Alltfler människor har en önskan om att få leva sina sista dagar i hemmet. Att vara närstående till en döende person innebär ofta en enorm påfrestning och en krisartad livssituation. Närstående ställs inför svåra utmaningar och upplever en börda i att upprätthålla vardagen och utföra praktiska göromål i vården av den sjuke. Samtidigt får de hantera både den egna och den sjukes sorg och förtvivlan. De närstående ser sin insats som ett sätt att ge tillbaka något av den kärlek de själva fått och har en önskan om att patientens sista vilja ska respekteras. I många fall beskriver närstående att de varit i behov av stöd för sin egen skull, men också stöd för att klara av det dagliga livet och vården av den sjuke. Sjuksköterskor inom ett palliativt hemsjukvårdsteam kan i ett tidigt skede etablera en god kontakt med både patient och närstående. Denna vårdrelation är ytterst värdefull för närståendes upplevelse av trygghet och delaktighet, men ligger också till grund för deras gemensamma arbete kring vården. Syftet med studien är att beskriva vad närstående upplever som betydelsefullt i mötet med det palliativa teamet, när vården utförs i hemmet. Detta arbete bygger på en litteraturstudie enligt Axelsson (2012) och baseras på kvalitativa studier. Vårt resultat bildar två teman och fem underteman. Resultatet visar närståendes behov av trygghet och stöd. Det visar också på vilket sätt sjuksköterskan i teamet kan lindra närståendes lidande och medverka till en ökad trygghet i en svår situation. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Sociality is widespread across the animal kingdom and explanations for its incidence and persistence are numerous. Whilst various drivers of sociality have been identified and tested, controversies remain and we are still far from a complete understanding of the mechanisms underlying social structure. Here I use a combination of field observations on a free-living population of feral horses Equus caballus and laboratory behavioural experiments on the Pacific beetle roach Diploptera punctata to investigate the drivers of sociality in these species. I explore four key aspects of sociality: the influences of kinship on sociality and social development, the strength and persistence of social bonds, the relationship between inbreeding avoidance and dispersal and the potential influence of individuals on social structure. Whilst kinship is a major driver of social structure in most mammalian species, I present evidence in Chapter Three that horse society is not structured by levels of kinship; however, in Chapter Five, I show that kinship levels to potential mates are significant in female dispersal choices in this species. In Chapter Eight, I provide evidence for significant effects of kinship to companions upon social and physical development in D. punctata, indicating a clear potential benefit of kin-based associations. The stability of social bonds can have substantial effects upon social structure. In Chapter Three, I show that the bonds between female horses show significant stability and are formed independently to kinship levels, a rare result in a non-primate species. I also provide evidence consistent with the hypothesis that these bonds are driven by male harassment. Similarly, in D. punctata, I find in Chapter Eight that female clustering occurs within resting aggregations and that the most likely explanation is the avoidance of male harassment. I therefore propose that this driver of female sociality may be a highly prevalent force structuring animal societies. Inbreeding depression has been demonstrated in a variety of species and contexts. Here I show in Chapter Five that in horses, female dispersal is likely to be influenced by kinship levels with potential mates. In Chapter Four, I then show that more heterozygous males have a higher reproductive success, most likely due to their ability to utilise a larger home range. Finally, local population structure can be highly influenced by individual association choices and behaviour. In Chapter Two, I show that in horses, mothers may allow their sons to postpone dispersal by the maintenance of stronger mother-son bonds, permitting an extended period of social learning. In Chapter Seven, I demonstrate that consistent inter-individual variation in personality traits exists in D. punctata which is stable across life stages, despite age effects on the strength of boldness. This is a source of variation which may be extremely important for decision-making social groups. My main conclusion from this work is that male harassment is often a key driver of sociality which may frequently be overlooked. I also demonstrate that the effects of kinship are far-ranging but not omnipresent. This thesis therefore makes a major contribution to our understanding of the mechanisms underlying animal sociality and presents clear potential avenues for future research.