The implementation of a new framework can have a large impact on the companies due to the effects on the financial ratios. This despite the fact that the change in the accounting framework doesn't always result in any significant changes in the company's financial position. Since financial ratios are one of the primary ways to evaluate a company this becomes slightly problematic. Since 2014-01-01 the regulatory framework "K3" has been mandatory for larger companies in Sweden. The implementation of K3 has resulted in some essential differences in the depreciation of fixed assets, which could affect real estate companies extensively. The purpose of this study is to find out how the implementation of K3 has affected the result and the financial position in real estate companies. Some of the conclusions this study was able to draw is that K3 has had both positive, zero and negative effect on the real estate companies included in the selection. Many of the effects are directly related to the different way of dealing with the depreciation of fixed assets.

Det här är en kvalitativ studie av förvaltningsfastighetsföretag i Sverige som vid årsskiftet 2013/2014 ska börja redovisa enligt det principbaserade regelverket K3. Det nya regelverket innebär att fastighetsföretagen ska genomföra komponentavskrivning på betydande och väsentliga delar av fastigheterna, men det är delvis upp till företagen och branschorganisationerna att själva bestämma vilka dessa delar är. Därför har vi i denna studie undersökt hur praxis inom redovisning skapas, med den institutionella teorin och tidigare studier i svensk redovisningspraxis som analysverktyg. Vi har undersökt vilka aktörer som existerar, och som tycks verka som institutioner och därigenom påverkar branschpraxis för redovisning bland förvaltningsfastighetsföretag. Det som konstaterats är att revisorer och nätverkande bland ekonomicheferna på företagen har stor betydelse för hur praxis kommer till. Det finns även indikationer på att det finns individuellt inflytande på hur redovisningspraxis skapas i fastighetsbranschen.

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt värde och hur fastighetsbolag i Västra Götaland skulle gå tillväga vid framtagandet. 1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket är framtaget av bokföringsnämnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som är principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, därför finns det en osäkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvärde, K3 regelverket kräver att fastighetsbolagen även skall redovisa verkliga värdet i not. För att ta reda på vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes både en intervju- och enkätundersökning. För att understödja redovisningen och framtagandet av verkligt värde finns ett antal grundläggande redovisningsprinciper och ett kvalitativt ramverk. Den teoretiska referensramen presenterar dessa principer och egenskaper samt en djupgående diskussion om vad verkligt värde är. Empirin kommer från kommunala fastighetsbolag som diskuterar fördelar och nackdelar med det nya regelverket. De flesta var positivt inställda till verkligt värde, men uttryckte att det skulle bli ett stort initialt arbete för att anpassa sin redovisning efter det nya K3-regelverket.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur K3 togs fram genom att analysera remissinstansernas åsikter och även ta upp fördelar och nackdelar med K3. Vidare ska vi undersöka övergången till K3 och göra en sammanställning i form av en manual. Frågor: Hur togs K3 fram och vad tyckte remissinstanserna? Vilka fördelar och nackdelar har K3? Vilka delar av redovisningen kommer att påverkas vid tidpunkten för övergången?    Metod: Studien är mestadels baserad på primärdata där befintlig information om K3 framtaget av andra. Informationen är bland annat hämtad från lagtexter, artiklar och elektroniska källor. Uppsatsen är byggd på en kombination av en kvalitativ metod, induktiv metod och litteraturstudie, där informationen har analyserats, diskuterats och sammanställts.   Slutsats: K3 är ett regelverk som ger en vägledning i form av allmänna råd inom redovisning, men de är inte helt tvingande. De företag som övergår kommer troligtvis att få fler interna kostnader, då de bland annat måste utbilda sin personal.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3. Denna uppsats har som syfte att undersöka just det valet och vilka incitament det finns för företag att välja det mer komplicerade K3 när det finns möjlighet att rätta sig efter det enklare K2. I samband med uppkomsten av de nya regelverken växer intresset av vilka befogenheter bokföringsnämnden verkligen har och hur de själva ser på deras makt i redovisningsfrågor. För att undersöka fenomenet grundar sig uppsatsen på en kvalitativ studie med en induktiv ansats i framtagandet av data där intervjuer med berörda personer i form av revisorer och andra experter görs. De slutsatser vi dragit är att vetskapen om K-regelverken är liten bland de små företagen och att valet mellan K2 och K3 främst ligger hos revisorerna. Vidare finns flera anledningar till varför ett företag frivilligt ska välja ett mer avancerat regelverk än vad som behövs men frågan är hur kostnad och arbetsbörda blir påverkad. Vi fann att de främsta anledningarna till att ett K2 företag gagnas av att välja K3 är i de fall de är tillverkande företag, har höga utvecklingskostnader eller har behov av att använda sig av uppskrivningar. Vad gäller bokföringsnämndens befogenheter är det ett område där stor tveksamhet råder och där en stor mängd kritik lagts fram, bland annat av Sten-Eric Ingblad som har intervjuas i denna uppsats. En slutsats som kan dras är att bokföringsnämnden oavsett deras rättigheter har en väldigt stor inverkan på hur redovisning ska ske.

