Syftet med denna undersökning är att se hur journalistiken förändrats vid rapporteringen i politiska mediedrev 1995- 2010. Vi ska också titta på hur mediedrev som fenomen har förändrats under samma tid. Utifrån Lars Nords definition av mediedrev har vi gjort ett urval av fyra politiska mediedrev; Tobleroneaffären från 1995 som bland annat handlar om hur Mona Sahlin använde statens kontokort för privata inköp. Kvittoaffären från 2001 där Yvonne Ruwaida gjorde av med offentliga medel utan att redovisa kvitton. I Ministerskandalen 2006 ertappades före detta ministrarna Maria Borelius (handelsminister) och Cecilia Stegö Chilo (kulturminister) med att ha anlitat svart arbetskraft samt struntat i att betala tv licens. Littorinaffären 2010 handlade om hur Sven-Otto Littorin hamnade i blåsvädret då han av kvällspressen anklagades för sexköp. Vår hypotes är att fenomenet mediedrev har förändrats över tid. Rapporteringen i mediedrev har blivit mer sensationell och gränserna mellan det privata och offentliga har suddats ut. I boken Skandalenes Marknadsplass presenterar författaren Esther Pollack, Thompsons teorier om hur skandalernas tolkningsramar påverkar rapporteringen i det politiska mediedrevet. Vi har teoriprövande avsikter gällande denna teori då vi ska undersöka hur tolkningsramarna påverkar rapporteringen i mediedreven. Studien är baserad på kvalitativa textanalyser ur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Vi har valt ut artiklar från respektive tidning i början respektive slutet av rapporteringen i ett så kallat mediedrev. I våra textanalyser har vi bland annat tittat på textens utformning, layout, rubriker och användningen av värdeladdade ord.

Det här är en studie som angriper den svenska nekrologen från två olika håll. Dels gör vi kvalitativa analyser av totalt 42 olika nekrologer som publicerats i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i februari 2011; dels gör vi djupgående samtalsintervjuer med sex noggrant utvalda personer, däribland världens kanske främste nekrologexpert – australiske professorn Nigel Starck. Uppsatsidén uppstod ur en ömsesidig känsla av att nekrologgenren ofta är bedräglig. Vi ansåg att skribenterna, som i Sverige ofta är anhöriga till den avlidne, tassade fram med silkesvantar, mer angelägna att teckna vördnadsfulla och retuscherade porträtt än att säga sanningen. Vi tyckte att det var märkligt att nekrologen prenumererade på spaltutrymme i våra största dagstidningar år ut och år in – utan att någon någonsin tog diskussionen om dess kvaliteter eller syfte. Det var dags att ta den nu. I våra textanalyser konstaterar vi att den svenska nekrologen är statisk, styltig och sval. År 2011 framstår den som ett av ganska få kulturfenomen som inte på något vis influerats av de stora länderna i väst: England och USA. Våra samtalsintervjuer visar tydligt att vi inte är ensamma om den åsikten. Vi behandlar också andra intressanta aspekter av nekrologen, som de inbäddade etiska problemen, framtidsutsikterna och dess kommersiella värde. Det här är en inte bara en studie. Det är en resa genom en slumrande journalistisk genre som tycks få stå orörd mitt i den digitala mediestormens öga.

Detta är en studie om hur Aftonbladet och Dagens Nyheter har skildrat konflikten mellan Nordkorea och Sydkorea under april 2013. Syftet med studien är att främst undersöka hur respektive land har framställts. Tyngdpunkten kommer att läggas vid språkbruket i artiklarna men också att undersöka huruvida tidningarna varit objektiva i sitt innehåll eller inte. Studien bygger på en kvalitativ studie som har gjorts utifrån 25 nyhetsartiklar publicerade i Aftonbladet och Dagens Nyheter mellan 1 april och 8 april 2013. Undersökningen bygger på teorier kring språkbruk, objektivitet och nyhetsvärdering av bland annat Lars Nord och Jesper Strömbäck. Studien visar att att Nordkorea framställs som bovar i konflikten, medan Sydkorea och USA framställs som konfliktens offer.