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom förväntas öka och följaktligen ökar även antalet anhöriga till personer med demenssjukdom. De nationella riktlinjerna förordar personcentrerad vård och vikten av stöd till anhöriga poängteras. Det vetenskapliga stödet för utformningen av detta stöd lämnar dock utrymme för frågetecken. I linje med personcentrerad vård och de nationella riktlinjerna är det därför betydelsefullt att få kunskap om hur den anhörige själv upplever sin livssituation och vilket stöd hen är i behov av, för att kunna öka förståelsen och för att sjuksköterskan/distriktssköterskan ska kunna anpassa sin utformning av stöd på bästa sätt.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelse av livssituationen och behov av stöd för anhörig till hemmaboende person med demenssjukdom. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ design. Anhöriga till personer med demenssjukdom har intervjuats. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i tre kategorier med tillhörande 11 underkategorier. Den anhöriges livssituation med underkategorierna; Behövd – att ta hand om två plus lite till; Emotionellt ansträngande verklighet; Ensamhet - engagemangen minskar och bundenheten ökar; Ambivalens kring ansvar och autonomi; Tacksamhet, kärlek och acceptans. Erhållet stöd; Stöd från team; Periodvis avlösning; Samtal och anhörigstöd och Behov av stöd; Information, kunskap och utbildning; Delat ansvar och delaktighet och Organisationen och dess hinder. Slutsats: Anhöriga till personer med demenssjukdom har en belastad livssituation, både emotionellt och praktiskt i vardagen. Anhöriga erhåller stöd i olika former, men har inte upplevelsen av tillräckligt stöd. Anhöriga har behov av information, kunskap och delaktighet och önskar dela ansvaret, men ser inte hur organisationen stöder detta.

<p>Tillgången på organ är för liten i förhållande till efterfrågan. Många patienter hinner avlida i väntan på ett nytt organ. För att ingrepp ska få göras måste närstående underrättas. Den avlidne anses positiv till organdonation om han eller hon inte gjort sin vilja känd, närstående kan dock motsätta sig detta. Ungefär en tredjedel av de närstående nekar till donation om den avlidnes vilja inte är känd. För att kunna öka antalet donationer är det viktigt att få förståelse för vad som påverkar närstående i deras beslutsfattande om organdonation. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar beslutsfattandet om organdonation hos närstående till avliden patient. Arbetet är utformat som en litteraturstudie, där resultatets 13 artiklar hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visar att faktorer som påverkade beslutsfattandet om organdonation hos närstående till avliden patient var den avlidnes vilja, personalens bemötande samt närståendes inställning, kunskap, existentiella och sociokulturella faktorer. Att veta den avlidnes vilja var den faktor som visade sig ha mest betydelse för närståendes beslutsfattande. I Sverige behövs mer forskning om faktorer som påverkar närståendes beslut om organdonation. Det behövs fler sjuksköterskor med kunskap om organdonation som kan ta hand om närstående som står inför ett donationsbeslut.</p> / <p>The supply of organs is less than the demand. Many patients die while they are waiting for an organ. For a surgical operation to be done, families must be informed. The patient is considered positive to organ procurement if he or she hasn’t declared his or her will, however next-of-kins can oppose this. About one third of the next-of-kins deny donation if the patient’s will isn’t declared. It’s important to understand what influence next-of-kins in their decision making about organ procurement, to increase the numbers of donations. The aim of this literature study was to describe factors that influence the decision making about organ procurement of next-of-kins to a passed away patient. This work is designed as a literature study, where 13 articles were collected from the databases Cinahl and PubMed. The results shows that factors which influenced the decision making of families to a passed away patient were the patient’s will, the staffs’ receiving of family members, families’ attitudes, knowledge and existential and sociocultural factors. To know the patient’s will about organ procurement was the factor that appeared to be the most significant for families’ decision making. In Sweden more research is needed about factors that influence families’ decision making about organ procurement. There is a need of more nurses with knowledge about organ procurement who can take care of families during their decision making.