Hur länge ett bygglov är giltigt finns reglerat i plan- och bygglagen (PBL) 9:43 som att den åtgärd ett bygglov avser ska ha påbörjats inom två år och avslutas inom fem år från den dag då bygglovet vann laga kraft. Huvudfrågan i studien handlar om svårigheten i att bedöma om åtgärden verkligen blivit påbörjad. Det finns ont om rättspraxis kring vad som avses med "påbörjats" vilket antagligen innebär att landets kommuner gör olika tolkningar i frågan. En annan fråga som studien behandlar är hur ändringar efter ett bygglovsbeslut hanteras. Rimligtvis händer det att byggherrar behöver göra justeringar under byggnationens gång. Syftet är att undersöka hur kommunerna tolkar PBL 9:43 med avseende på begreppet "påbörjats" samt hur giltighetstiden för byggnationens påbörjande efterlevs. Vidare är syftet att ge en beskrivning av den rättsliga grunden för vad som avses med "påbörjats" i nu gällande lagstiftning. Studien ska även utreda om PBL ger möjlighet att justera bygglov under byggnationens gång och hur kommunerna hanterar sådana fall i praktiken. Studien byggs upp av en juridisk analys som avser att beskriva de rättsliga grunderna kring bygglov och speciellt regeln i PBL 9:43. För att undersöka hur tvåårsfristen efterlevs genomfördes en kvantitativ undersökning av 500 bygglovshandlingar i sex kommuner. En enkätundersökning skickades ut till 75 kommuner för att ge svar på frågor kring kommunens tolkningar av "påbörjats" i PBL 9:43 och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslutet. Resultatet av den juridiska analysen visar att det sannolikt krävs att ett arbete med byggnadens grund ska kommit igång för att byggnationen ska bedömas som påbörjad. Enkätundersökningen visar på stora skillnader i hur kommunerna tolkar "påbörjats" i PBL 9:43. Den visar även att häften av kommunerna inte gör någon aktiv kontroll av giltighetstiden för byggnationens påbörjande. Av undersökningen framgick även att det är vanligt förekommande att byggherrar vill göra justeringar under byggnationens gång och de flesta kommunerna hanterar det inom det befintliga bygglovet. Av bygglovsgranskningen framgick inget fall där startbesked lämnats efter tvåårsfristens utgång. Slutsatser som dras i studien är bland annat att ett förtydligande av lagstiftningen troligtvis skulle ge en mer enhetlig bedömning av "påbörjats" i kommunerna, samt att det är oklart vilket stöd PBL ger för kommunernas hantering av justeringar av bygglov. / How long a building permit is valid is regulated in the Swedish planning and building act (PBL) 9:43. The validity of the permit is defined as the actual works with the building must be commenced in two years and ended in five years. The main question in this study is about the difficulty in assessing whether the actual works with the building has been commenced. There are few law cases that define the meaning of "commenced", which probably means that municipalities make different interpretations of the issue. Another question the study addresses is how changes in building permits are handled after the permit has become valid. Reasonably it happens that developers need to make adjustments of the building permit during the actual construction. The aim of this study is to examine how municipalities interpret PBL 9:43 with respect to the term "commenced" and how the building permits limitation of two years is complied with. Furthermore, the purpose is to give a description of the legal basis of what is meant by "commenced" in the current legislation. The study also intends to investigate whether PBL provides the ability to adjust the building permit during the time of the construction, and how municipalities deal with such cases in practice. The study is based on a legal analysis that aims to describe the legal grounds surrounding the building permit and especially the rule in PBL 9:43. To examine how the two-year period is complied, a quantitative survey of 500 building permit documents in six municipalities was completed. A questionnaire was sent out to 75 municipalities to provide answers to questions about the municipalities interpretations of "commenced" in PBL 9:43 and how adjustments of building permits are being handled. The outcome of the legal analysis shows that work with a building's foundation is probably a requirement that is needed for the work to be assessed as "commenced". The questionnaire survey reveals large differences in how municipalities interpret "commenced" in PBL 9:43. It also shows that half of the municipalities do not perform any active controls of the building permit's two year limitation. The investigation reveals that it is common that developers make adjustments during the time of construction and that most municipalities deal with it within the existing building permit. The investigation of building permits shows no case where starting clearance was given after the two year limitation. We conclude that a clarification of the legislation would likely provide a more uniform assessment of "commenced" in the municipalities. Likewise, it is unclear what support PBL provides considering adjustment after the building permit has become valid.