Följande uppsats tar avstamp i den kritik som har riktats mot traditionella studier av nyhetsproduktion, kritik som till mångt och mycket bottnar i att skapandet av nyheter inte är en autonom institution utan snarare en process som berörs av många intressenter, i vilken PR-konsulter utgör en vital, outforskad del. Syftet med denna studie är att söka svara på vilka ekonomiska, etiska, organisatoriska och journalistrelaterade grundvalar PR-konsulter deltar i den nyhetsskapande processen, och genom att göra det bidra till det diskursteoretiska perspektivet och utöka förståelsen för hur nyheter skapas. Uppsatsens teoretiska ramverk består dels av teorier som berör produktionen av affärsnyheter och dels teorier som behandlar själva PR-området.   För att kunna svara på uppsatsens frågeställning - På vilka ekonomiska, etiska, organisatoriska och journalistrelaterade grundvalar deltar PR-konsulter i den nyhetsskapande processen? - genomfördes en respondentintervjustudie med sju PR-konsulter, för att på så vis fånga föreställningar och uppfattningar om deras del i den nyhetsskapande processen.   Studiens resultat underbygger och stärker dess teoretiska ramverk och visar tydligt på att PR-konsulterna idag arbetar närmare nyhetsorganisationer och utgör en större och tydligare del i skapandet av affärsnyheter. Resultatet visar även det till stor del är pekuniära intressen som styr deras arbete, vilket till viss del beror på vår tids teknologiska konvergens.   En slutsats man kan dra av resultatet – att PR-konsulter idag är en tydligare del i produktionen av affärsnyheter – är att nyhetsredaktioner i större utsträckning tar in kommersiellt material på redaktionell plats vilket tyder på att nyhetsredaktionerna håller på att utarmas, något som på sikt skulle kunna ses som ett hot mot demokratin. Men ett möjligt, mer positivt synsätt, är att dagens teknologiska landvinningar har banat väg för, inte bara en teknologisk konvergens, utan också för en slags arbetskulturell konvergens som kan möjliggöra och integrera tidigare osannolika arbetsområden med varandra.  Nyckelord: Affärsnyhetsproduktion, PR, PR-konsult. / This following bachelor thesis has its starting point in the critic aimed towards the traditional studies of business news production. A critic, which to a large extent, is rooted in the making of business news as a non-autonomic institution, rather is it a process with many stakeholders, a process in which PR consultants play a vital, unexplored part. The purpose of this study is therefore to give an answer to which basis – economic, ethical, organizational and journalism-related – PR consultants are participating in the process of business news production. And by so doing contributing to the discourse theoretical perspective and expand the understanding of how business news are created. The theoretical framework of this thesis consists of theories related to the production of business news as well as theories that deal with the public relations field.   In order to answer the question at issue, we conducted a respondent interview with seven PR consultants. By doing so we could capture their beliefs and perceptions of their part in the news creation process.   Results of the study reinforces and strengthens its theoretical framework and clearly shows that PR consultants today are working closer to news organizations and constitutes a larger and more significant part in the making of business news. And it is largely pecuniary interests that govern their work, which to some extent depends on our era’s technological convergence.   One conclusion to be drawn from the results - that PR consultants today constitutes a more significant part in the making of business news – is that newsrooms are more keen on publishing commercial material in editorial space, which indicates that newsrooms are being depleted, something that could ultimately be seen as a democratic threat. But a possible, more positive approach, is that today's technological advances have paved the way for, not only a technological convergence, but also a kind of working-cultural convergence that enables and integrates previously unimaginable work areas. Key words: Business news production, PR, PR consultant

