No description available.

Den svenska redovisningsregleringen går nu mot en förändring i och med det nya K-projektet som trädde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska små- och medelstora bolagen måste välja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att påverka både företagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhåller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk. Vidare är frågan i vilken utsträckning detta förhållningssätt har varit en bidragande effekt i konsulternas rådgivning till små- och medelstora bolag inför valet av ett nytt redovisningsverk. Genom intervjuer med både redovisningskonsulter och revisorer har vi kommit fram till att majoriteten av respondenterna föredrar att arbeta utefter principbaserade redovisningsverk. Denna individuella åsikt kring regel- och principbaserad redovisning har inte varit en avgörande del till hur redovisningskonsulter- och revisorer har rådgivit sina kunder inför detta val. Vad som har varit avgörande för dess rådgivning är företagets verksamhet, storlek och vad för slags intressenter ett företag innehar.

Den 8 juni år 2012 beslutade Bokföringsnämden (BFN) att ett nytt regelverk K3 skulle införas och börja tillämpas senast den 31 december 2013. Ett måste för alla publika aktiebolag och större onoterade företag i Sverige som inte redovisar enligt de internationella principerna, som till exempel IFRS. I och med K3 och dess införande kommer ett krav på komponentavskrivning. En metod där företagens materiella anläggningstillgångar ska delas upp i komponenter och skrivas av individuellt. Införandet av komponentansatsen var väldigt kritiserad av företag runt om i Sverige då de ansåg att de skulle kräva för mycket administrativt arbete utan att ge något mervärde. Experter och välutbildade inom ämnet hade dock en annan syn på ansatsen och tyckte att det trots det extra administrativa arbetet skulle ge en mer rättvisande bild av företaget och ge ett jämnare resultat. Syftet med vår studie är att få en uppfattning om hur K3 och komponentansatsen skulle förändra företags administrativa arbete av materiella anläggningstillgångar. Vi vill även se hur företag uppfattar K3 och komponentansatsen och om de anser att den tillför mer nytta än vad det kostar att använda sig av den.   Eftersom många företag tidigare visat oro och varit motstridiga till komponentansatsen ville vi studera och fördjupa oss i hurvida arbetet egentligen förändras och ledde oss till vår problemfråga: Hur kommer komponentansatsen i K3:s regelverk att förändra företags administrativa arbete med materiella anläggningstillgångar och kommer företag se någon nytta i förändringen? Vår undersökning har genomförts efter en deduktiv ansats. Den kvalitativa eller empiriska data grundad på intervjuer med relevanta parter inom ämnet. Datan  i sin tur har vi använt oss av för att studera hur arbetet ser ut i dagsläget för att jämföra det mellan olika företag och teorin. Studien har framhävt de effekter komponentansatsen har på företagens administrativa arbete. De visade sig att företagen fortfarande är kritiska till att komponentansatsen medför extra administrativt arbete. Dock tror dem att desto mer de arbetar med komponentansatsen och dess nya moment enklare kommer processen att vara. Moment som att besluta och bedöma vilka komponenter en viss tillgång skulle delas upp i visade sig vara ett av de större moment som krävde mer administrativt arbete. Beslut i sig visade sig vara krävande då fastställande av vad som är betydande och väsentliga komponenter samt nya nyttjandeperioder för komponenterna visade sig vara ett krävande moment. Men moment som att strukturera om register efter nya regler och riktlinjer var även de procedurer som krävde mer administrativt arbete. Experter och välutbildade inom ämnet sa tidigare innan införandet av K3 och komponentansatsen att de skulle medföra en rättvisare bild av företagen och framhäva jämnare resultat. Detta visade sig vara något företagen idag håller med om.

Relationen mellan bank och företag är av största vikt för den svenska samhällsekonomins tillväxt. Sedan årsskiftet 2013/2014 måste alla svenska små och medelstora företag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tillämpa; huvudalternativet K3 eller det förenklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat på vilken effekt detta val har på relationen mellan bank och företag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet. Med andra ord, vad anser bankerna om redovisningsvalet mellan K2 och K3. För att besvara frågan har intervjuer genomförts med de fyra svenska storbankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank). Respondenterna arbetar dagligen med kreditgivning mot företag och intervjuerna var av semi-strukturerad natur för att ge djupgående svar. Svaren har vidare analyserats med hjälp av agentteorin där tydligast framkom det faktum att redovisningen endast är en del i kreditbedömningen och att relationen med företaget är det viktigaste. Just valet mellan K2 och K3 påverkar inte den uppfattade redovisningskvaliteten eller kreditbeslutet direkt, även om K3 delger mer information vilket minskar informationsasymmetrin. Frågan bör undersökas på nytt längre fram för att se om problemområden utkristalliserar sig med tiden.

