K3-regelverket har ännu inte införts. Det finns därför många frågor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. Två av de största förändringarna i och med K3-regelverket är kraven på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats är att erhålla insikt i och förståelse om hur fastighetsbolag som skall tillämpa K3-regelverket, ser på detta regelverk och hur de tror att de kommer att påverkas av det i samband med införandet av detta. I studien används en induktiv ansats. Det är ett relativt komplext problem som undersöks, och därför används en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer. Teorin som insamlats bygger till stor del på vad svensk god redovisningssed är, vad den är grundad av och var utvecklingen inom redovisningsseden är på väg. Även de normer som har inspirerat K3-regelverket beskrivs. Det empiriska materialet som har samlats in består av information från intervjuer som har genomförts med representanter för fyra fastighetsbolag, och bolagens årsredovisningar.  Införandet av K3-regelverket är en positiv förändring. Det kommer att ge en mer rättvisande bild av företagen som använder regelverket, och det är ytterligare ett steg i det harmoniseringsarbete inom redovisning som sker internationellt. Både företagen själva, liksom utomstående intressenter, kommer att dra fördel av detta regelverk jämfört med nuvarande redovisningsnormer. / The K3-regulatory framework hasn’t been introduced yet. Because of that there are many questions concerning the framework, especially in the real estate industry. Two of the greatest changes associated with this framework are the requirements of component depreciation and the disclosure of fair value of investment properties. The purpose of this thesis is to obtain knowledge and understanding of how the real estate industry that shall apply the K3-regulatory framework view the framework, and how they think they will be affected by it, relating its introduction. In the study an inductive approach is used. It’s a relatively complex problem that is being studied, and therefore a qualitative research methodology through personal interviews is used. The collected theory is largely based on what Swedish GAAP is, what it is based on and where the development in accounting practices is headed towards. The standards that are used as an inspirational source for K3 are also described. The collected empirical data consists of information from interviews conducted with representatives of four real estate companies, and the companies’ annual reports. The introduction of the K3-regulatory framework is a positive change. It will provide a more accurate picture of the financial state of the companies using it, and it’s another step towards the international harmonization work in accounting practices that is taking place. Both the companies themselves, as well as stakeholders, will take advantage of this framework compared with the current accounting standards.

<p>Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenska</p><p>lagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår och</p><p>komplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämnden</p><p>idag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende på</p><p>storlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats är</p><p>begränsad till att enbart behandla K3.</p><p>Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.</p><p>Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta reda</p><p>på hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag som</p><p>möjligt inom denna kategori. I teorin beskrivs till en början de regler som gäller för</p><p>företag idag, i väntan på att det nya regelverket. Teorin avslutas med en övergripande</p><p>beskrivning av K3-regelverket men även en härledning från utkastet till</p><p>Redovisningsrådets rekommendationer.</p><p>Empirin har framställts genom kvalitativ metod där vi via intervjuer med revisorer i</p><p>Karlstad diskuterat kring hur det nya K3-regelverket bör se ut och kan tänkas påverka</p><p>de företag som hamnar inom K3.</p><p>Efter att ha analyserat empirin och teorin kan det konstateras att många företag</p><p>hamnar inom K3. En del är tidigare medelstora företag enligt de gamla gränsvärdena</p><p>och dessa företag kommer troligtvis att få försvårade regler. De större K3-företagen</p><p>kan däremot få förenklade regler då det nya regelverket kommer att innehålla mindre</p><p>tilläggsupplysningar än dagens regler.</p><p>Vi anser att det är svårt att lösa denna problematik utan att riva den struktur som finns</p><p>inom K3. Vår slutsats är att de mindre K3-företagen bör ha mindre krav med</p><p>undantagsregler än om man jämför med de större K3-företagen då det i de mindre K3-</p><p>företagen inte finns ett speciellt stort externt intresse.</p> / <p>Lately the accounting area has developed very rapidly. The Swedish law have</p><p>adjusted to European law, a result of this fact is that Swedish companies, that are not</p><p>listed on Swedish stock-market, have got more unnecessary and difficult rules within</p><p>the accounting area. Due to this fact a Swedish financial committee called</p><p>bokföringsnämnden has divided Swedish companies in four categories. These</p><p>categories are, K1, K2, K3 and K4. This paper is limited just to the category 3.</p><p>Bokföringsnämnden has so far only presented a short draft of this K3 rules. The</p><p>information in this draft is so thin that the purpose with this paper is to determine how</p><p>these laws should be designed so that it benefit as many companies as possible in this</p><p>category. In the first part of this paper we present the theory of this subject. We start</p><p>the theory by explaining how today’s rules is designed, and end it with a overall</p><p>description of the K3 rules. We will also try to draw parallels with the draft of the K3</p><p>rules, and today’s present rules.</p><p>The empirical study is done with qualitative method. This empirical study contains</p><p>interviews with accountings in Karlstad. The interviews are based on a discussion of</p><p>how this K3 rules should be designed and how this will affect the companies within</p><p>this category.</p><p>When we analysed the empirical study with the theory we realised that rules of K3</p><p>companies will affect a lot the Swedish companies. Some of these companies are</p><p>according to the old rules average big companies, and these companies will most</p><p>likely be affected negative with harder and more complicated rules. The bigger</p><p>companies within category 3, on the other hand, might get easier rules due to the fact</p><p>that this new rules will be a little bit easer compared to today’s rules for big Swedish</p><p>companies.</p><p>We think that this problem will be very hard to solve without destroying the structure</p><p>within the K3-rules. One suggestion to solve this problem is that the smallest</p><p>companies within category 3 will get less complicated rules and the possibility to use</p><p>some lighter rules form category 2. We think that this would work do to the fact that</p><p>smaller K3-companies don’t have the same demands from for example external</p><p>stockholders.</p>

Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenska lagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår och komplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämnden idag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende på storlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats är begränsad till att enbart behandla K3. Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket. Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta reda på hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag som möjligt inom denna kategori. I teorin beskrivs till en början de regler som gäller för företag idag, i väntan på att det nya regelverket. Teorin avslutas med en övergripande beskrivning av K3-regelverket men även en härledning från utkastet till Redovisningsrådets rekommendationer. Empirin har framställts genom kvalitativ metod där vi via intervjuer med revisorer i Karlstad diskuterat kring hur det nya K3-regelverket bör se ut och kan tänkas påverka de företag som hamnar inom K3. Efter att ha analyserat empirin och teorin kan det konstateras att många företag hamnar inom K3. En del är tidigare medelstora företag enligt de gamla gränsvärdena och dessa företag kommer troligtvis att få försvårade regler. De större K3-företagen kan däremot få förenklade regler då det nya regelverket kommer att innehålla mindre tilläggsupplysningar än dagens regler. Vi anser att det är svårt att lösa denna problematik utan att riva den struktur som finns inom K3. Vår slutsats är att de mindre K3-företagen bör ha mindre krav med undantagsregler än om man jämför med de större K3-företagen då det i de mindre K3- företagen inte finns ett speciellt stort externt intresse. / Lately the accounting area has developed very rapidly. The Swedish law have adjusted to European law, a result of this fact is that Swedish companies, that are not listed on Swedish stock-market, have got more unnecessary and difficult rules within the accounting area. Due to this fact a Swedish financial committee called bokföringsnämnden has divided Swedish companies in four categories. These categories are, K1, K2, K3 and K4. This paper is limited just to the category 3. Bokföringsnämnden has so far only presented a short draft of this K3 rules. The information in this draft is so thin that the purpose with this paper is to determine how these laws should be designed so that it benefit as many companies as possible in this category. In the first part of this paper we present the theory of this subject. We start the theory by explaining how today’s rules is designed, and end it with a overall description of the K3 rules. We will also try to draw parallels with the draft of the K3 rules, and today’s present rules. The empirical study is done with qualitative method. This empirical study contains interviews with accountings in Karlstad. The interviews are based on a discussion of how this K3 rules should be designed and how this will affect the companies within this category. When we analysed the empirical study with the theory we realised that rules of K3 companies will affect a lot the Swedish companies. Some of these companies are according to the old rules average big companies, and these companies will most likely be affected negative with harder and more complicated rules. The bigger companies within category 3, on the other hand, might get easier rules due to the fact that this new rules will be a little bit easer compared to today’s rules for big Swedish companies. We think that this problem will be very hard to solve without destroying the structure within the K3-rules. One suggestion to solve this problem is that the smallest companies within category 3 will get less complicated rules and the possibility to use some lighter rules form category 2. We think that this would work do to the fact that smaller K3-companies don’t have the same demands from for example external stockholders.

No description available.