Databases are all around us, and ensuring their efficiency is of great importance. Database optimisation has many parts and many methods, two of these parts are database tuning and database optimisation. These can then further be split into methods such as indexing. These indexing techniques have been studied and compared between Database Management Systems (DBMSs) to see how much they can improve the execution time for queries. And many guides have been written on how to implement query optimisation and indexes. In this thesis, the question "How does indexing and query optimisation affect response time in PostgreSQL?" is posed, and was answered by investigating these previous studies and theory to find different optimisation techniques and compare them to each other. The purpose of this research was to provide more information about how optimisation techniques can be implemented and map out when what method should be used. This was partly done to provide learning material for students, but also people who are starting to learn PostgreSQL. This was done through a literature study, and an experiment performed on a database with different table sizes to see how the optimisation scales to larger systems. What was found was that there are many use cases to optimisation that mainly depend on the query performed and the type of data. From both the literature study and the experiment, the main take-away points are that indexes can vastly improve performance, but if used incorrectly can also slow it. The main use cases for indexes are for short queries and also for queries using spatio-temporal data - although spatio-temporal data should be researched more. Using the DBMS optimiser did not show any difference in execution time for queries, while correctly implemented query tuning techniques also vastly improved execution time. The main use cases for query tuning are for long queries and nested queries. Although, most systems benefit from some sort of query tuning, as it does not have to cost much in terms of memory or CPU cycles, in comparison to how indexes add additional overhead and need some memory. Implementing proper optimisation techniques could improve both costs, and help with environmental sustainability by more effectively utilising resources. / Databaser finns överallt omkring oss, och att ha effektiva databaser är mycket viktigt. Databasoptimering har många olika delar, varav två av dem är databasjustering och SQL optimering. Dessa två delar kan även delas upp i flera metoder, så som indexering. Indexeringsmetoder har studerats tidigare, och även jämförts mellan DBMS (Database Management System), för att se hur mycket ett index kan förbättra prestanda. Det har även skrivits många böcker om hur man kan implementera index och SQL optimering. I denna kandidatuppsats ställs frågan "Hur påverkar indexering och SQL optimering prestanda i PostgreSQL?". Detta besvaras genom att undersöka tidigare experiment och böcker, för att hitta olika optimeringstekniker och jämföra dem med varandra. Syftet med detta arbete var att implementera och kartlägga var och när dessa metoder kan användas, för att hjälpa studenter och folk som vill lära sig om PostgreSQL. Detta gjordes genom att utföra en litteraturstudie och ett experiment på en databas med olika tabell storlekar, för att kunna se hur dessa metoder skalas till större system. Resultatet visar att det finns många olika användingsområden för optimering, som beror på SQL-frågor och datatypen i databasen. Från både litteraturstudien och experimentet visade resultatet att indexering kan förbättra prestanda till olika grader, i vissa fall väldigt mycket. Men om de implementeras fel kan prestandan bli värre. De huvudsakliga användingsområdena för indexering är för korta SQL-frågor och för databaser som använder tid- och rum-data - dock bör tid- och rum-data undersökas mer. Att använda databassystemets optimerare visade ingen förbättring eller försämring, medan en korrekt omskrivning av en SQL fråga kunde förbättra prestandan mycket. The huvudsakliga användingsområdet för omskriving av SQL-frågor är för långa SQL-frågor och för nestlade SQL-frågor. Dock så kan många system ha nytta av att skriva om SQL-frågor för prestanda, eftersom att det kan kosta väldigt lite när det kommer till minne och CPU. Till skillnad från indexering som behöver mer minne och skapar så-kallad överhead". Att implementera optimeringstekniker kan förbättra både driftkostnad och hjälpa med hållbarhetsutveckling, genom att mer effektivt använda resuser.

