Bakgrund: Finansiella rapporter har en betydande roll på marknaden och kan se olika ut beroende på incitament bakom redovisningsval. Företag kan bland annat påverka intäkterna beroende på incitament. Detta såg man i företaget Enron som försökte möta förväntningar genom att tidigarelägga intäkterna som gjorde att de gick i konkurs. Intäktsredovisningen kan ses som komplext eftersom det är en bedömningsfråga. Ytterligare exempel är företaget Prosolvia som redovisa intäkterna fel vilket även gjorde att de gick i konkurs. Syfte: Studiens syfte är att studera hur tjänsteföretag som använder K3 redovisar sina intäkter och de bakomliggande orsakerna till redovisningsvalen. I studien kommer det även göras en jämförelse mellan onoterade tjänsteföretags intäktsredovisning. Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ metod med ett deduktivt synsätt. Empiriska data utgörs av primärdata som har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien kom fram till att K3 tjänsteföretags intäktsredovisning påverkas av egenintresse, legitimitet och förväntningar från intressenter samt samhället. Studiens resultat visar även att det finns skillnad mellan företagens val av metod och konton vid intäktsredovisningen. / Introduction: Financial reports have a significant role in the market and may differ depending on the incentive for accounting choices. Incentives may influence how companies recognize revenue. This was seen in the company Enron who tried to meet expectations by bringing forward earnings that led to bankruptcy. The revenue recognition can be seen as complex because it is a question of assessments. Another example is the company Prosolvia that reported the incomes wrong, which also caused them to go bankrupt. Purpose: The purpose of the study is to study how service companies using K3 report their income and the underlying causes of the accounting choice. The study will also make a comparison between the listed companies revenue recognition. ends K3 reports their revenues and the underlying causes of the accounting choice. The study will also make a comparison between the listed companies revenue recognition. Method: The study has been conducted through a qualitative method with a deductive approach. The empirical data consists of primary data obtained through semi-structured interviews. Conclusion: The study found that the revenue recognition of K3 services companies´ is affected by self-interest, legitimacy and expectations from stakeholders as well as society. The results of the study also show that there is a difference between the companies’ choice of method and accounts in the revenue recognition.

Business activity and financial reporting affect many different stakeholders but also society as a whole. Securing financial information is essential for a functioning economic landscape. In the EU, most countries require listed companies to report according to IFRS. Unlisted companies' financial reporting is not as tightly regulated. Previous research that studies unlisted companies has focused primarily on macroeconomic factors affecting countries and companies that voluntarily apply IFRS. The purpose of this study is to investigate which factors influence larger unlisted Swedish companies in considering voluntarily use IFRS instead of the K3 regulations.   The study uses a quantitative research strategy and tests hypotheses that are formulated regarding the factors "size", "industry" and "business area". The influence of these factors has been highlighted by previous research as relevant for unlisted companies to explain the choice of accounting rules are used by these companies. A desk survey was conducted in which the companies' annual reports were reviewed to obtain the necessary information. Subsequently, the sample was divided into two groups, (15) K3 companies and (15) IFRS companies. These companies were selected from a total of 875 companies that were reviewed.   The results of this study show that there is a certain statistical correlation between the factors "size" and "area of ​​operation" and the accounting rules used by the companies. The size of the company and the nature of its market (national or international) do seem to affect which accounting rules they use. However, we were unable to demonstrate any connection between industry and the accounting rules used by the companies / Företagsverksamhet och finansiell rapportering är något som påverkar många olika parter men även samhället i stort. Säkerställandet av finansiell information är nödvändigt för att ha ett fungerande ekonomiskt landskap. I EU kräver de flesta länder att börsnoterade företag ska redovisa enligt IFRS. Onoterade företags finansiella rapportering är inte lika hårt reglerad som den för noterade företag. Tidigare forskning om onoterade företag har studerat framförallt vilka makroekonomiska faktorer som påverkar länder och företag att frivilligt applicera IFRS. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar större onoterade svenska företag att frivilligt använda IFRS istället för K3-regelverket.   Studien tillämpar en kvantitativ forskningsstrategi och testar hypoteser som är formulerade kring faktorerna “storlek”, “bransch” och “verksamhetsområde”. Dessa faktorers påverkan har av tidigare forskning belysts som relevant för att förklara onoterade företags val redovisningsregelverk. En skrivbordsundersökning genomfördes där företagens årsredovisningar granskades för att få fram den nödvändiga informationen. Därefter delades urvalet in i två grupper, (15) K3 företag och (15) IFRS företag. Urvalet består av 30 företag och totalt granskades 875 företag för att få fram detta urval.   Resultaten av denna studie påvisar att det finns statistiskt säkerställda samband mellan faktorerna ”storlek” och ”verksamhetsområde” och vilket redovisningsregelverk som företagen använder. Det innebär att storleken på företagen och om de är verksamma internationellt, påverkar vilket redovisningsregelverk som de använder. Däremot kunde vi inte påvisa något samband mellan faktorn ”bransch” och vilket redovisningsregelverk som företagen använder.