Denna studies fokus är att ge insyn i bilden av den svenska vapenexporten så som den framställs i press. Detta innebär hur vapenexporten diskuteras och presenteras i svensk nyhetspress. Finns det exempelvis någon skillnad hur i tidskrifter, lokala tidningar eller rikstäckande tidningar beskriver den svenska vapenexporten? Finns det skillnader i åsikter hos nyhetspress med borgerliga eller socialistiska åsikter i jämförelse med de politiskt obundna tidningarna och tidskrifterna. Varför skrivs det om svensk vapenexport och vilka ämnen samt aspekter tas upp? Samt i fallen när det protesteras mot vapenexporten, vem är det som det egentligen protesteras emot? Dessa är några av frågorna som denna studie strävar efter att besvara. I resultatet i denna studie ses en negativ bild av den svenska vapenexporten som råder i alla former av nyhetspress. Dess största motståndare kommer från det socialdemokratiska lägret då dessa tidningar och tidskrifterna visar en negativ bild av vapenexporten. 58 respektive 92 procent av deras texter om vapenexporten har en negativ inställning mot handel med krigsmateriel. Även den centerpartistiska nyhetspressen visar ett starkt motstånd med 60 procent negativa texter. Den nyhetspress som visar störst stöd för den svenska vapenexporten är de konservativa och moderata tidningarna som är positivt inställda till vapenexporten i 25 samt 20 procent av deras texter, strax efter kommer den borgliga nyhetspressen med 18 procent positiva texter. Den liberala och partipolitiskt obundna nyhetspressen har majoritet neutrala texter med 53 respektive 50 procent neutrala.

This is an essay about journalism and the ethical norms of journalism. Four famous cases have been analyzed; Watergate, News of the World, Joy Rahman and Bill Clinton. When analyzing we used the theories of Denis McQuail and the ethical guidelines of the Swedish Journalist Association. We have also used the ideas of utilitarianism to analyze the chosen cases. We aimed to analyze the roles of the journalists involved and found that the ethical norms are customizable to each and every case. In the Watergate-case the journalists act somewhat in contrast to the ethical guidelines but do so in order to favor the public, which makes it approvable. The journalists at News of the World engaged in hacking the telephones of different individuals in order to be first with news about them and their personal life. The public did not consider this acceptable. Joy Rahman was accused of murder and was sentenced to a lifetime penalty though he claimed to be innocent. A journalist found out about this and made a coverage range about his case. This aroused sympathy among the public, which in the end got him acquitted. Bill Clinton was accused of having a love affair with Monica Lewinsky. Media reported intensively about this. At first Clinton denied it, which made his political opponents (and the public) wonder what else he might be hiding. To summarize our conclusions: in some cases it is acceptable to discard the ethical guidelines in favor of the public interest but you need to be aware of the impact such a publication can have on someone’s personal life.

Denna uppsats handlar om Hallandspostens och Skånska Dagbladets nedskrivna redaktionella policyer för nyhetsjournalistiken. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tre grundfrågor. Vad innehåller policyerna och varför existerar de? Vilken relation till policyerna finns hos chefredaktörer, redaktions- och nyhetschefer samt journalister? Hur väl följer tidningarna sina policyer? Dessa frågor besvarades genom att policydokumenten noggrant analyserades samt att samtalsintervjuer med medarbetarna genomfördes. En kvantitativ innehållsanalys gjordes för att jämföra policydokumentens innehåll med respektive tidnings nyhetsmaterial. Materialet som undersöktes behandlade Sverigedemokraterna under perioden 29 augusti till 19 september 2010. Organisationsteoretikern Mary Jo Hatch menar att policyer fungerar som ett verktyg för tidningar då dessa hjälper till att värna om verksamhetens ekonomiska del. Detta eftersom policyer leder till att marknadsandelar bibehålls och eventuellt erövras. Dessa två resonemang bekräftas av chefredaktörerna i denna uppsats. Emellertid ger journalisterna en annan bild av policyerna. Policyer är ett fenomen grundat på rationell problemlösning. Kritiker mot denna rationalitet menar att det finns tydliga tendenser till att policyer inte följs. Detta eftersom de anställda inte involveras i skapandeprocessen av policyerna. Den här uppsatsen visar dock att journalister och mellanchefer snarare har en vag kunskap kring sina policyer. Trots detta stämmer policydokumentens innehåll förhållandevis bra överens med de nyhetsartiklar som studerats. Detta resonemang härleds å andra sidan till policydokumentens innehåll som beskriver hur god nyhetsjournalistik ska bedrivas. Exempelvis formuleringar kring opartiskhet, oberoende, lokalförankring, representativitet, kritisk granskning etc.

No description available.