In the aftermath of the credit crisis in 2007, the importance of Credit Valuation Adjustment (CVA) rose in the Over The Counter (OTC) derivative pricing process. One important part of the pricing process is to determine Probability of Defaults (PDs) of the counterparty in question. The normal way of doing this is to use Credit Default Swap (CDS) spreads from the CDS market. In some cases, there is no associated liquid CDS market, and in those cases, it is market practice to use proxy CDS spreads. In this thesis, transformer models are used to generate proxy CDS spreads with a certain region, rating, and tenor from stand-alone CDS spread data. Two different models are created to do this. The first simpler model is an encoder-based model that uses stand-alone CDS data from a single company to generate one proxy spread per inference. The second, more advanced model is an encoder-decoder model that uses stand-alone CDS data from three companies to generate one proxy spread per inference. The performance of the models is compared, and it is shown that the more advanced model outperforms the simpler model. It should, be noted that the simpler model is faster to train. Both models could be used for data validation. To create the transformer models, it was necessary to implement custom embeddings that embedd specific corporate information and temporal information regarding the CDS spreads. The importance of the different embeddings was also investigated, and it is clear that certain embeddings are more important than others. / I efterdyningarna av kreditkrisen 2007 så ökade betydelsen av CVA vid prissättning av OTC derivat. En viktig del av prissättningen av OTC derivat är att avgöra PDs för den aktuella motparten. Om det finns en likvid CDS marknad för motparten så kan man använda sig av CDSs spreadar dirket från marknaden för att avgöra PDs. I många fall så saknas en sådan likvid CDS marknad. Då är det praksis att istället använda sig av proxy CDS spreadar. I den här uppsatsen så presenteras två transformer modeller för att generera proxy CDS spreadar för bestämda kombinationer av region, rating och löptid från enskilda företags CDS spreadar. Den först enklare modellen är en encoder baserad modell som använder sig av data från ett enskilt företag för att generera en proxy spread per inferens. Den andra modellen är en mer avancerad encoder-decoder modell. Den mer avancerade modellen använder sig av data från tre företag för att generera en proxy spread. I uppsatsen jämförs dessa modeller och man kan konstatera att den mer avancereade modellen genererar mer exakta CDS spreadar. Den enklare modellen är dock betydligt enklare att träna och båda modellerna kan användas i syfte att validera det riktiga proxy datat. För att kunna skapa modellerna så var det en nödvändighet att implementera specialbyggda embeddings som kodad in temporal information och företagsspecifik information om CDS spreadarna. Dessutom så testades vikten av enskilda embeddings och det var uppenbart att vissa embeddings var viktigare än andra.

