I den här uppsatsen undersökte jag hur filmfotografer tänker kring användning av kamerarörelser. Syftet var att få bättre förståelse kring tankarna bakom valen av en specifik kamerarörelse. För att undersöka detta har jag gjort en intervjustudie med verksamma filmfotografer. Resultatet visade att filmfotografer i allmänhet använder kamerarörelser för att få fram en viss förbestämd känsla i filmen och att kamerarörelser oftast är något som bestäms långt innan inspelning och väljs med stor omsorg.

En spelfilm berättas med hjälp av ljud och bild. Bilden är en form av kommunikation som likt ett vanligt språk är uppbyggt med regler. Dessa regler används för att hjälpa publiken att tolka bilden och kallas för berättarkomponenter. Denna uppsats bidrar till en djupare förståelse för tre av dessa berättarkomponenter: bildkomposition, bildutsnitt och kamerarörelser. Med hjälp av teorin analyseras och jämförs bildspråket i två filmer baserade på samma roman av Stig Larsson. Dessa två filmer är producerade i två olika filmkulturer. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur bilden används för att förstärka narrativet i långfilm. Filmerna som har analyserats är The girl with the dragon tattoo som har producerats av den amerikanska filmkulturen. Den andra filmen är Män som hatar kvinnor som är producerad av den svenska filmkulturen. Resultaten av analyserna har sedan jämförts för att ta reda på om det finns någon skillnad i bildspråket mellan kulturerna. Uppsatsen visar att båda filmerna tillämpar reglerna på ett liknande sätt men att bildspråket anpassas till hur historien berättas.

Denna uppsats undersöker hur de filmtekniska greppen ljus/färgsättning och kameraarbete används för att skildra Science fiction- tropen “det första mötet” mellan utomjording och människa i filmerna Arrival och Independence Day. Uppsatsen undersöker även hur utomjordingarna i filmerna används som representationer för det representationsteoretiska begreppet Den andre. Uppsatsen använder sig av en filmanalytisk metod, och använder sig av postkolonial teori samt representationsteori för att genomföra analysen. Slutsatsen för uppsatsen är att ljus och kameraarbete används dels för att förstärka skillnaderna mellan människan och utomjordingen i båda filmerna, och dels för att porträttera utomjordingen som Den andre. Analysen kommer fram till att Den andre i Independence Day porträtteras som aggressiv och farlig, medan Den andre i Arrival porträtteras som passiv och missförstådd. Uppsatsen kommer dock fram till att det inte går att se några direkta referenser mellan utomjordingarna och mer specifika grupper i samhället som ofta ställs i positionen som Den andre i väst. Utomjordingarna representerar snarare Den andre som ett bredare koncept, och speglar samtida kulturella attityder gentemot Den andre i tiderna filmerna producerades.  I min medieproduktion har jag skapat en fiktiv kampanj för Malmö Opera, som främjar intresset för opera och klassisk underhållning hos ungdomar. Kampanjen består av två affischer med tillhörande reklamfilmer, som hänger ihop via QR-koder. Filmerna är tänkta att visas i mobilutsnitt.