Sveriges redovisningstradition är i förändring. Den 19 juni 2012 publicerades K3 och från och med 1 januari 2014 har alla mindre företag i Sverige, enligt ÅRL:s definition, haft möjligheten att välja mellan det nya huvudregelverket, eller förenklingsregelverket K2. Tidigare forskning inom ämnet val av redovisningsmetod har identifierat faktorer som påverkar beslutet, men enligt oss förbisett hur själva beslutsprocessen gått till.

Bakgrund och problem: Den ökade harmoniseringen mellan länder har lett till att Bokföringsnämnden har skapat ett samlat regelverk för upprättandet av årsredovisningen. Det nya regelverket, K3-regelverket, är baserat på det internationella regelverket IFRS for SMEs. Tidigare forskning har fokuserat på effekter av en redovisningsstandard. Då lite forskning har fokuserat på hur företag implementerar en redovisningsstandard lämnar det ett glapp i helhetsbilden av förändringsprocessen. Vårt bidrag blir således att fylla detta gap för att öka förståelsen kring implementeringsprocesser. Syfte: Syftet är att öka förståelsen kring hur företag implementerar en ny redovisningsstandard. Om tillvägagångssättet skiljer sig åt mellan företag, vill vi även ge en förklaring till varför det skiljer sig åt. Metod: Vi har utgått från en deduktiv forskningsansats där vi använt oss av förändrings-, implementerings-, organisations- och redovisningsteorier. Utifrån dessa teorier skapades nio faktorer för att öka förståelsen kring skillnaderna i implementeringsprocessen. Vi har genomfört en komparativ flerfallstudie där vi har intervjuat åtta fallföretag. Därutöver har vi även hämtat information från företagens årsredovisningar och interna dokument. Detta är således grunden för analysen och slutsatsen. Slutsats: Studiens resultat visar att företags implementeringsprocess kan förklaras av en trestegsmodell, bestående av stegen informationsinsamling, konsekvensutredning och aktivering. Vi har kommit fram till att tillvägagångssättet skiljer sig åt mellan företag under stegen informationsinsamling och konsekvensutredning, vilket kan förklaras med hjälp av faktorerna struktur, bransch, storlek och revisorer.

Bakgrunden som har lett fram till denna studie är den pågående harmoniseringsprocessen som resulterat i att den svenska redovisningen influerats allt mer av den internationella redovisningen. I takt med detta beslutade BFN att år 2014 införa K3-regelverket med tillhörande komponentavskrivning, vilket bidragit till en ökad jämförbarhet mellan de små och medelstora onoterade företagen. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte som är att inom fastighetsbranschen undersöka och förklara hur K3-regelverket vid det första redovisningstillfället tillämpats utifrån komponentmetoden enligt K3. Syftet är även att undersöka och förklara eventuella förändringar i avskrivningskostnaden samt vilka faktorer som kan tänkas påverka fastighetsföretagens komponentindelning. Studien utgår från tre forskningsfrågor och beskrivs som följande: Hur delar fastighetsföretagen in sina byggnader i olika komponenter? Har avskrivningskostnaden förändrats i förhållande till den tidigare metoden? Vilka faktorer kan tänkas påverka eventuella skillnader i fastighetsföretagens komponentindelning? För att kunna besvara studiens syfte har undersökningen genomförts i positivistisk anda och tillämpat en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Studien har tillämpat en empirisk dokumentstudie där fastighetsföretagens årsredovisningar granskats. Det insamlade materialet har presenterats i form av diagram och tabeller samt analyserats med hjälp av statistiska mått. Den kvantitativa undersökningen har kunnat stärka fastighetsföretagens skillnader vad gäller företagens komponentindelning och bedömningen om vad som anses vara en betydande komponent. Resultatet visar också att avskrivningskostnaden ökat i förhållande till den tidigare avskrivningsmetoden. Undersökningen påvisar att ägarstruktur har en inverkan på företagen och deras komponentindelning medan storlek, lönsamhet och skuldsättningsgrad inte visar sig ha någon inverkan. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka varför majoriteten av privata företag valt att frivilligt tillämpa IFRS samt varför K3 inte ansetts vara fördelaktigt. Ett ytterligare förslag är att undersöka de faktorer som inte påvisat ett samband i denna studie samt andra eventuella faktorer som kan tänkas påverka företagens komponentindelning.

is not available ...

is not available ...

is not available ...