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> På senare tid har närståendes roll i vården fått en ökad betydelse. I Sverige insjuknar varje år 50 000 individer i cancer. När sjukdomen övergått i sen palliativ fas väljer allt fler patienter att vårdas den sista tiden av livet i hemmet. Mer ansvar läggs därigenom på närstående vilket lett till ett ökat behov av stöd åt närstående. <strong>Syfte</strong>: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelse av stöd när en familjemedlem med cancer vårdas i sen palliativ fas i hemmet. <strong>Metod</strong>: Studien är en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar från tidigare forskning. <strong>Resultat</strong>: Resultatet visade att närståendes upplevelse av stöd fanns i <em>att klara av vardagen</em> och <em>att kunna förbereda sig för framtiden</em>. Däremot framkom även att närstående upplevde avsaknad av stöd, som fanns i <em>att känna sig otillräcklig</em> och <em>att känna sig övergiven</em>. Närstående upplevde information kring familjemedlemmens sjukdom, vårdandet av den döende samt vad närstående kunde förvänta sig av framtiden framkom som ett stöd av betydelse. Närstående upplevde sig inte bli sedda av professionella vårdgivare vilket bidrog till att närstående kände sig ensamma i den svåra situation dem befann sig i. <strong>Slutsats:</strong> Då närstående befinner sig i en situation där deras behov av stöd inte alltid tillgodoses, är det av vikt att professionella vårdgivare i alla avseenden inkluderar och uppmärksammar närståendes individuella behov av stöd.</p><p> </p> / <p><strong>Background:</strong> The role played by next of kins in the public health care system has, of late, become increasingly important. Every year 50,000 people contract cancer in Sweden. During the final stages of life, when the illness has reached the late palliative phase, an increasing amount of patients choose to be nursed at home. Subsequently, more responsibility is placed upon relatives and their need of support increases. <strong>Purpose:</strong> The purpose with this study was to illustrate next of kin’s experiences of support when a member of the family suffering from cancer was nursed at home during the late palliative phase. <strong>Method: </strong>The study is an overview of literature based on scientific articles from previous research. <strong>Findings:</strong> The study’s findings show that next of kins experienced most support in situations associated with <em>coping with the daily chores</em> or when <em>having to prepare themselves for the future</em>. However, next of kins also experienced a lack of support and reported <em>feeling insufficient</em> <em>and abandoned</em>. Information about the family member’s illness and nursing of the same as well as a comprehension of what they, as next of kins, might expect of the future constituted a significant support. Nevertheless, they felt ignored in contacts with professional health care providers which contributed to a feeling of loneliness. <strong>Conclusion:</strong> When next of kins find themselves in a situation where their needs of support is not always fully satisfied, it is of great importance that professional health care providers notice and include the next of kins individual needs of support in all respects.</p><p> </p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Suicid är den vanligaste dödsorsaken i Sverige för män mellan 25-44 år och kvinnor mellan 20-39 år. Vid ett suicid kan så många som 25 närstående beröras. År 2007 begicks 1126 konstaterade suicid vilket kan resultera i över 25 000 berörda i Sverige detta år <strong>Syftet:</strong> Syftet var att beskriva upplevelser av och vad som påverkar sorgearbetet för närstående efter ett suicid. <strong>Metod:</strong> En allmän litteraturstudie genomfördes genom sökning av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Sammanlagt nio stycken artiklar granskades och analyserades. <strong>Resultat:</strong> Sorgen efter ett suicid är mer komplicerad och långdragen än efter ett väntat eller naturligt dödsfall. Sorgen efter ett suicid utmärks av skam, skuld och stigmatisering. Konflikter inom familjen är vanligt, vilket ytterligare försvårar sorgen. Ilska är en annan utmärkande faktor för sorg efter ett suicid. Ilskan bidrar till ökad skam, skuld och stigmatisering då detta kan uppfattas som en ”förbjuden” känsla i samband med ett dödfall. <strong>Slutsats:</strong> Närstående som upplevt ett suicid behöver längre tid än andra att få sörja. I dagens samhälle saknas denna förståelse både från omgivning, vårdpersonal och olika instanser i samhället. Det finns väldigt lite forskning inom detta område i Sverige och denna uppsats visar på behovet av ytterligare forskning och utbildning.