Titel: Vad påverkar valet av regelverk för Sveriges fastighetsföretag? Problem och bakgrund: Vid årsskiftet 2013/2014 införs K-Projektet i svensk redovisning. Kprojektet är uppdelat i fyra olika regelverk baserat på företags storlek, K1,K2 K3 och K4. En del företag kommer vara mer eller mindre tvungna att använda ett särskilt regelverk till följd av sin storlek medan några har möjligheten att välja då de ligger på gränsen mellan två regelverk. Vad har betydelse och påverkan för dessa företag när de står inför ett val? En nyhet i ett av regelverken, K3, är komponentmetoden som ska användas för värdering och avskrivning av fastigheter. Skillnaderna mellan regelverken är att K2 är mer regelbaserat och K3 är uppbyggt utifrån principer som öppnar för egen bedömning i redovisningen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar valet av regelverk bland fastighetsföretag, och därmed förklara varför det eventuellt skiljer sig åt. Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med kvantitativ metod och deskriptiv statistik. Teoretiska referensramen bygger mestadels på tidigare forskning inom redovisningsval i form av vetenskapliga publikationer samt juridisk teori från BFN. Ur detta har en undersökningsmodell, a priori, arbetats fram samt forskningsfrågor för undersökningen. Empirin utgörs av en enkätundersökning som i analyskapitlet kopplas tillbaka mot teorin. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att de begrepp, som tidigare forskning påvisat har en påverkan för valet av redovisningsprincip, inte stämmer för den undersökta gruppen. En ytterst liten påverkan uppvisas och det är inte säkerställt att det påverkar valet av redovisningsregler. Det som visar störst påverkan och då betydelse för valet är företagens storlek då de enligt företagets storlek anser sig tvingade att välja utan annan påverkan. Förslag till fortsatt forskning: Från respondenternas åsikter om denna undersökning har förslag till fortsatt forskning hittats. Fastighetsföretagen vill gärna se en undersökning som försöker identifiera hur företag arbetar med komponentmetoden och hur många komponenter de identifierar i sina fastigheter. En ny undersökningsmodell har genererats ur resultaten som kan ligga till grund för vidare studier inom området. Nyckelord: Redovisningsval, K2, K3, fastighetsföretag, komponentmetoden

Bokföringsnämnden har under de senaste åren arbetat för att skapa en internationellharmonisering med svensk redovisning genom arbetet med K-projektet, ett arbete med attfärdigställa regelverk för alla kategorier av företag. Efter den 31 december 2013 blirhuvudregelverket K3 obligatoriskt för alla företag som klassificeras som större enligtårsredovisningslagen. Det är svårt att svara på vilka konsekvenser detta har för företageneftersom det är beroende av olika faktorer, bland annat storlek, verksamhet och främst vilkaredovisningsprinciper som företaget tillämpat tidigare. En av de större förändringarna med K3är dess krav på komponentavskrivning på de materiella anläggningstillgångarna. Syftet meddenna studie är att undersöka hur övergången till K3 påverkar ett företag med storaanläggningstillgångar, studera skillnaderna mellan traditionella avskrivningsmetoder ochkomponentavskrivning och vilka eventuella problem och svårigheter ett företag stöter på vidövergångenFörfattaren läser sin åttonde termin på Civilekonomprogrammet vid Umeå Universitet. Istudien har författaren valt att ha ett tolkande synsätt samt utfört en kvalitativ studie för attskapa förståelse för de effekter som uppstår vid övergången till K3. Studien är en fallstudieoch har genomförts på ett svenskt energiföretag. Datainsamlingen har främst skett genomobservationer som gjorts under författarens fyra månaders arbete på fallföretaget som lett tillberäkningar som visar de praktiska skillnaderna som tillämpningen av komponentmetodinnebär. Det teoretiska materialet som använts till studien har i huvudsak samlats in via UmeåUniversitetsbibliotek samt Umeå Universitetsbiblioteks databaser. Den teoretiskareferensramen innehåller både positiv- och normativ redovisningsteori. Positivredovisningsteori består av teorier som beskriver ett faktiskt tillstånd inom företaget såsomintressentteorin, teorin om informationsasymmetri och agentteorin medan normativredovisningsteori består av de normer och föreställningsramar som beskriver redovisningensåsom redovisningens principer och kvalitativa egenskaper. Dessa ansågs relevanta för attkunna dra slutsatser om hur övergången till K3 påverkar företaget.Slutsatserna som kan dras av denna studie är K3 får effekt på flera områden inomfallföretagets redovisning däribland; principer för intressebolag, upplysningar omförvaltningsfastigheter, redovisning av pensioner, redovisning av leasingavtal, redovisning avfinansiella tillgångar, redovisning av avtalsenliga immateriella anläggningstillgångar,redovisning av uppskjuten skatt, redovisning av avsättningar samt högre krav pådokumentation och upplysningar. Den största effekten och som dessutom innebär mest arbeteför fallföretagets redovisning är K3:s krav på komponentavskrivning. En slutsats om huruvidaK3 och komponentavskrivning ger en mer rättvisande bild av redovisningen går inte att draifrån denna studie. Utifrån studiens resultat kan det dock konstateras att K3 har effekter somger en mer rättvisande bild av vissa områden av fallföretagets redovisning, däriblandexempelvis komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar. Utifrån studien kandet också konstateras att övergången till K3 kommer att ge upphov till ett stort arbete förföretagen, vilket också innebär en hög kostnad. Den nytta som regelverket medför kommerhuvudsakligen falla på företagets intressenter eftersom dessa kommer att kunna göra mervälgrundade ekonomiska beslut utifrån redovisningsinformationen.

