No description available.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Kändisar är vår tids kungligheter. Vi ser upp till dem såsom man in tidigare feodala samhällen såg upp till den härskande familjen. Oavsett om vi vill det eller inte är de våra förebilder och idoler. Tack vare internet och det ökande antalet möjligheter att publicera sig kan fler och fler kalla sig just kändisar. Men så har det inte varit. Tidigare krävdes det att ”man var någon” för att bli inbjuden till de semi-offentliga sammanhangen som bevakades av featurejournalister. Enligt sociologiprofessorn Ellis Cashmore som har studerat kändisar har de ett enda tydligt syfte: att sälja en produkt eller en idé. Med hjälp av kändisjournalisten Kid Severins texter i tidningen Vecko-Journalen studeras hur kända människor (re)producerar idén om genus. Texterna, som finns under vinjetten Post & Inrikes, är publicerade mellan 1953 och 1980, där Severin var redaktör och skribent. Som teoretiska utgångspunkter används hermeneutikern Paul Ricoeurs idéer om texten som diskurs och som bärare av kulturella föreställningar. Metoderna som används i analysen är två: dels har de adjektiv som beskriver kvinnor och män plockats ut ur texterna, dels har texterna närlästs med hjälp av en retorisk analys flera gånger och sedan ”satts ihop” igen för att fånga hela textens kontext. Texten har sedan tolkats utifrån den hermeneutiska cirkeln där delen och helheten står i fokus. Med hjälp av en retorisk textanalys är syftet att få fram vad texten vill förmedla till läsaren. Resultaten har sedan jämförts över tid. De visar att kvinnor i texterna genomgående beskrivs på två sätt: som fru eller som skönhetsobjekt. Det sker en förskjutning av synen på kvinnan på 70-talet, då kvinnor även kan beskrivas som yrkespersoner. Män beskrivs genomgående genom sina sociala identiteter, det vill säga via sina titlar. De kan exempelvis vara kungar, docenter eller professorer. Förskjutningen av mansrollen kommer något senare, på 80-talet, då män, förutom att vara sitt yrke, också beskrivs som pappor. Slutsatsen av studien är att framför allt är skribentens syn på manligt och kvinnligt som (re)produceras. Hennes idéer om genus är det som läsaren antas hålla med om. Läsarna antas vara en homogen grupp, en samling likasinnade som också tycker att det är eftersträvansvärt att kvinnor är vackra medan män ska ha makt samt vara fysiskt starka.

Orientador: Sérgio Gertel / Banca: Dagoberto José Fonseca / Banca: Maria Aparecida de Moraes Silva / Resumo: Como indivíduos que migram do rural ao urbano conseguem recriar a tradição da Folia de Reis num ambiente distinto de onde vieram; isso expressa, de modo geral, os objetivos desta pesquisa. O objetivo é atualizar as pesquisas migratórias que preencheram boa parte dos estudos de sociologia durante os anos 50-80, no sentido de observar a partir de um olhar contemporâneo como o migrante de 1º geração consegue se re-territorializar nas localidades para onde se dirigiram. Os conceitos de grupo cultural migrante, identidade, espaço e território são importantes instrumentos de análise. Eles são os instrumentos utilizados para compreender de que forma migrantes provenientes de distintas localidades conseguiram reelaborar as condições objetivas e subjetivas necessárias à continuidade da tradição festiva em comemoração aos Três Reis Magos, os "Santos Reis", num novo ambiente urbano. Para tanto, realçamos a dimensão ativa do sujeito que, os quais conseguiram re-elaborar suas respectivas identidades de Foliões e Devotos de Santos Reis. / Abstract: How does people that migrate succeed on reconstruct the "Folia de Reis" tradition in on different place of the countryside where they came from? This question express, anyway, the goals, of this research. The ideas of everyday, territory and representation are very important tools to analyse the purposes here shown. Through them we will try to understand how migrants, that were subjected to eradicate and to deprive their habits on seventies, were successful to create again all conditions needed to keep this tradition in celebration of Three Kings, the "Santos Reis", in one new world strongly point by division of spaces. We point the dimension out of person that even being subjected to social oppression, elaborate again his identity which were almost lost and achieve to change - even partially - his reality. Reach "Santos Reis" party by migrants is understood on this research as establish again in the midst of constraint, established in one shared urban space. / Mestre

