Bakgrund: Många biltillverkare fick stora ekonomiska problem under den ekonomiska krisen i slutet av 2008. Detta gjorde biltillverkarnas kapitalstruktur och skuldandel till ett högaktuellt ämne. Syfte: Studien syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan biltillverkarnas skuldandel och resultat, börsvärde samt finansiella nyckeltal under låg- respektive högkonjunktur. Genomförande: Sekundärdata har samlats in från företagens årsrapporter och finansiella rapporter. Dessa data har sedan sammanställts för att kunna göra en regressionsanalys och hypotesprövning. Detta för att se om det finns något samband mellan skuldandelen och nyckeltalen. Resultat: Det fanns ett signifikant samband under både låg- och högkonjunktur mellan skuldandelen och resultatet samt räntabiliteten på det totala kapitalet. Det är svårt att säga om det är skuldandelen som är den beroende eller oberoende variabeln, det vill säga om det är skuldandelen som påverkar nyckeltalen eller tvärt om. Resultatet av studien visar på kopplingar till både ”pecking order”- och ”trade-off”-teorin.

Titel: Räntesnurror - hur fungerar de, och vilka argument finns för och emot dem?   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Jessica Bjurman, Katarina Brohlin   Handledare: Markku Penttinen   Datum: 2013 - 02 - 20   Syfte: Syftet med denna uppsats är att inom ramen för det företagsekonomiska ämnet forska    kring begreppet räntesnurror. Räntesnurror innebär skatteplanering med ränteavdrag som sänker bolagsskatten och därmed skänker verksamheten en ekonomisk fördel. Forskningen fokuserar på att vidare ta reda på vad räntesnurror är, och vilka argument som finns för och emot dem. Även den nya lagstiftningen kommer att studeras, för att undersöka vilka konsekvenser den kan komma att medföra för svenska företag.   Metod: Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod, med utgångspunkt i det hermeneutiska synsättet. Primärdata har ansamlats genom ett flertal intervjuer med bl.a. företag, institutioner och myndigheter, sekundärdata har hämtats från lagförslag, lagrådsremisser, praxis, litteratur m.m. Med hjälp av välkända, vetenskapliga teorier har informationen sedan tolkats och analyserats, och slutligen mynnat i uppsatsens slutsats.   Resultat och slutsats: De företag som kommer att påverkas av den nya lagen är de företag som ingår i en intressegemenskap, vars ränteavdrag inte kan bevisas är affärsmässigt motiverade och som inte undantas p.g.a. den s.k. tioprocentsregeln. Dessa företag kommer att förlora värdet av den skattesköld som räntesnurrorna skapat, varpå företagens finansiering kan påverkas i riktning mot en ökad extern belåning. Detta då ränteavdrag inte längre får göras för interna skuldförhållanden och det vinsttillskott som detta tidigare skapat nu kommer att försvinna, för att kunna behålla sin verksamhetsnivå kan företagen då tvingas ta externa lån vilket leder till ökade obeståndskostnader och lägre företagsvärden. Även investeringsklimatet påverkas negativt, då kalkylerna blir osäkra till följd av den oförutsägbarhet den nya lagen skapar, vilket kan leda till försämrad tillväxt för svenska företag. Från januari 2013 ändrades bolagsskatten från 26,3 till 22 %. Detta bör kunna innebära att bolag som tidigare skatteplanerat på ett icke affärsmässigt sätt nu inte har samma behov av att skatteplanera i samma utsträckning. Svenskt Näringsliv tror även att bortfallet i och med detta kommer att kompenseras av lagstiftandet mot ränteavdragen. För de företag som inte tidigare använt sig av ett skatteplanerande med ränteavdrag innebär den sänka bolagsskatten ett positivt inslag i verksamheten.   Förslag till fortsatt forskning: Den nya lagens faktiska genomslag och vilka effekter den får är i dagsläget svårt att bedöma. Att genomföra en studie om 3-5 år som lägger fokus på statistiska fakta för att utreda de effekter lagförändringen medfört vore därför mycket intressant.   Uppsatsens bidrag: Att påvisa vilka effekter externa faktorer, såsom förändrad skattelagstiftning, kan ha på företagens ekonomiska situation.   Nyckelord: Räntesnurror, kapitalstruktur, finansiering, interna skuldförhållanden, trade-off teorin, pecking-orderhypotesen.

