Från och med räkenskapsår 2014 är det obligatorisk för onoterade mindre företag att välja mellan K2 som är anpassad för mindre företag och K3 för större företag. Denna studie undersöker mindre företags val mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen och vilka faktorer som har haft betydelse vid valet. Studien har en deduktiv ansats och är av kvantitativ natur. Den teoretiska delen består av teorier och tidigare forskning om redovisningsval som ligger till grund för studiens enkätundersökning och dokumentstudie. Empirin analyseras och ställs sedan mot tidigare forskning och teorier.     Studiens resultat visar att större andel onoterade mindre företag väljer att tillämpa K2. Variablerna storlek, ägarstruktur, intressenter och revisor som enligt tidigare forskning påverkar redovisningsval har inte påverkat valet mellan K2 och K3. Skillnaderna i redovisningsmetoderna har viss påverkan på valet. Analyserna visar främst att tilläggsupplysning av verkligt värde och kostnader och nytta med redovisningsmetoderna har påverkat valet vilket kan bekräftas av tidigare forskning.   Vidare forskning kan vara att studera valen mer ingående och vid senare tillfälle när även företag med brutet räkenskapsår har gjort sitt val. Studien bidrar med en indikation hur företag inom fastighetsbranschen väljer regelverk och vad som påverkar valet mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen.

Inledning: Inom redovisningsområdet sker en allt större harmonisering mellan nationella och internationella regelverk. Det finns dock vissa områden som de skiljer åt. Immateriella tillgångar både värderas och skrivs av olika beroende på vilket regelverk man tillämpar. Frågan är om skillnaden är så stor att man kan välja det ena regelverket före det andra på grund av just detta. Syfte: Syftet med denna uppsats är att visa vilka praktiska skillnaderna som finns mellan två regelverk vid värdering av immateriella tillgångar. Vi ska även förklara om bolagsskatten kan påverka valet av redovisningsstandard. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Vi har byggt våra egna case för att på ett mer djupgående sätt kunna analysera och visa på skillnader mellan de två olika regelverken. Våra val grundar sig i att vi har behövt fördjupa oss och vara medvetna om att resultatet av studien kan ge andra slutsatser än de vi först trott. Slutsats: Vi har kommit fram till att den mest fördelaktiga redovisningen i hänsyn till bolagsskatten är enligt det svenska regelverket K3. Det garanterar en större negativ resultatpåverkan för företagen, vilket även ger en lägre bolagsskatt. Vi upplever att det finns ekonomiska incitament till att välja en viss redovisningsstandard men vi finner dock inget stöd för att det är något företag använder sig av för att vinna ekonomiska fördelar. Det finns andra faktorer som kan vara mer avgörande vid valet av redovisningsstandard och hur man lägger upp sin skatteplanering.

is not available ...

Is not available ...

is not available ...

is not available ...

is not available ...

is not available ...

Bakgrund: K-regelverkets införande 2014 innebar för de flesta mindre svenska bolag en förvirring kring vilka val av redovisningsmetoder som skulle tillämpas för räkenskapsår 2014. Från detta år var det nämligen tvunget att utgå från ett K-regelverk med sina specifika regler. För fastighetsbolag som räknas som mindre bolag enligt ÅRL (SFS 1995:1554) fanns det härefter tre regelverk som de kunde utföra sin redovisning efter. I denna undersökning undersöker vi K2 och K3 regelverket. I det ena regelverket, K3, behöver en komponentindelning av byggnaden göras medan det i det andra regelverket, K2, inte är nödvändigt. Detta nya sätt att redovisa med en komponentindelning som ett val av K3 leder till skulle enligt vissa branschorganisationer leda till att K2 väljs i större utsträckning då tillämpning av K3 kräver mer administrativt arbete och därför blir mer kostsamt. Dock menar vissa forskare att en sådan förklaring inte är tillräcklig för att förklara redovisningsregelverk, speciellt inte i större organisationer. I större organisationer tenderar snarare det regelverk väljas som leder organisationen åt ett visst håll. Inom den vetenskapliga litteraturen finns det främst två teorier som behandlar val av redovisningsregelverk. I denna undersökning vänder vi oss till dessa två teorier: Institutionell Teori och Positiv Accounting Theory, och frågar oss om de också kan förklara svenska fastighetsbolags val av regelverk. Forskningsfråga: Kan fastighetsbolags val av K-regelverk förklaras genom någon av teorierna Institutionell Teori eller Positive Accounting Theory? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om fastighetsbolags val mellan redovisningsregelverken K2 och K3 kan förklaras med hjälp av IT och PAT. Resultat: I studiens resultat påvisas ett samband mellan kategorivariabeln Revisionsbyråer och valet av K3 samt för kategorivariabeln Storstad och valet av K3.

No description available.