</p> / <p><strong>Background:</strong> Suicide is the leading cause of death in Sweden for men between the age of 25 and 44 and women between the age of 20 and 39. Vid ett suicid berörs så många som 25 närstående.A suicide could affect as many as 25 relatives.År 2007 begicks  1126 konstaterade suicid vilket kan resultera i över 25 000 berörda i Sverige detta år Syftet: Syftet var att beskriva närståendes till personer som begått suicid, upplevelser av  och vad som påverkar sorgearbetet. In year 2007, 1126 suicides were established in Sweden, which could have affected more than 25 000 persons that year. <strong>Aim:</strong> The aim was to describe the experiences of and what things that affect the process of grieving for next of kin of persons who had committed suicides.Metod: En allmän litteraturstudie genom sökning av kvantitativa och kvalitativa artiklar. <strong>Method:</strong> A literature review of quantitative and qualitative articles.Sammanlagt 9 st artiklar granskades och analyserades. Resultat: Sorgen efter ett suicid är mer komplicerad och långdragen än efter ett väntat/naturligt dödsfall. A total of nine articles were reviewed and analyzed. <strong>Results:</strong> The grief following a suicide is more complicated and lengthy than the one that occurs after an expected or natural death.Sorgen efter ett suicid utmärks av skam, skuld och stigmatisering. The grief following a suicide is characterized by shame, guilt and stigma.Konflikter inom familjen är vanligt, vilket ytterligare försvårar sorgen. Conflicts within families are common, which further complicates the grieving.Ilska är en annan utmärkande faktor för sorg efter ett suicid. Anger is another distinguishing factor in the mourning after a suicide.Ilskan bidrar till ökad skam, skuld och stigmatisering då detta kan uppfattas som en ”förbjuden” känsla i samband med ett dödfall. Anger contributes to greater shame, guilt and stigma as anger may be perceived as a "forbidden" feeling associated with a death.<strong> Conclusion:</strong> Relatives that experience a suicide needs more time than others to grieve.I dagens samhälle saknas denna förståelse både bland omgivning, vårdpersonal och olika instanser i samhället. In today's society there is a lack of such understanding among both those close to the relative, the health professionals and various agencies in the community. Det finns väldigt lite forskning inom detta område i Sverige och denna uppsats visar på detta behov av ytterligare forskning och utbildning.There is very little research in this field in Sweden and this paper demonstrates this need for further research and education.</p>

The Aids pandemic and structural adjustment policies (SAP) have had effects on lower income households in Zimbabwe which have been devastating and people have been required to adapt their livelihood strategies. Small towns meanwhile are growing rapidly in Zimbabwe and mobility towards these towns may be connected with the changes being forged by SAP on the economic landscape. This study seeks to establish how the individual migrant uses mobility to negotiate this landscape. This involves mobility directed towards small towns to access advantageous provisioning possibilities, and also the engagement in a multitude of family linkages from the small town to other places within the settlement system. Substantiated through a case study of Rusape, this study suggests that lower living costs, higher food security and a more accessible labour market may be attracting migrants from higher level urban centres. The role of the network of kin relations in mobility is important and migrants’ networks over space cover both rural homes and urban areas. The access to networks, however, is being stratified under SAP and the ability to maintain linkages with relatives is declining, suggesting a rising vulnerability connected with the inability of leaving places and entering others.