I juni år 2012 infördes Bokföringsnämndens nya regelverk för årsredovisning och koncernredovisning, K3, som ska tillämpas av alla större onoterade företag i Sverige (som inte följer IFRS). En av nyheterna är att företagen nu måste tillämpa komponentavskrivning på sina materiella anläggningstillgångar. Införandet av komponentavskrivning har skapat debatt då fastighetsföretagen var mycket kritiska till införandet då de ansåg att nyttan skulle bli mycket liten i förhållande till kostnaderna eftersom avskrivningar inte ger något informationsmässigt mervärde. Redovisningsexperter ansåg däremot att företagen och deras intressenter skulle gynnas av införandet genom bland annat ett jämnare resultat och förbättrad redovisning.  Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka effekter som komponentavskrivningen förväntas få på årsredovisningen och dess ingående delar. På grund av debatten angående huruvida komponentavskrivning kommer att bidra med mervärde till redovisningen vill vi även undersöka effekten ur ett användarperspektiv som har avgränsats till att behandla beslutsfattande. Problemställningen som vi har utgått ifrån är: Vilka effekter kommer K3:s krav på komponentavskrivning av anläggningstillgångar få på fastighetsföretags årsredovisning? Undersökningen är en fallstudie som har genomförts efter en deduktiv ansats och en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod.  Den kvantitativa datainsamlingen baseras på företagets årsredovisning samt utdrag ur deras fastighetssystem. Uppgifterna har använts till att upprätta ekonomiska data för ett modellhus enligt både dagens metod och komponentmetoden vilka sedan jämförs för att utreda effekterna.  Kvalitativ datainsamling har skett genom besöks- och telefonintervjuer med företagets intressenter och behandlat finansiell kommunikation och beslutsfattande. Studien har kunnat styrka de effekter på årsredovisningens redovisade information som beskrivits i tidigare teorier men även kunnat beskriva en del av dem mer ingående än vad teorin hittills gjort. De främsta effekterna som uppstår vid övergången är att fastighetskostnaderna kommer att jämnas ut över åren istället för att belasta resultatet genom kostnadstoppar under de år då stora underhållsåtgärder genomförs samt att det sker en omfördelning i kassaflödet. Studien har även visat att komponentavskrivning kommer att ge ett mervärde till intressenterna. Det är främst det förbättrade resultatet under de första åren samt omfördelningen av kassaflödet som bidrar till detta och tros leda till annorlunda beslut gällande underhåll. Underhållsnivån baseras på dessa poster och en förbättring gör att underhållstakten kan öka och på så sätt höja standarden på byggnaderna. Effekten bedöms vara särskilt viktig och gynnsam för företag vars fastighetsbestånd har en stor andel av miljonprogramhus. Vi har också funnit ett indirekt samband mellan komponentavskrivning och hyreshöjningar; de möjliga standardhöjningarna kan höja bruksvärdet och vara underlag för en högre hyra. / In June 2012 the Swedish Accounting Standards board presented the K3-regulation which is the new main regulation for annual reports and consolidated account statements.  One of the new requirements is that companies now have to use component depreciation for their fixed assets. This has been under great debate because the real estate companies were very critical and thought that the benefits would be negligible compared to the costs since depreciation-information is considered to be unimportant and does not bring any value to the stakeholders. Accounting experts, on the other hand, argued that they would benefit from the requirement by a more evenly distributed profit and improved financial reporting. The purpose of this paper is to describe the expected effects of component depreciation on the different parts of the annual report of a real estate company. Because of the recent debate about whether or not it will benefit the stakeholders, we also want to examine the effect from the users perspective. The study focuses on decision-making. Our research question is: Which effects will the new K3-requirement of component depreciation have on real estate companies annual report? This is a case study where we have used a deductive approach and a combination of quantitative and qualitative methods. The quantitative data collection has been based on the annual report of the company together with data from internal documents. The data has been used to construct different types of economic data for a "model-building" according to the method used today and the component depreciation method which are then compared to see the effects. The qualitative data has been collected by interviews with the different stakeholders of the company. Our study has strengthened the already described effects on annual reports concluded by theorists earlier. However, we have been able to go deeper in some of our explanations than what we have  read on the subject. The most important effects are a more evenly distribution of maintenance costs over the years; it will no longer affect the profit and it will eliminate the cost peaks which occur during years with high maintenance levels. This will also result in a rearrangement of the company's cash flow. The study has also concluded that component depreciation will have a contribution to the stakeholders.  The improved profit during the first years and changed cash flow are expected to lead to different decisions concerning maintenance. The level of maintenance is based on this data and an increase of profits will increase the maintenance level. An increased level of maintenance can lead to a general increase of the building standards. This effect is believed to be especially important to real estate companies with a high share of buildings from the "million programme". We also found an indirect correlation between component depreciation and an increased rent; the possibility of higher building standards may be used as decision basis in negotiations to increase rent.