Surface mount technology is a common way to assembly electrical components onto PrintedCircuit Boards (PCB). To assemble the components, solder paste is used. One way to apply solderpaste onto PCB is jet printing.The quality of the solder paste deposits on the PCB depends on the properties of the solder pasteand the ejection parameters settings of the jet printer. Every solder paste is unique with its owncharacteristics. Solder paste dots are of good quality if the positioning of the dot is good, the dotis circular, and the number of satellites is at a minimum. A satellite is a droplet that has fallenoutside the main droplet. The parameters that have the most effect on the solder paste are thewaveform parameters Rise time and Voltage level.This master thesis examined the possibility to design and implement a feedback-based machinelearning algorithm that can find the most suitable value for the Rise time and Voltage level, thatgives good quality of the solder paste deposits. The algorithm that was used was a ReinforcementLearning algorithm. Reinforcement Learning is a reward-based learning algorithm where an agentlearns to interact with an environment by using trial and error. The specific algorithm that wasused was a Deep-Q-Learning algorithm. In this master thesis, it was also examined how the cameraresolution affects the decision of the algorithm. To see the implication of the camera resolution,two machines were used, an older and a newer machine were used where one of the biggestdifferences is that the camera resolution.It was concluded that a Deep-Q-Learning algorithm can be used to find the most suitable value forthe waveform parameters Rise time and Voltage level, which results in specified quality of thesolder paste deposits. It was also concluded that the algorithm converges faster for a lower cameraresolution, but the results obtained are more optional with the higher camera resolution. / Ytmontering är en metod som används för att montera elektriska komponenter på kretskort. Föratt kunna montera komponenterna används lödpasta. En teknik för att applicera lödpasta påkretskort är jet printing.Kvaliteten på lödpastavolymen på ett kretskort beror dels på egenskaperna hos lödpastan, dels påutskjutningssparametrarna hos jetprintern. Varje lödpasta är unik med hänsyn till flödesegenskaper. En lödpastadeposition har god kvalitet om depositionen har en bra position, omdepositionen är cirkulär och om mängden satelliter är minimal. En satellit är en droppe lödpastasom fallit utanför huvuddepositionen. Parametrarna som har störst effekt på lödpasta ärvågformsparameterna stigtid och spänningsnivå.Detta examensarbete undersökte möjligheten att hitta en feedbackbaserad maskininlärningsalgoritm som kan hitta de mest lämpliga värdena för stigtiden och spänningsnivå som ger godkvalitet på lödpastadepositionen. Algoritmen som användes var en Förstärkande inlärningsalgoritm.Förstärkande inlärning är en belöningsbaserad inlärningsalgoritm där en agent lär sig attinteragera med en miljö genom att använda trial and error. Den specifika algoritmen som användesvar en Deep-Q-Learning-algoritm. I examensarbetet undersöktes även hur kameraupplösningenspåverkar algoritmen och dess beslut. För att undersöka detta användes två maskiner, en nyare ochäldre version där att kameraupplösningen är lägre.Slutsatsen som drogs var att en Deep-Q-Learning-algoritm kan användas för att hitta det mestlämpliga värdena för vågformsparametrarna stigtid och spänningsnivå. En annan slutsats somdrogs var att algoritmen konvergerade snabbare när kameraupplösningen är lägre. Parapeternasom är optimala för den kameran med lägre upplösning är inte optimala för den kameran medhögre upplösning.

Signalprojekteringen konstruerar och skapar de förutsättningar som krävs för att en signalbygghandling ska färdigställas. Vid förändringar som exempelvis upprustningar, projekteras de signalställverk som finns placerade längs Sveriges järnvägar för att sedan byggas av entreprenader. Projekteringen är en grund för att skapa rätt förutsättningar för att genomföra ett kvalitativt bygge. Trafikverket har märkt av kvalitetsbrister inom signalprojekteringen, som har flertal orsaker men mycket pekar mot en brist på kompetens. Trafikverket har sedan 2019 infört nya kompetenskrav för sina upphandlingar med konsulter, som ska säkerställa att arbetet genomförs med rätt teknisk kompetens. Uppgiften är att undersöka om Trafikverkets nya kompetenskrav används, följs upp och om de åstadkommit en effekt samt om kravskrivningen bör justeras och åtgärder för främja kompetens, framföras. Examensarbetet genomförande bygger främst på datainsamling genom intervjuer och enkäter. Resultatet av detta projekt fastställde att kompetenskraven inte gett någon tydlig effekt i kvalitetsnivån. Mycket beror på att det är för tidigt för en utvärdering, då järnvägsprojekt har långa ledtider men också på andra faktorer. Kompetenskraven uppskattas men kravskrivning bör justeras för att bli tydligare. De