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:29:47Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2008-02-20Bitstream added on 2014-06-13T18:59:34Z : No. of bitstreams: 1 teixeira_imr_me_arafcl.pdf: 1298970 bytes, checksum: 24a0523687472e711ec5100c24a60147 (MD5) / Como indivíduos que migram do rural ao urbano conseguem recriar a tradição da Folia de Reis num ambiente distinto de onde vieram; isso expressa, de modo geral, os objetivos desta pesquisa. O objetivo é atualizar as pesquisas migratórias que preencheram boa parte dos estudos de sociologia durante os anos 50-80, no sentido de observar a partir de um olhar contemporâneo como o migrante de 1º geração consegue se re-territorializar nas localidades para onde se dirigiram. Os conceitos de grupo cultural migrante, identidade, espaço e território são importantes instrumentos de análise. Eles são os instrumentos utilizados para compreender de que forma migrantes provenientes de distintas localidades conseguiram reelaborar as condições objetivas e subjetivas necessárias à continuidade da tradição festiva em comemoração aos Três Reis Magos, os “Santos Reis”, num novo ambiente urbano. Para tanto, realçamos a dimensão ativa do sujeito que, os quais conseguiram re-elaborar suas respectivas identidades de Foliões e Devotos de Santos Reis. / How does people that migrate succeed on reconstruct the Folia de Reis tradition in on different place of the countryside where they came from? This question express, anyway, the goals, of this research. The ideas of everyday, territory and representation are very important tools to analyse the purposes here shown. Through them we will try to understand how migrants, that were subjected to eradicate and to deprive their habits on seventies, were successful to create again all conditions needed to keep this tradition in celebration of Three Kings, the Santos Reis, in one new world strongly point by division of spaces. We point the dimension out of person that even being subjected to social oppression, elaborate again his identity which were almost lost and achieve to change - even partially - his reality. Reach Santos Reis party by migrants is understood on this research as establish again in the midst of constraint, established in one shared urban space.

Orientador: Carlos Alonso Barbosa de Oliveira / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Economia / Made available in DSpace on 2018-07-18T22:32:47Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Santos_AnselmoLuisdos_M.pdf: 6892352 bytes, checksum: 71d0765b5be42cdba8afa5afb26dc89b (MD5) Previous issue date: 1994 / Resumo: Não informado / Abstract: Not informed. / Mestrado / Mestre em Economia

Après la Seconde Guerre mondiale, la littérature de science-fiction s’est développée en France sous la forme d’un sous-champ isolé au sein du champ littéraire, avec ses collections, ses critiques et ses lecteurs spécifiques. Cette littérature produit des univers fictionnels en tension entre la réalité conventionnelle et des états alternatifs de cette réalité, selon une modalité dénommée dans la thèse le « régime ontologique matérialiste spéculatif ». Le corpus des romans a été analysé d’abord dans une perspective diachronique, en présentant une histoire des acteurs, des structures éditoriales et des thèmes de la science-fiction en France, articulée à une réflexion sur les conditions et les perspectives d’écriture des auteurs français. Les romans ont ensuite été analysés de manière à permettre une théorisation à plusieurs niveaux de l’écriture de la science-fiction : le mot et le texte de science-fiction, les mondes fictionnels extrapolés à partir du monde réel et enfin la mémoire collective mise en place par l’ensemble des œuvres, que nous nommons le « macrotexte » de la science-fiction. Notre contribution principale à l’histoire littéraire est l’étude de la manière dont évoluent les représentations communes en science-fiction, sous la forme de paradigmes dominants successifs où les écrivains réinterprètent les images et idées de la science-fiction. Nous avons établi selon quelles modalités le corpus des romans de science-fiction fournit à l’analyse du discours narratif, à la théorie de la fiction et à l’étude de l’intertextualité, des exemples remarquables en raison des dispositifs destinés à mettre les univers de science-fiction en concurrence avec la réalité. / After the Second World War in France, science fiction literature took the form of an isolated subaltern field within the literary field, featuring specific publishing series, critics and readership. In science fiction novels, fictional worlds are created by mixing conventional reality and alternate states of reality, a process I call “régime ontologique matérialiste spéculatif” (“speculative materialistic ontological status”). I have studied French science fiction novels first from a historical perspective, by describing the protagonists, the publishers and the themes of French science fiction, as well as by assessing how and to what end French science fiction writers wrote their novels. I have then studied these novels at several levels: how words and texts are shaped in science fiction, how fictional worlds are extrapolated from the real world and how science fiction texts generate a collective memory, which I call the “macrotext” of science fiction. Our thesis contributes to literary history by studying how the perception of science fiction gradually changes over time, each main paradigm morphing into a new one as writers adapt science fiction images and ideas to their needs. I have also pointed out how science fiction novels may prove of a keen interest to narrative discourse analysis, fiction theory and intertextuality approach, because of various devices meant to allow science fiction worlds to compete with reality.