Bakgrund: Suicid är den vanligaste dödsorsaken i Sverige för män mellan 25-44 år och kvinnor mellan 20-39 år. Vid ett suicid kan så många som 25 närstående beröras. År 2007 begicks 1126 konstaterade suicid vilket kan resultera i över 25 000 berörda i Sverige detta år Syftet: Syftet var att beskriva upplevelser av och vad som påverkar sorgearbetet för närstående efter ett suicid. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes genom sökning av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Sammanlagt nio stycken artiklar granskades och analyserades. Resultat: Sorgen efter ett suicid är mer komplicerad och långdragen än efter ett väntat eller naturligt dödsfall. Sorgen efter ett suicid utmärks av skam, skuld och stigmatisering. Konflikter inom familjen är vanligt, vilket ytterligare försvårar sorgen. Ilska är en annan utmärkande faktor för sorg efter ett suicid. Ilskan bidrar till ökad skam, skuld och stigmatisering då detta kan uppfattas som en ”förbjuden” känsla i samband med ett dödfall. Slutsats: Närstående som upplevt ett suicid behöver längre tid än andra att få sörja. I dagens samhälle saknas denna förståelse både från omgivning, vårdpersonal och olika instanser i samhället. Det finns väldigt lite forskning inom detta område i Sverige och denna uppsats visar på behovet av ytterligare forskning och utbildning. / Background: Suicide is the leading cause of death in Sweden for men between the age of 25 and 44 and women between the age of 20 and 39. Vid ett suicid berörs så många som 25 närstående.A suicide could affect as many as 25 relatives.År 2007 begicks  1126 konstaterade suicid vilket kan resultera i över 25 000 berörda i Sverige detta år Syftet: Syftet var att beskriva närståendes till personer som begått suicid, upplevelser av  och vad som påverkar sorgearbetet. In year 2007, 1126 suicides were established in Sweden, which could have affected more than 25 000 persons that year. Aim: The aim was to describe the experiences of and what things that affect the process of grieving for next of kin of persons who had committed suicides.Metod: En allmän litteraturstudie genom sökning av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Method: A literature review of quantitative and qualitative articles.Sammanlagt 9 st artiklar granskades och analyserades. Resultat: Sorgen efter ett suicid är mer komplicerad och långdragen än efter ett väntat/naturligt dödsfall. A total of nine articles were reviewed and analyzed. Results: The grief following a suicide is more complicated and lengthy than the one that occurs after an expected or natural death.Sorgen efter ett suicid utmärks av skam, skuld och stigmatisering. The grief following a suicide is characterized by shame, guilt and stigma.Konflikter inom familjen är vanligt, vilket ytterligare försvårar sorgen. Conflicts within families are common, which further complicates the grieving.Ilska är en annan utmärkande faktor för sorg efter ett suicid. Anger is another distinguishing factor in the mourning after a suicide.Ilskan bidrar till ökad skam, skuld och stigmatisering då detta kan uppfattas som en ”förbjuden” känsla i samband med ett dödfall. Anger contributes to greater shame, guilt and stigma as anger may be perceived as a "forbidden" feeling associated with a death. Conclusion: Relatives that experience a suicide needs more time than others to grieve.I dagens samhälle saknas denna förståelse både bland omgivning, vårdpersonal och olika instanser i samhället. In today's society there is a lack of such understanding among both those close to the relative, the health professionals and various agencies in the community. Det finns väldigt lite forskning inom detta område i Sverige och denna uppsats visar på detta behov av ytterligare forskning och utbildning.There is very little research in this field in Sweden and this paper demonstrates this need for further research and education.