Cette thèse a pour objet l'étude de quelques propriétés arithmétiques et géométriques des variétés de Shimura orthogonales. Ces variétés apparaissent naturellement comme espaces de modules de structures de Hodge de type K3. Dans certains cas, elles paramètrent des objets géométriques tels que les surfaces K3 et leurs analogues en dimensions supérieures, les variétés hyperkähleriennes. Ce point de vue modulaire sera notre fil conducteur tout au long de ce mémoire. Ainsi, dans la première partie, on démontre un résultat d'équirépartition du lieu de Hodge dans les variations de structures de Hodge de type K3 au dessus d'une courbe complexe quasi-projective. Dans la deuxième partie, on étudie des analogues arithmétiques du résultat précédent. Un exemple d'énoncés qu'on obtient est le suivant: étant donnée une surface K3 définie sur un corps de nombres et ayant partout bonne réduction, alors sous certaine hypothèse d'approximation, il existe une spécialisation telle que le nombre de Picard géométrique croît strictement. Dans la troisième partie, on relie les problèmes du saut de nombre de Picard dans les familles de surfaces K3 à la question de construction de courbes rationnelles sur ces surfaces. Enfin, on étend un résultat de Bogomolov et Tschinkel. On montre notamment que toute surface K3 définie sur un corps algébriquement clos de caractéristique quelconque et admettant une fibration elliptique non-isotriviale contient une infinité de courbes rationnelles. / This thesis deals with some arithmetical and geometrical aspects of orthogonal Shimura varieties. These varieties appear naturally as moduli spaces of Hodge structures of K3 type. In some cases, they parametrize geometric objects as K3 surfaces and their analogous in higher dimensions, the hyperkähler varieties. This modular point of view will be our guiding principle throughout this dissertation. In the first part, we prove an equidistribution result of the Hodge locus in variations of Hodge structures of K3 type above complex quasi-projective curves. In the second part, we study analogous results in the arithemtic setting. An example of statements we get is the following: given a K3 surface having everywhere good reduction and satisfying an approximation hypothesis, there exists a specialization with strictly increasing geometric Picard rank. In both cases, our methods take advantage of the rich arithmetic, automorphic and geometric structure of orthogonal Shimura varieties as well as the Kuga-Satake construction that links them to moduli spaces of abelian varieties. Finally, we extend a result of Bogomolov and Tschinkel. In particular, we show that any K3 surface defined over an algebraically closed field of arbitrary characteristic and admitting a non-isotrivial elliptic fibration contains infinitely many rational curves.