Syftet med denna studie är att undersöka och förklara vilka nya utmaningar som uppstått för revisionen i samband med fastighetsbolags övergång till K3 med avseende på förändrade redovisningsregler, revisionsprocessen samt om detta anses påverka revisorernas tillämpning av god revisionssed.   Med studiens syfte som grund har denna undersökning genomförts utifrån en kvalitativ deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en webbenkät som skickades ut till de auktoriserade revisorer som utfört revision på de fastighetsbolag som tillämpar K3. Denna information hämtades från årsredovisningar som publicerats i databasen Retriever. Det empiriska materialet har sedan analyserats tillsammans med studiens referensram som utgörs av vedertagna teorier samt tidigare forskning.   Studiens resultat visade att majoriteten av de auktoriserade revisorernas förväntningar var att regelverket K3 skulle påverka revisionsprocessen innan regelverket införts. Motsatsvis visar resultatet att hälften av revisorerna ansåg att fastighetsbolagens tillämpning av K3 i efterhand inte har påverkat revisionsprocessen i stort. Vidare visar studien att de redovisningsposter som inneburit störst problematik är komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde vilket enligt denna studie har lett till en ökad revisionsinsats för auktoriserade revisorer och som därmed påverkat revisorernas arvode. Studien visar att majoriteten av revisorerna ansåg att införandet av ett nytt regelverk påverkat revisorernas bedömningsprocess men att införandet av det nya regelverket inte påverkat deras revisionsverktyg.   Denna studies teoretiska bidrag är att bygga vidare på tidigare forskning som visar att det är främst i övergångsfasen som revisorernas arbetsinsats ökar vid förändrade redovisningsregler. Det praktiska bidraget är att förändringen främst får genomslag för fastighetsbolag och inte för revisionen.   Studien har gett upphov till förslag på vidare forskning gällande huruvida, de facto, bedömningarna gjorts vid övergången. Ytterligare ett förslag till vidare forskning kan vara att överföra studien på en annan bransch för att se om revisorerna upplever samma utmaningar.