Tillgången på organ är för liten i förhållande till efterfrågan. Många patienter hinner avlida i väntan på ett nytt organ. För att ingrepp ska få göras måste närstående underrättas. Den avlidne anses positiv till organdonation om han eller hon inte gjort sin vilja känd, närstående kan dock motsätta sig detta. Ungefär en tredjedel av de närstående nekar till donation om den avlidnes vilja inte är känd. För att kunna öka antalet donationer är det viktigt att få förståelse för vad som påverkar närstående i deras beslutsfattande om organdonation. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar beslutsfattandet om organdonation hos närstående till avliden patient. Arbetet är utformat som en litteraturstudie, där resultatets 13 artiklar hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visar att faktorer som påverkade beslutsfattandet om organdonation hos närstående till avliden patient var den avlidnes vilja, personalens bemötande samt närståendes inställning, kunskap, existentiella och sociokulturella faktorer. Att veta den avlidnes vilja var den faktor som visade sig ha mest betydelse för närståendes beslutsfattande. I Sverige behövs mer forskning om faktorer som påverkar närståendes beslut om organdonation. Det behövs fler sjuksköterskor med kunskap om organdonation som kan ta hand om närstående som står inför ett donationsbeslut. / The supply of organs is less than the demand. Many patients die while they are waiting for an organ. For a surgical operation to be done, families must be informed. The patient is considered positive to organ procurement if he or she hasn’t declared his or her will, however next-of-kins can oppose this. About one third of the next-of-kins deny donation if the patient’s will isn’t declared. It’s important to understand what influence next-of-kins in their decision making about organ procurement, to increase the numbers of donations. The aim of this literature study was to describe factors that influence the decision making about organ procurement of next-of-kins to a passed away patient. This work is designed as a literature study, where 13 articles were collected from the databases Cinahl and PubMed. The results shows that factors which influenced the decision making of families to a passed away patient were the patient’s will, the staffs’ receiving of family members, families’ attitudes, knowledge and existential and sociocultural factors. To know the patient’s will about organ procurement was the factor that appeared to be the most significant for families’ decision making. In Sweden more research is needed about factors that influence families’ decision making about organ procurement. There is a need of more nurses with knowledge about organ procurement who can take care of families during their decision making.

Bakgrund: På senare tid har närståendes roll i vården fått en ökad betydelse. I Sverige insjuknar varje år 50 000 individer i cancer. När sjukdomen övergått i sen palliativ fas väljer allt fler patienter att vårdas den sista tiden av livet i hemmet. Mer ansvar läggs därigenom på närstående vilket lett till ett ökat behov av stöd åt närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelse av stöd när en familjemedlem med cancer vårdas i sen palliativ fas i hemmet. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar från tidigare forskning. Resultat: Resultatet visade att närståendes upplevelse av stöd fanns i att klara av vardagen och att kunna förbereda sig för framtiden. Däremot framkom även att närstående upplevde avsaknad av stöd, som fanns i att känna sig otillräcklig och att känna sig övergiven. Närstående upplevde information kring familjemedlemmens sjukdom, vårdandet av den döende samt vad närstående kunde förvänta sig av framtiden framkom som ett stöd av betydelse. Närstående upplevde sig inte bli sedda av professionella vårdgivare vilket bidrog till att närstående kände sig ensamma i den svåra situation dem befann sig i. Slutsats: Då närstående befinner sig i en situation där deras behov av stöd inte alltid tillgodoses, är det av vikt att professionella vårdgivare i alla avseenden inkluderar och uppmärksammar närståendes individuella behov av stöd. / Background: The role played by next of kins in the public health care system has, of late, become increasingly important. Every year 50,000 people contract cancer in Sweden. During the final stages of life, when the illness has reached the late palliative phase, an increasing amount of patients choose to be nursed at home. Subsequently, more responsibility is placed upon relatives and their need of support increases. Purpose: The purpose with this study was to illustrate next of kin’s experiences of support when a member of the family suffering from cancer was nursed at home during the late palliative phase. Method: The study is an overview of literature based on scientific articles from previous research. Findings: The study’s findings show that next of kins experienced most support in situations associated with coping with the daily chores or when having to prepare themselves for the future. However, next of kins also experienced a lack of support and reported feeling insufficient and abandoned. Information about the family member’s illness and nursing of the same as well as a comprehension of what they, as next of kins, might expect of the future constituted a significant support. Nevertheless, they felt ignored in contacts with professional health care providers which contributed to a feeling of loneliness. Conclusion: When next of kins find themselves in a situation where their needs of support is not always fully satisfied, it is of great importance that professional health care providers notice and include the next of kins individual needs of support in all respects.