Denna studie syftar till att undersöka om det finns några branschspecifika skillnader i valet av redovisningsmetod hos svenska onoterade företag i fyra olika branscher. De fyra branscherna är bank-, finans- och försäkringsverksamhet, bygg-, design- och inredningsverksamhet, fastighetsverksamhet samt partihandel. Studien har utifrån bland annat institutionell teori, positiv teori och tidigare forskning format två hypoteser; H1: Majoriteten av företagen i urvalet kommer att tillämpa IFRS, och H2: Företag inom samma bransch kommer välja samma redovisningspraxis. Undersökningen genomförs inledningsvis med en kvantitativ metod genom att analysera företagens årsredovisningar från år 2020 för att se om de tillämpar IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Därefter tillämpas en kvalitativ metod som ett komplement till resultatet från den kvantitativa datainsamlingen. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 15 respondenter från urvalet i de fyra olika branscherna. Resultatet visar att majoriteten av företagen tillämpar K3 och endast ett fåtal företag tillämpar IFRS. Det kvalitativa resultatet visar att majoriteten av respondenterna väljer att tillämpa K3 då den är lättare än IFRS samt att företagen inte har några planer på en börsnotering eller internationalisering. Därmed finns det inga starka incitament att frivilligt tillämpa IFRS före K3. Resultaten kan kopplas till institutionell teori såsom tvingande isomorfism då flera respondenter upplever ett tvång från moderbolag och banker att de egentligen bör tillämpa IFRS. Man kan även koppla resultaten till mimetisk isomorfism då vissa företag ser till vad andra företag i samma bransch tillämpar för redovisningsmetoder. Det går däremot inte att göra någon koppling till normativ isomorfism, positiv redovisningsteori eller tidigare forskning för denna studies urval. / This study aims to investigate whether there are any industry-specific differences in the choice of accounting method among Swedish unlisted companies in four different industries. The four industries are “banking, finance and insurance”, “construction, design and interior design”, “real estate” and “wholesale”. Based on institutional theory, positive theory and previous research, the study has formed two hypotheses; H1: Most of the companies in the sample will apply IFRS, and H2: Companies in the same industry will choose the same accounting practices. The survey is initially carried out using a quantitative method by analyzing the companies' annual reports from 2020 to see if they apply IFRS or K3 in their consolidated accounts. Then a qualitative method is applied as a complement to the result from the quantitative data collection. Semi-structured interviews were conducted with 15 respondents from the sample in the four different industries. The results show that most companies apply K3 and only a few companies apply IFRS. The qualitative result shows that most of the respondents choose to apply K3 as it is lighter than IFRS and that the companies have no plans for a stock exchange listing or internationalization. Thus, there are no strong incentives to voluntarily apply IFRS before K3. The results can be linked to institutional theory such as compelling isomorphism as several respondents experience a compulsion from parent companies and banks that they should apply IFRS. One can also link the results to mimetic isomorphism as some companies look at what other companies in the same industry apply for accounting methods. However, it is not possible to make any connection to normative isomorphism, positive accounting theory or previous research for the selection of this study.

Bakgrund: När inflationstakten ökar i Sverige (högsta nivån hittills 2023; februari 12%) står företag inför en redovisningsmässig situation som de inte ställts inför på flera decennier. Nukostnadsredovisning var en form av inflationsredovisning som det fanns ett utkast av senast på 90-talet som företag kunde använda i tider av en högre inflationstakt. Idag finns ingen vägledning för större svenska företag som redovisar enligt K3 regelverket. Ekonomichefers avsaknad av erfarenhet att verka i en miljö med högre inflationstakt kan komma att påverka dess redovisningsval i kommande årsredovisning. Syfte: Syftet med studien är att förstå om företagsledningar anser att den rättvisa bilden i företagets finansiella rapporter bibehålls trots att inflationsredovisning saknas. Detta genom att undersöka behovet av att inkludera inflationens påverkan i redovisningen och i så fall på vilket sätt det ska synliggöras. Metod: Med anledning av bristen på relevanta tidigare studier genomförs en förstudie. Förstudien består av intervjuer med ett flertal redovisningsspecialister i FAR:s operativa grupp för finansiell rapportering. Gruppens uppdrag är att vara proaktiva i nyuppkomna redovisningsmässiga frågor. Utifrån förstudien formuleras sedan hypoteser för att undersöka vidare genom en enkätundersökning om ekonomichefers redovisningsval och hur viktigt de tycker att det är att lämna upplysningar om inflationens påverkan på företaget i kommande årsredovisning. En statistisk analysmetod genomförs i form av chi-2 test och resultatet illustreras i diagram. Analys och slutsatser: Förstudien tyder på att företagsledningar kan komma att agera rutinmässigt enligt de regelverk som finns och att det finns en inställning att inflationstakten är tillfällig. Resultatet från enkäterna indikerar att de flesta ekonomichefer tycker det är viktigt att lämna information i förvaltningsberättelsen genom beskrivande analys för att bibehålla principen om rättvisande bild och majoriteten tycker inte det är viktigt att upplysa i not (genom inflationsjustering) eller att kunna inflationsjustera enskilda poster i balans- och resultaträkningen. Det nämnda resultatet ändrades inte trots att de ställdes inför scenariot att inflationen skulle fortsätta kring 10% under en överskådlig tid.