Problembakgrund:     Huruvida redovisningen är regelbaserad eller principbaserad är en viktig fråga för både redovisare och revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vägledning för hur reglerna ska tillämpas vid upprättandet av finansiella rapporter. Däremot bygger en principbaserad redovisning på bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillämpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som är ett regelbaserat regelverk och K3 som är ett principbaserat regelverk innebär för de som upprättar finansiella rapporter och de som använder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsättare, redovisningsexperter och revisorer. K3-regelverk är mer komplext och ställer höga krav på redovisningen till skillnad från K2 som är ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov.   Problemförmulering: Vad har revisorer för åsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3?   Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förståelse för vad revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3.   Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Jag har genomfört fyra intervjuer med revisorer som arbetar med företag aktuella för K2 och K3.   Resultat: Studien visar att revisionsmetodiken bör vara densamma i varje revisionsprocess oavsett om det gäller regelbaserad eller principbaserad redovisning. Det råder en uppfattning bland revisorerna att det kommer att krävas större revisionsinsatser i företag som väljer K3 än K2 av den anledningen att det framförallt är företag som har komplexa transaktioner i sin redovisning som väljer K3. Företag bör välja att tillämpa det regelverk som anses vara mest lämpligt för företagets specifika behov för att kunna generera en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning.  Både regler och bedömningar anses som viktiga för att uppnå en rättvisande redovisning. Oavsett handlar det om regelbaserat eller principbaserat regelverk bör man förhålla sig till reglerna och göra bedömningar i den mån som respektive regelverk tillåter.                              Nyckelord:   principbaserad redovisning, regelbaserad redovisning, revisionsprocess, K2 och K3

Bakgrund: Sedan 2004 arbetar Bokföringsnämnden (BFN) med att ta fram fyra kategorier av ett förenklat och samlat regelverk för företag i Sverige. K3-regelverket som utgör ett av dessa fyra regelverk och just nu utarbetas kommer att vara det huvudsakliga regelverket för alla onoterade företag som inte valt att tillämpa den så kallade IAS-förordningen. Vid ett sammanträde som hölls i juni 2010 beslutades att förslaget till ett nytt allmänt råd med vägledning om Upprättade av årsredovisnig (K3) skulle gå ut på remiss. Det som ledde till många kritiska remissvar var K3s kapitel om materiella anläggningstillgångar, mer specifikt, den så kallade komponentansatsen. Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera aktörer med olika perspektiv på externredovisning av fastighetsförvaltande företag och som aktivt har yttrat sig angående komponentansatsen i utkastet till K3-regelverket. Deras syn på komponentansatsen kommer att beskrivas samt analyseras och förklaras utifrån ett kostnads- och värderesonemang. Metod: En undersökning av attityder och värderingar har genomförts med ett antal aktörer som identifierats. Detta har åstadkommits med en kvalitativ metod där primärdata inhämtats genom intervjuer samt sekundärdata från artiklar och internet.  Resultat, slutsatser: Som resultat av undersökningen så har två olika synsätt framkommit. Dessa synsätt har olika perspektiv på vilket värde och kostnad som en komponentansats kommer att medföra. Genom att se förbättring av redovisningsinformation som grund för gemensamt värdeskapande för företagets olika intressenter så dras slutsatsen att det totala värdet av en komponentansats överstiger de kostnader som den medför.

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen förser sina intressenter med den information dessa behöver för sitt beslutsfattande. För att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek började BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4. Vilket av dessa regelverk bolaget ska respektive får tillämpa beror på dess storlek. Från och med 1 januari 2014 ska de större bolagen börja tillämpa K3-regelverket medan de mindre bolagen har möjlighet att välja att antingen tillämpa K2-regelverket eller K3-regelverket. Majoriteten av de svenska bolagen klassificeras idag som mindre bolag och av dessa bolag är det främst de bolag som formellt definieras som mindre bolag, men i själva verket är på gränsen till att vara ett större bolag som ställs inför ett avgörande val. Detta ledde oss fram till vår problemformulering: Hur kommer bolagets val av regelverk påverka dess resultaträkning och balansräkning? Syftet med studien var att undersöka hur de mindre bolagens redovisning skulle påverkas av att välja det principbaserade K3-regelverket istället för det regelbaserade K2- regelverket. Detta ville vi uppnå genom att göra en omräkning av två bolags resultat- och balansräkningar från 2012 enligt K2 och K3-regelverken samt genom en intervju med de berörda bolagen. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen inleds med en beskrivning av redovisningens syfte och funktion. För att skapa en grund för empirin följs detta upp av en ingående beskrivning av K-projektet samt skillnaderna mellan K2 och K3-regelverken. Avslutningsvis redogör vi för tidigare studier som har varit av intresse för att kunna skapa en förståelse för vad de nya regelverken kommer innebära för interna och externa intressenter. Tillvägagångssätt: För att studien skulle vara möjlig kontaktade vi två bolag som är verksamma inom handel med personbilar och lätta motorfordon. Första kontakten tog vi via telefon för att informera om vilka vi var samt syftet med vår studie. Vi skickade senare ut ett mail med vidare information och bokade in tid för en intervju. För att få en bild av bolagens kunskap om och tankar kring de nya regelverken utförde vi först intervjun med respektive bolag för att sedan kunna genomföra omräkningen av räkenskaperna. Intervjun gav oss svar på frågor som var till hjälp vid omräkningen. Empiri/analys/slutsats: Omräkningen av bolagens räkenskaper gav en liten skillnad mellan de olika regelverken. Vi kan konstatera att hur bolagets val av regelverk påverkar dess resultaträkning och balansräkning beror på hur de redovisat tidigare samt vilka val de gör inom regelverken. Trots att vi använde oss av två bolag som är verksamma inom samma bransch blev resultaten väldigt olika vilket är ett tecken på att alla bolag kommer att påverkas olika. Det blir således viktigt att noga tänka igenom valet och vilka konsekvenser det kommer ge både för bolaget självt samt för dess intressenter.