Background and problem: It is compulsory for all Swedish companies that prepare the annual report to apply K-regulations. A smaller company can choose between the principle-based K3 and the rule-based K2. There are differences between the accounting and valuation rules in K2 and K3. Some that can only be used in K3 are, for example, component depreciation, capitalization of development costs and accounting for deferred tax. Previous studies found that company size, valuation methods, capitalization opportunities and the industry in which companies operate are reasons for choosing K3. Purpose: The purpose is to find out why smaller companies choose K3, and if there is a relationship between sectors and the choice to apply K3. Method: We used a qualitative method with inductive approach because this study is focused on respondents' views on the reasons for choosing K3. We asked nine accounting consultants for what reasons smaller companies have to choose K3. We also asked three smaller companies for just their reasons to choose K3. We analyzed the empirical findings with institutional theory because it best explains that companies with similar structures mimic each other, and decision theory because it provides an insight into how individuals and organizations decide. Conclusions: We found that business growth, planned or unplanned is a reason for smaller companies to choose K3. The valuation rules that are considered as a reason for choosing K3 are the ability to capitalize development costs, and this opportunity is a clear reason for development companies to choose K3. Component depreciation has been described by many respondents as demanding, and only real estate companies with major renovation needs see advantages of component depreciation. Asset revaluation, deferred tax and external stakeholders are not seen as clear reasons for choosing K3. / Bakgrund och problem: Det är obligatoriskt för alla svenska företag som upprättar årsredovisning att tillämpa K-regelverk. Ett mindre företag kan välja mellan det principbaserade regelverket K3 och det regelbaserade K2. Det finns skillnader mellan redovisnings- och värderingsreglerna i K2 och K3. Några som endast kan utnyttjas i K3 är exempelvis komponentindelning, aktivering av utvecklingsutgifter och redovisning av uppskjuten skatt. Tidigare studier fann att bl.a. företagsstorlek, värderingsmetoder, aktiveringsmöjlighet och den bransch som företagen verkar i är anledningar till valet av K3. Syfte: Syftet är att ta reda på varför mindre företag väljer K3, och om det föreligger ett samband mellan branscher och valet att tillämpa K3. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ metod med induktiv ansats då denna studie är baserad på respondenternas syn på anledningarna till val av K3. Vi frågade nio redovisningskonsulter om vilka anledningar mindre företag har att välja K3. Vi frågade även tre mindre företag om just deras anledningar att välja K3. Analysen av empirin gjorde vi med dels institutionell teori för att den bäst förklarar att företag med liknande strukturer efterliknar varandra, och dels beslutsteori för att den ger en inblick i hur individer och organisationer beslutar. Slutsatser: Vi kom fram till att företagstillväxt, planerad eller oplanerad är en anledning för mindre företag att välja K3. De värderingsregler som anses vara en anledning att välja K3 är möjligheten att aktivera utvecklingsutgifter, och denna möjlighet är en tydlig anledning för utvecklingsföretag att välja K3. Komponentindelning har av många respondenter beskrivits som krävande, och det är endast fastighetsföretag med renoveringsbehov som ser fördelar med komponentindelning. Uppskrivning av tillgångar, uppskjuten skatt samt externa intressenter kan inte ses som tydliga anledningar till att mindre företag väljer K3.

Syfte: Från den 1 januari 2014 är det obligatoriskt för alla stora, onoterade företag att tillämpa regelverket K3. Fastighetsföretag blir direkt påverkade, i och med skyldigheten att tillämpa komponentavskrivning på sina fastigheter. Utifrån detta har studiens syfte tagits fram, vilket är att beskriva hur fastighetsföretagen har tillämpat K3-regelverket, med avseende på komponentmetoden och dess indelning. Vidare är syftet att undersöka om avskrivningskostnaden eventuellt har förändrats samt undersöka vilka faktorer som kan förklara komponentindelningen. Dessa faktorer är revisionsbyrå och ägarnas ställda krav, som inte studerats tidigare, samt tidigare undersökta faktorerna storlek och lönsamhet. Metod: Studien har en positivistisk utgångspunkt och en kvantitativ metod där en deduktiv forskningsansats tillämpats. Studiens empiriska material har samlats in genom fastighetsföretagens årsredovisningar samt ägardirektiv. Insamlad data presenteras genom diagram samt tabeller. Analysen har gjorts genom att data ställs mot teorier samt tidigare forskning. Resultat och slutsats: Studiens resultat påvisar att ett antal fastighetsföretag inte redogör för sina komponenter, trots skyldigheten att tillämpa komponentmetoden enligt K3. För fastighetsföretagen som har redovisat komponenter, råder stor variation vid indelningen. Efter införandet av komponentmetoden har avskrivningskostnaderna ökat, i jämförelse med tidigare tillämpad avskrivningsmetod. Vidare visade resultatet att ingen av de undersökta faktorerna kan förklara företagens indelning av komponenter. Förslag till vidare forskning: Förslag till vidare forskning är inledningsvis att undersöka varför vissa fastighetsföretag inte har någon tydlig indelning av komponenter, trots att de tillämpat K3. Vidare kan det vara intressant, att om några år undersöka om någon praxis etablerats kring indelningen av komponenter hos fastighetsföretag.