Från och med redovisningsåret 2014 måste mindre organisationer ha valt mellan redovisningsregelverken K2 och K3. För bostadsrättsföreningar är detta val komplicerat eftersom redovisning enligt regelverken inte anses anpassad för dem. Denna studie syftar därför till att undersöka vilka faktorer som ligger bakom bostadsrättsföreningars val mellan dessa K-regelverk. I studiens undersöks variablerna storlek, skuldsättningsgrad, anläggningstillgångar, ålder och kooperativtillhörighet. Utifrån Positive Accounting Theory och Institutional Theory ställs fem hypoteser upp över vilket K-regelverk föreningarna förväntas välja i förhållande till dessa faktorer. Hypoteserna testas med en logistisk regressionsanalys genomförd på insamlad data från 303 svenska bostadsrättsföreningar. Studiens resultat tyder på att tre av de ovanstående faktorerna påverkar föreningarnas val: storlek, anläggningstillgångar och kooperativtillhörighet. Signifikanta resultat för skuldsättningsgrad och ålder erhölls ej. Vidare indikerar resultaten att Positive Accounting Theory inte kan förklara bostadsrättsföreningarnas val av regelverk. Institutional Theory verkar dock delvis kunna förklara valet.

Bakgrunden till denna studie är att en förändring i svensk normgivning skett. Bokföringsnämnden publicerade år 2008 det förenklade regelverket K2, som företag inom kategorin mindre företag sedan dess haft möjlighet att tillämpa. År 2012 publicerade Bokföringsnämnden det nya och kompletterande principbaserade regelverket K3 som börjar gälla 1 januari 2014. Cirka 90 % av Sveriges företag tillhör kategorin mindre företag och är således aktuella för valet mellan K2 och K3. Studien fokuserar på redovisningsprofessioners påverkan på valet. Studiens syfte är att förklara huruvida nyttjandet, eller icke-nyttjandet, av revisionsbyrå och/eller redovisningsbyrå påverkar valet mellan K2 och K3. Studien har en deduktiv ansats och använder institutionell teori och agentteori för att förklara påverkan på redovisningsvalet. Studien innefattar en kvantitativ metod och telefonintervjuer med 211 företag har genomförts. Intervjuerna har kompletterats med insamlad sekundärdata från Affärsdata. Studien visar att många företag ännu inte har gjort sitt val av redovisningsregelverk. Företag som granskas av någon Big 4-byrå vet i större utsträckning, jämfört med företag som granskas av övrig revisionsbyrå, vilket regelverk de kommer tillämpa 2014. Således påverkar dessa byråer företags redovisningsval. Studien visar att företag som anlitar redovisningsbyrå, i större utsträckning, inte har börjat tillämpa K2, i jämförelse med företag som ej anlitar redovisningsbyrå. Den troliga förklaringen till detta är att företag med redovisningsbyrå inte vet vilket regelverk de tillämpar.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningsansvariga på företag inom fastighetsbranschen uppfattar det nya K3-regelverket vad gäller redovisning av uppskjuten skatt som uppstår på grund av att beskattningen är delvis frikopplad från redovisning av fastigheter.   Metod: Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har skett genom insamling av data i form av webbenkäter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier.   Resultat och slutsats: Resultatet visar på att det finns flera förklaringsvariabler som både enskilt och tillsammans påverkar respondenterna och hur de uppfattar redovisning av uppskjuten skatt.   Förslag till framtida forskning: Då denna studie bygger på respondenternas uppfattning rörande redovisning av uppskjuten skatt i dagsläget kan en senare studie göras som behandlar det faktiska utfallet. Likaså undersöker inte denna studie alla tänkbara förklaringsvariabler som kan påverka utfallet. En ny studie kan därför göras som behandlar faktorer som exempelvis företagets marknadsposition och jämföra utfallet från ett sådant perspektiv.

Denna studie syftar till att undersöka implementeringen av det nya regelverket, K3 som en standardisering av redovisningsreglerna, både internationellt och nationellt. K-projektet påbörjades år 2004, då BFN beslutade om att ändra inriktning på sin normgivning. BFN bestämde sig för att ta fram samlade, kompletta regelverk för olika kategorier av företag, K1-K4 för att ersätta tidigare spridd normgivning. Tanken med K-projektet var att alla regler och föreskrifter, som ett företag ska tillämpa vid upprättandet av sin årsredovisning, ska finnas samlade i en och samma vägledning för att underlätta för upprättare. Vi har valt att genomföra intervjuer vid insamling av data samt studerat remissinstansernas remissvar på BFNs “Upprättande av årsredovisning (K3) - Utkast”. God redovisningssed och rättvisande bild är två av de främsta termerna inom svensk redovisning. Studien belyser hur K3 förhåller sig till en rättvisande bild och god redovisningssed utifrån tre olika perspektiv; upprättarperspektivet, branschperspektivet och intressentperspektivet. / This study aims to investigate the implementation of the new accounting standards, K3, as standard accounting rules, both internationally and nationally. The K-project began in year 2004, when the BFN decided to change focus of their accounting principles. BFN decided to produce a single, comprehensive framework of rules covering the different categories of companies, K1 - K4 that should replace previously standards. The idea of the K-project is that all rules and regulations applicable for a company, in the preparation of its annual financial reports, shall be collected into the same guidance framework. We have chosen to collect data by interviews with and studies of the referral organizations responses on BFNs "Upprättande av årsredovisning (K3) - Utkast". Generally accepted accounting principles and true and fair view, are two of the main terms in Swedish accounting. This study illustrates how the K3-standards are related to those two terms from three different perspectives; the preparers-, the industry- and the stakeholder perspective.