Morrison has constructed a geometric relationship between K3 surfaces with large Picard number and abelian surfaces. In particular, this establishes that the period spaces of certain families of lattice polarized K3 surfaces (which are closely related to the moduli spaces of lattice polarized K3 surfaces) and lattice polarized abelian surfaces are identical. Therefore, we may study the moduli spaces of such K3 surfaces via the period spaces of abelian surfaces. In this thesis, we will answer the following question: from the moduli space of abelian surfaces with endomorphism structure (either a Shimura curve or a Hilbert modular surface), there is a natural map into the moduli space of abelian surfaces, and hence into the period space of abelian surfaces. What sort of relationship exists between the moduli spaces of abelian surfaces with endomorphism structure and the moduli space of lattice polarized K3 surfaces? We will show that in many cases, the endomorphism ring of an abelian surface is just a subring of the Clifford algebra associated to the N\'eron-Severi lattice of the abelian surface. Furthermore, we establish a precise relationship between the moduli spaces of rank 18 polarized K3 surfaces and Hilbert modular surfaces, and between the moduli spaces of rank 19 polarized K3 surfaces and Shimura curves. Finally, we will calculate the moduli space of E_8^2 + <4>-polarized K3 surfaces as a family of elliptic K3 surfaces in Weierstrass form and use this new family to find families of rank 18 and 19 polarized K3 surfaces which are related to abelian surfaces with real multiplication or quaternionic multipliction via the Shioda-Inose construction. / Thesis (Master, Mathematics & Statistics) -- Queen's University, 2011-08-12 14:38:04.131

När företag är i behov av kapital är det vanligt att de vänder sig till bankerna. För att bankerna ska kunna avgöra huruvida de ska bevilja ett lån eller hur låneavtalet ska utformas måste bankerna göra en kreditbedömning av företaget. Kreditbedömningsprocessen som följer består vanligtvis av inhämtning, bearbetning och analys av information innan ett beslut tas. Information som inhämtas består av antingen informell eller formell information där redovisningsinformationen är en av de formella informationskällorna.  Den 1 januari 2014 trädde K3-reglerna i kraft. Det innebär att det finns bolag som kan välja mellan det gamla regelverket, K2 och det nya, K3. Beroende på vilket av dessa regelverk bolagen väljer så kommer redovisningen se olika ut, vilket kan komma att påverka bankernas beslut. Beroende på vad i redovisningen bankerna grundar sin bedömning i, kan det behöva göras justeringar för att bolaget ska bedömas likvärdigt, oavsett vilket regelverk de väljer. Huruvida de justeringar görs eller inte och i vilken omfattning varierar i den forskning som finns inom området.  Uppsatsen består av två delstudier där den första består av en intervjuserie med kredithandläggare och innehar inslag av en deduktiv, såväl som en induktiv ansats. Den andra delstudien består av en experimentstudie och innehar en deduktiv ansats och testar ifall studenter bedömer K2 och K3 olika och i sådana fall om utbildningsnivån spelar roll. Genom båda delstudierna har fiktiva årsbokslut uppförts för ett fastighetsbolag för att illustrera skillnader mellan regelverken. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en ändring utav utformningen av den finansiella rapporten påverkar bankernas kreditbedömning och vad det är som påverkar hur den bedöms. För att undersöka detta kommer införandet av K3 och komponentavskrivning illustrera en ändring av utformningen av en finansiell rapport.  Resultaten visar på att kredithandläggarna, såväl som studenterna bedömer K2 och K3 olika och att bankernas modeller inte är tillräckliga för att bedöma K2 och K3 likvärdigt. Uppsatsen finner inget resultat i att utbildningsnivån skulle bidra till en mer likvärdig bedömning.