Börsnoterade företag står inför en viktig uppgift när det ska bestämma hur de ska finansiera framtida investeringar. Företag kan finansiera dessa antingen genom skulder eller eget kapital. Med skulder menas lån upptagna hos externa kreditgivare och med eget kapital antingen ackumulerat eget kapital eller nytt aktiekapital från företagets aktieägare. Det finns fördelar med att finansiera investeringar med hjälp av skulder då kostnaderna för dessa (räntor) är avdragsgilla mot bruttovinsten för företagen. Medan kostnaden för nytt aktiekapital (utdelning) inte ger företagen denna möjlighet. Modigliani och Millers teorem med skatter utgår ifrån att eftersom denna avdragsmöjlighet för räntor finns borde en högre skuldsättningsgrad ge en högre vinst och därmed ett högre företagsvärde, allt annat lika. Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en positiv relation mellan företagens skuldsättningsgrad och deras företagsvärde under perioden 2000-2009. Resultaten i studien visar på att det finns en signifikant relation mellan skuldsättningsgrad och företagsvärde men att både utvecklingen på OMX30 och nettovinsten för de aktuella åren är variabler som visar mer signifikanta relationer med företagsvärdet.

Bakgrund och Problemdiskussion: Under perioden 1995 till 2009 har världsekonomin haft både kraftiga upp- och nedgångar, vilket givetvis har påverkat företag på olika sätt. Företag måste oavsett hur konjunkturen ser ut, välja hur de ska finansiera sin verksamhet. Generellt kan inte ett större företag under tillväxt finansieras med endast interna medel utan måste ta hjälp av externt kapital, vilket alltid medför en viss risk. Val av kapitalstruktur kan därmed bli avgörande för dess fortsatta överlevnad. Hur hög belåningsgrad är olika företag villiga att ta? Och hur ser därmed deras finansiella risktagande ut? Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida den finansiella risken har förändrats i ett antal börsnoterade verkstadsindustriföretag mellan åren 1995 och 2009. Eventuell förändring kommer mätas utifrån valda nyckeltal kopplade till finansiellt risktagande. Har riskexponeringen utvecklats lika eftersom företagen tillhör samma bransch? Eller beror det helt på det enskilda företagets kapitalstruktur? Metod: Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ metod där data är hämtad från företagens årsredovisningar för perioden 1995 till 2009. Siffrorna ur dessa har sedan tolkats och nyckeltal har beräknats fram för att kunna analysera den finansiella risken i de enskilda företagen. Till referensramen har lämplig litteratur samt vetenskapliga artiklar använts. Vissa internetkällor har även beaktats vid datainsamlingen. Resultat och slutsats: Den finansiella risken har generellt ökat i de studerade fallföretagen, men förändringarna i företagens nyckeltal kan inte generaliseras. Den finansiella riskexponering det enskilda företaget står inför beror på vald kapitalstruktur, vilket skiljer sig avsevärt mellan företagen trots liknande verksamheter. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att undersöka vad företag själva anser om sitt risktagande och då även ta hänsyn till hur de ser på rörelseriskens betydelse för deras totala riskexponering. Det vore även intressant att genomföra en undersökning för hur den interna styrningen i företaget påverkar val av kapitalstruktur.