Regelverket K3 har implementerats och inneburit förändringar för företagen. Regelverket ska tillämpas av företag som anses stora men inte är börsnoterade. Studier har gjorts kring detta i revisorers och bankers perspektiv, men företagens syn i frågan verkar saknas. Vi har därför undersökt de förändringar som skett och hur detta påverkat företagen. K3 beskrivs vara en anpassad version av det internationella regelverket IFRS-SME. Studien har bedrivits bland värmländska företag som tillämpar K3. Vi har genomfört 12 semistrukturerade intervjuer med personer som i hög grad varit inblandad i redovisningen hos företag i olika branscher och av varierad storlek. Studien fokuserar på att fånga företagens perspektiv på bytet till K3 samt vilka förändringar som de erfarit. Genom diskussioner har vi skapat en förståelse för hur de företag vi haft kontakt med uppfattat de fördelar som var tänkta vid skapandet av IFRS-SME. De största förändringarna för företagen i och med K3 har varit komponentavskrivning, utökat upplysningskrav samt nya bestämmelser runt leasing. Nästan alla respondenter är överens om att de krävt stor arbetsinsats för att implementeras korrekt. Komponentavskrivningen var mest arbetskrävande och inte helt omtyckt. Fördelar som var tänkta med IFRSSME var att möjliggöra internationella jämförelser och samtidigt underlätta för företag att söka internationell finansiering. Många av respondenterna menade att detta var helt ointressant för dem då de agerar lokalt och redan har tillgång till bra finansiering. I IFRS-SME har fokus varit på bankernas informationsbehov då de setts som onoterade företags viktigaste intressent. Vi fann att finansieringen via bank enbart förekom i ungefär hälften av de fall vi undersökte och att bankerna då gavs kontinuerlig information utöver årsredovisningen. Gällande komponentavskrivningen har företagen sedan implementering ändrat uppfattning och anser att den bidragit med positiva effekter. Många av de tänkta fördelarna kan ha varit missriktade i sin skapelse. Detta skulle kunna förklara varför företagen vi talade med tvivlade på användbarheten. Till slut tror vi även att företag som kan samarbeta vid ett standardbyte kan minska sina totala konsultationskostnader. / The accounting regulation K3 has been implemented for companies that are seen as large but not public. Studies has been made about this regulation through the perspective of auditors and banks, but not companies in general. Because of this, we have chosen to focus on the changes that has occurred and how they have affected these companies. K3 is described as an adapted version of IFRS-SME. The study has been conducted in companies located in the Swedish county of Värmland, and it’s based on interviews with those involved with the companies accounting. The studied companies wary in both size and industry and we have tried to capture their perspective about replacing the old accounting regulation with K3. Through these discussions, we have made ourselves an understanding of how these businesses have perceived the benefits intended in the creation of IFRS-SME. The greatest changes with K3 has been that of component depreciation, increased disclosure requirements and new rules concerning leasing, where the component depreciation was seen as the most burdensome. The intended benefits of IFRS-SME was to enable international comparisons and make it easier for companies to seek international financing. Most of our respondents felt that these were of no interest for the company as they operate locally and already have good access to financing. IFRS-SME focus has been on the banks' needs for information, as they are seen as the non-listed company's primary stakeholders. We found that financing through bank only occurred in about half of the cases we investigated, and that they were given continuous information in addition to the annual report. Regarding the component depreciation, the affected companies have since implementation changed their opinion and now believe that it has contributed with positive effects. A lot of the intended advantages may have been misguided in their creation. This might explain why the companies we spoke with doubted their usefulness. We also believe that companies can cooperate when replacing an accounting regulation in order to reduce their total cost of consultation.