uppsatsens syfte har en kvalitativ metod med tidigare genomförda semistrukturerade intervjuer använts. Slutsatsen tyder på att de flesta läkare har en mer positiv syn på Journalen efter en långsiktig användning, jämfört med hur läkares syn var innan och precis vid införandet av Journalen. Detta grundar sig i att farhågorna som de hade vid införandet inte hände i praktiken. Läkare menar dock att osignerade anteckningar utan fördröjning är ett problem eftersom det leder till misstolkning och oro hos patienter.

In this study health information seeking behaviour among young adults is investigated and attitudes toward available health information examined. Further, the electronic health record(EHR), ‘Journalen’, is investigated among young adults that use the health services in Sweden. The aim of this study is to gain insight in young adults’ health information seeking behaviour on the Internet.   A survey of health information seeking behaviour among young adults, 18-29 years old, reports that as well as searching for information for their own use, searching for information to help family and friends is also their practice. 95.4% say that they search for health information on the Web.   Overall, the top five categories of information searched are Personal Health, Symptoms, Healthy Diet, Mental Health and Treatment. For the Top five Information searches for themselves(’Self’), Mental Health is displaced by Disease Prevention. Health information categories sought the least by the young adults are information about Illegal Drugs, Allied Health, Alternative medicine and Support Groups. Respondents mostly report a high regard for the information they retrieve in their searches.   The majority rate the quality of health information as ‘Good’ or ‘Very Good’. Broadly speaking the young adults trust the health information found online but say that the quality of health information varies from source to source. 1177.se is often referred to as a trustworthy source among the respondents and according to them good quality information can be found there. The respondents use of support groups for themselves is reported, as well an altruistic motivation to support others. While the motivation for many searches is to avoid attending a health professional, approximately one-third report searching after their visit.   This study demonstrates that young adults are active consumers of health information on the Internet and their attitudes toward the available health information are generally positive. Of the respondents who are Swedish residents, 42% are unaware of the availability of their electronic health record in Sweden, Journalen, and of those 56.7% who know of it, 18% have never accessed their EHRs.  More research is needed to investigate the reason for the relatively low numbers of the young adults’ awareness and use of the Journelen. The aim of the study is discussed in the Introduction chapter and research questions identified. The research design is described in the methodology chapter and how data is collected through a survey. Results are presented in Tables and Figures and further analysed in the Analysis chapter in context of earlier research. Finally, the researcher concludes on the study and what could be learned from the findings.

The purpose of this thesis was to examine children’s right to self-determination within healthcare and to which extent guardians should receive information. The Swedish Children and Parents Code Chapter 6 Section 11, the Public Access and Security Act Chapter 12 Section 3 and the Patient Act Chapter 3 Section 3 constitutes the core of the thesis. The primary question is how they relate to each other. The thesis shows that guardians according to The Swedish Children and Parents Code Chapter 6 Section 11 has a right and an obligation to decide on issues related to a child’s personal affairs. The Patient Act Chapter 3 Section 3 states that guardians should receive the same information as a child, when the child is a patient. It can be concluded that information in regards to a child’s guardians is considered confidential as long as the situation is not covered by the Swedish Children and Parents Code Chapter 6 Section 11 or if it can be assumed that the child will suffer significant harm, according to the Public Access and Security Act Chapter 12 Section 3. If the child however has right to self-determination in the question at hand, it therefore disposes the confidentiality and information cannot be given to the guardians without consent from the child. It can also be concluded that even though a child has the right to self-determination in regards to a health care action, there might be situations where the risks of future injuries are so significant that the child cannot have the autonomy required in which case parental involvement is necessary. In those cases, the guardians should be informed about the situation. In reality guardians receive written information about a child’s healthcare through a journal online called Journalen via nätet and through copies of the journal on paper. The two methods hold age limits, which cannot be found in the legislation. The thesis shows that confidential information runs the risk of being disclosed without necessary consent due to these methods. Another risk is that guardians are prevented from receiving the information that the law ascribes to them.