åtgärder som ansågs mest lämpliga var återkoppling till projektör, eget forum för projektörer, anläggningsspecifika kurser och mentormöjligheter till oerfarna projektörer. En åtgärd som kan motverka mycket med kvalitetsbrister som nämns i projektet är mervärdesupphandlingar. Mervärdesupphandling medför möjligheter som att kravställa mjuka kriterier som exempelvis erfarenhet och utbildningar och motverkar de negativa effekter men den nuvarande upphandlingsformen på lägst pris. / Signal designing means construction and modelling of railway signal facilities. Changes within the railway leads to modelling being made where the adequate prerequisites for a functioning facility are drawn by using CAD or BIM. Trafikverket have noticed various of quality deficiencies within the modelling phase of their facilities. It is mainly due to a lack of technical competence for the signal designers. Since 2019, Trafikverket have implemented new requirements for competence during their negotiations with consulting firms that conduct the designs, as a countermeasure for these quality deficiencies within competence. However, the effect of these countermeasures is still unknown. The objective for this project is to examine if the new requirements are used in the projects, if they are followed-up and if there are any effects from them. Moreover, to conclude if the requirements should be adjusted and if there are valid measures to increase the development of competence for signal designers. The methodology of the project is mostly based on interviews with specialists and analyses of the results. The result concluded that there is no definite effect of the competence requirements, mostly due to the length (time) of railway related projects. Furthermore, the competence requirements are appreciated by Trafikverkets employees however, it should be adjusted to be more definite. The best countermeasures are feedback to signal designers and followed by other countermeasure such as an own forum, more specific facility courses (education) and mentors for signal designers. A new form of negotiation which is called the “More value negotiation” is also a method of countering quality deficiencies.

Bakgrund: Finjusteringar av hörapparatens förstärkning görs för att validera förstärkningen. Patientens förmåga att kategorisera ljudbilden ligger till grund för de justeringar som görs. Syfte: Att utvärdera en praktiknära metod för finjustering av hörapparater. Metod: Deltagarna (N = 18) fick lyssna på och bedöma ljudbilden för ett talmaterial med slumpade nivåmodifieringar i oktavbandet 4 kHz. Försöksledaren korrigerade ljudbilden utifrån deltagarnas nivåbedömning, till dess att deltagarna upplevde att ljudbilden var naturlig. Deltagarna fick efter halva undersökningen, som intervention, lyssna på en genomgång som förklarade och jämförde de olika ljudbilderna. Resultat: Deltagarnas nivåbedömningar ledde till korrigeringar i oktavbandet som var statistiskt signifikanta, men en normalisering av oktavbandet uppnåddes inte. Efter genomgången kunde fler nivåmodifikationer korrigeras med en statistiskt signifikant skillnad. Nivåmodifikationer som kan kategoriseras som metalliska/skarpa ledde oftare till en statistiskt signifikant korrigering, än nivåmodifikationer som kan kategoriseras som otydliga/dova. Slutsatser: Om finjusteringar av hörapparaterna görs, bör audionomen ha klart för sig att det kan behövas större nivåförändringar i större frekvensband, för att patienten ska ha möjlighet att uppleva en skillnad i ljudbilden i en klinisk miljö. / Background: Fine-tuning of the hearing aid amplification is done to validate the amplification. The patient's ability to describe the sound quality lays as a foundation for the fine-tuning. Aim: To evaluate a practice-oriented method for fine-tuning hearing aids. Methods: The participants (N = 18) listened to and evaluated the sound quality for a speech-material with randomized level modifications in the octave band 4 kHz. The sound quality was adjusted according to the participants' evaluation, until a normalized sound quality was perceived by the participants. Halfway through the examination the participants, as an intervention, listened to a briefing which explained and compared differences in the different sound qualities. Results: The participants level evaluation led to adjustment in the octave band that was statistically significant, but a normalization of the octave band could not be achieved. After the briefing a larger number of level modifications were adjusted with a statistical significance. Level modifications which were categorized as metallic/sharp more often led to a statistically significant adjustment compared to level modifications categorized as unclear/dull. Conclusions: If fine-tuning of hearing aids is done, the audiologist should be aware that bigger level adjustment in broad bands might be needed, for the patient to be able to notice a difference in sound quality in a clinical setting.