This paper’s objective is to investigate whether Modigliani and Miller (MM) I & II proposition from 1958 with regard to capital structure, is still valid among public Swedish firms. We have chosen the 63 firms on the Stockholm Stock Exchange (OMX) that Affärsvärlden magazine’s general index (AFGX) has categorized as industrial firms. We based this selection on the assumption that these firms are relatively capital intense and have a clear focus on production and, therefore, mainly uses capital structure as a mean to finance their production and not as a means in itself. To be able to fully evaluate these firms we have calculated the current key ratios based each firm’s annual report. To make the figures comparable across the entire population we adjusted them to each firm’s turnover. The results we have reached concur with MM’s proposition I regarding capital structures independence of the firm value. However, proposition II that states that an increase in the debt/equity ratio is shown in a higher return of equity is not valid in this case. / Denna uppsats skall undersöka huruvida Modigliani och Millers (MM) första och andra proposition från 1958 gällande kapitalstruktur är tillämpbar bland dagens noterade industriföretag i Sverige. Vi har valt hela populationen av de 63 noterade bolag på Stockholmsbörsen som tidningen Affärsvärldens General Index (AFGX) har kategoriserat som industriföretag. Detta urval har baserats på antagandet att företagen är kapitalintensiva och har en tydlig tillverkningsbasis där kapitalstrukturen inte är en huvudgren utan bara ett medel för den övriga verksamheten. För att få full jämförbarhet mellan företagen har vi själva beräknat de aktuella nyckeltalen utifrån företagens egna årsredovisningar. Vi har sedan anpassat siffrorna till företagens storlek för att få jämförbara siffror över hela sektorn. De resultat vi uppnått överensstämmer med MM:s proposition I om kapitalstrukturens oberoende av värdet på företaget. Däremot finner vi inget samband med proposition II, som menar att en ökande skuldsättningsgrad avspeglar sig i ett högre avkastningskrav i form av räntabilitet (avkastning på eget kapital).

Bakgrund: Pecking order-teorin är en av de viktigaste teorierna som används inom kapitalstruktur. Men vilken giltighet teorin har i det praktiska för företaget, är väldigt olika beroende på olika faktorer. En av dessa faktorer är företagets storlek. Tidigare forskning tyder på att pecking order förmågan varierar mellan företag av olika storlek. Vissa studier har kommit fram till att pecking order beteendet är mer giltigt hos små företag. Andra menar att det är större företag som är bättre på att följa pecking order teorin. Syfte: Studiens syfte är att se om företagets storlek har någon inverkan på hur väl ett företag följer pecking order. Teori: Viktiga teorier är kapitalstruktur, pecking order teorin, assymmetrisk information, företagsstorlek, tidigare forskning av Gonzalez och Gonzalez (2012) samt Agca och Mozumdar (2004). Metod: Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod. Data för 45 företag på fem år har samlats in för åren 2008-2012, för att sedan beräkna och genomföra tolkningar. Slutsats: Företagsstorleken har en inverkan på hur väl svenska företag lever upp till pecking order teorin. Sambandet är positivt, och visar att ju större företaget är, desto bättre följer det pecking order.

No description available.

Ur svårigheterna att förklara företags kapitalstruktur och hur den är förknippad med olika risker för olika ägartyper, är syftet att undersöka vilken av Trade-off-teorin och Pecking order-teorin som bäst kan förklara skuldsättningen hos svenska familjeägda företag på Stockholmsbörsen. Med hjälp av en modell för respektive teori har vi genomfört regressionsanalyser för att besvara vårt syfte. Med grund i tidigare forskning kring familjeägda företag och teoriernas grundläggande synsätt på förändring i skuldsättning, har studien utgått från hypotesen att familjeägda företag i högre utsträckning kommer att finansiera sig med internt genererade medel än extern belåning, vilket ligger i linje med Pecking order-teorin. Studien utgår från både finansiell- och ägardata gällande tidsperioden 2004-2013. Resultaten pekar likt hypotesen förutspått mot ett större stöd för Pecking order-teorin hos svenska familjeägda företag. Studiens slutsats är att Pecking order-teorin, i högre utsträckning än Trade-off-teorin, kan förklara skuldsättningen hos svenska familjeägda företag.

Ill., Univ. of Chicago, Dep. of Economics, Diss.--Chicago, 2003. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich.

Wirtschaftsuniv., Diss.--Wien, 2007.