I den här uppsatsen undersökte jag hur filmfotografer tänker kring användning av kamerarörelser. Syftet var att få bättre förståelse kring tankarna bakom valen av en specifik kamerarörelse. För att undersöka detta har jag gjort en intervjustudie med verksamma filmfotografer. Resultatet visade att filmfotografer i allmänhet använder kamerarörelser för att få fram en viss förbestämd känsla i filmen och att kamerarörelser oftast är något som bestäms långt innan inspelning och väljs med stor omsorg.

Den här uppsatsen undersöker hur filmfotografens yrkesroll och kreativitet påverkas av valet av teknik. Trots att det snart gått 20 år sedan digitala kameror började användas i filmproduktioner används än idag analoga kameror i stor utsträckning. Kameran är fotografens viktigaste verktyg och den här uppsatsen belyser skillnader i arbetsprocessen med analog och digital film samt hur detta påverkar filmfotografens kreativa process. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra filmfotografer som har arbetat med både analog och digital film och med hjälp av dessa genomfört en diskursanalys. Resultatet visar att det finns skillnader i arbetet med analog och digital teknik. Det finns dock lika mycket för- som nackdelar med de båda teknikerna och de lämpar sig bäst i olika typer av produktioner. Det går inte att säga att fotografen kan vara mer eller mindre kreativ beroende på vilken teknik som används. Teknikvalet påverkar fotografen främst i det tekniska arbetet men nödvändigtvis inte i den kreativa processen.

I denna uppsats undersöks kommunikationen och samarbetet mellan yrkesrollerna regissör och fotograf i den svenska filmbranschen. Regissören är ledaren över ett produktionsteam och har ett övergripande kreativt ansvar från början till slut av en filmproduktion. I regissörens ansvarsområde är det särskilt viktigt att denne kan kommunicera och visualisera sin vision till övriga produktionsmedlemmar, då särskilt till filmfotografen. Denna uppsats undersöker hur regissörens vision överförs till filmfotografen, hur de enas om en vision och hur de kommunicerar visionen vidare till resten i produktionsteamet. För att få svar på detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts, där nio yrkesverksamma regissörer och filmfotografer i den svenska filmbranschen har fått svara på frågor angående samarbete, kommunikation och tillvägagångssätt i filmskapandeprocessen. Det empiriska materialet som samlats i intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultatet av undersökningen påvisar stora variationer av arbetsuppgifter beroende på projekt och kollegor. I vissa fall behöver regissören eller fotografen kliva in i varandras roller och ta sig an ett större ansvarsområde då de har olika ambitionsnivåer. I andra fall anser sig regissören och filmfotografen vara en stark duo, då de med ett starkt kommunikativt samarbete har lätt att visualisera filmen tillsammans och ständigt har en likvärdig vision.