I ett snabbt förändrande medielandskap finns det fog för att undersöka vilken plats de gamla journalistiska idealen har i dagens journalistiska arbete. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska sportjournalister med fokus på fotbollsjournalistik ser på objektivitetsidealet och hur de anser att deras förhållande till objektivitet ser ut i arbetet. Varför just fotbollsjournalistik? För att sportjournalistiken är en genre som har ansetts haft ett speciellt förhållande till objektivitet och för att det saknas forskning som beskriver området. Eftersom det handlar om en kandidatuppsats vore det orimligt att ge sig på att försöka beskriva all sportjournalistik, varför jag har begränsat mig till fotbollsjournalistik som är den största subgenren inom sportjournalistiken.   Uppsatsen bygger på fem kvalitativa intervjuer med fem olika journalister från fem olika medier. De har i längre semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor som kretsar kring objektivitet, hur de själva anser att man borde bete sig och hur de anser att andra fotbollsjournalister agerar. De har även svarat på vad det finns för situationer som kan ställa till problem och om de anser att sportjournalister har en annorlunda syn på objektivitet jämfört med journalister som inte jobbar med sport.   Några av slutsatserna som kan dras av uppsatsen är att fotbollsjournalisterna saknar en enhetlig definition av begreppet samt ett enhetligt tillvägagångssätt för hur de bör bete sig, det finns en stor tilltro till den egna förmågan att vara objektiv. Kollegor och konkurrenter ifrågasätts dock, framför allt lokaltidningsjournalister samt kvällstidningsjournalister. Det tas även upp att många av fotbollsjournalisterna hejar på ett lag när de blir intresserade av fotboll, men att känslorna ska avta efter att de har blivit journalister.

Sydafrika övergick från att styras av en förtryckande regim till att bli en demokrati 1994. South African Broadcasting Corporation (SABC) som historiskt sett användes som ett propagandaverktyg för apartheid-regeringen är idag Sydafrikas public service-företag med uppdrag att vara en del av demokratiprocessen. Public service hävdar att dess uppdrag är att återskapa mänsklig värdighet och bygga en gemensam framtid för alla sydafrikaner. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur public service i Sydafrika presenterar kvinnor och män som källor i nyhetsjournalistiken. Uppsatsen undersöker vilka ämnen som dominera, vilka källor som får uttala sig och hur kvinnor och män kommer till tals. I denna studie är det huvudsändningen på engelska, SABC3 News @ 7, som analyserats. En normativ utgångspunkt i denna uppsats är att public service har en demokratisk funktion att främja värden om alla människors lika värde, yttrandefrihet, möjligheten styra sitt eget liv och påverka samhällsutvecklingen genom att delta i den offentliga debatten. Om man utgår från att brist på jämställdhet eller stereotypa bilder av män och kvinnor i nyhetsmedier är ett problem för demokratiska värden så blir det intressant att undersöka hur nyheterna presenterar män och kvinnor. För att beskriva vad genusvetare anser bidrar till polarisering och särskiljning i bland annat hur journalistiken väljer kvinnor och män som källor har bland annat Djerf-Pierres (2007) analys, som är inspirerad av Bourdieus teorier om kön och reproduktion av social makt, kommit till användning. Även forskning om sydafrikanska medier ingår (Skare Orgeret 2006, Geertsema 2010). Dels utgår de teoretiska perspektiven från tidigare forskning om källor i relation till position och elit (Hvitfelt 1989, Sahlstrand 2000, Allern 2001, Creeber 2001, McQuail 2003, Kleberg 2008) och nyhetsämnen i relation till kön (Van Zoonen 1998, Jarlbro 2006, Ross 2009, Roxberg 2010). Två metoder har använts, dels en kvantitativ innehållsanalys som genom kodning undersöker andelen ämnen, positioner, kvinnor och män under två veckor i SABCs engelska nyhetssändning News @ 7, som sänds dagligen klockan 19.00 – 19.30 år 2012. Dels en kvalitativ framinganalys av ett mindre urval ur källmaterialet för att ge en mer ingående beskrivning av på vilket sätt kvinnor respektive män uttalar sig och inramas. Resultaten visar att det förekommer betydligt fler män jämfört med kvinnor i SABCs engelska tv-nyheter, och att det finns skillnader i vilka sammanhang män och kvinnor får komma till tals beroende på nyhetens inramning.