Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka Katolska och Syrisk-Ortodoxa kyrkans förståelse av bikten. Det var på grund utav mitt intresse för båda kyrkorna samt att jag inte funnit något liknande material på svenska som jag valde just detta syfte med min uppsats. Jag har i bästa möjliga mån försökt presentera och analysera bikten utifrån katolsk och syrisk-ortodox tradition. Jag har genom att granska de båda traditionernas katekeser samt bibeln och andra källor, försökt söka deras förståelse av bikten samt hur de tänker kring de olika delarna som bikten omfattas av. Jag valde ut de texter som jag kände passade bäst och var mest representativa för traditionerna samt de texter som har en koppling till kyrkans auktoriteter, det vill säga påvar och patriarker. Genom att använda mig av primärkällor som är skrivna ur ett inifrån perspektiv har jag kunnat få ta del av den korrekta förståelsen om av vad traditionerna egentligen tycker om och förstår av bikten.

Denna uppsats behandlar den katolska kyrkans syn på grunden för mänskliga rättigheter och religionsfrihet. Idén om mänskliga rättigheter började ta fast form under upplysningen på 1700-talet. Vid den tiden var dock katolska kyrkans syn på de mänskliga rättigheterna inte förenlig med den sekulära uppfattningen. De demokratiska principerna och mänskliga rättigheterna, inklusive religionsfrihet, integrerades i den katolska socialdoktrinen först genom Andra Vatikankonciliet (1962–1965), även kallad Vatikan II. Syftet är dels att undersöka hur den katolska kyrkan argumenterar för mänskliga rättigheter och religionsfriheten efter Vatikan II, dels att analysera relevanta skrifter och kanoniska bestämmelser i jämförelse med FN:s Allmänna förklaring och konventioner om de mänskliga rättigheterna. Uppsatsens tes är att området mänskliga rättigheter är ett tvärvetenskapligt akademiskt fält där den katolska teologin också har relevans i diskussioner kring hur mänskliga rättigheter kan rättfärdigas. För att nå syftet används flera metoder. Genom text- och argumentanalys av skrifter från Vatikan II kan det konstateras att det finns vissa skillnader mellan den katolska kyrkans argumentation för mänskliga rättigheter och de sekulära argumenten. Analysen visar att grunden för mänskliga rättigheter och religionsfrihet enligt katolska kyrkan är den mänskliga personens värdighet. I detta avseende är Jürgen Habermas teori om människans värdighet, som ofta benämns teori om människovärde, relevant att användas som teoretiskt ramverk. En begreppsanalys gällande de kursiverade begreppen görs även i uppsatsen. Som ytterligare metoder används juridisk metod och kanonisk tolkning i rättsavsnittet.  Jag argumenterar för att katolska kyrkans människosyn ger en ökad förståelse för vad religionsfrihet innebär. Med tanke på mångfalden av religioner och traditioner i den postmoderna världen bör teologer även involveras i diskurser om religionsfriheten. Därför föreslår jag att mänskliga rättigheters dimensioner utvidgas till att ta mer hänsyn till teologiska människorättsargument. / This essay deals with the Catholic Church's view of the basis of human rights and freedom of religion. The idea of ​​human rights began to take shape during the Enlightenment in the 18th century. At the time, however, the Catholic Church's view of human rights was inconsistent with secularism. Democratic principles and human rights, including freedom of religion, were first integrated into Catholic social doctrine through the Second Vatican Council (1962–1965), also known as Vatican II. The purpose is partly to examine how the Catholic Church argues for human rights and freedom of religion after Vatican II, and partly to analyse relevant writings and canonical provisions in comparison with the UN Universal Declaration and Conventions on Human Rights. The thesis of this essay is that the field of human rights is an interdisciplinary academic field where Catholic theology also has relevance in discussions about how human rights can be justified. To achieve the purposes, several methods are used. Through a text- and argument analysis of writings from Vatican II, it can be stated that there are certain differences between the Catholic Church's arguments for human rights and the secular ones. The analysis shows that the basis of human rights and religious freedom, according to the Catholic Church, is the dignity of the human person. In this respect, Jürgen Habermas' theory of human dignity, often referred to as human worth (människovärde), is relevant to be used as a theoretical framework. A concept analysis regarding the italicized concepts is also done in the essay. As additional methods, legal method and canonical interpretation are used in the legal section. I argue that the Catholic Church's view of human beings gives a greater understanding of what freedom of religion means. Because of the diversity of religions and traditions in the postmodern world, theologians should also be involved in discourses on freedom of religion. Therefore, I propose that dimensions of the human rights be extended to take more account of theological human rights arguments.

In the town of Södertälje, a great number of ecclesiastical denominations are represented, a majority of which with roots in the Middle East. To a person attending several various Christian services at many different churches, the diversified ecclesiastical scene offers many similarities among the different denominations, as well as many differences between them. An obvious difference is the view of ministry. In the Church of Sweden women may be ordained, whereas this is not possible in the Chaldean-Catholic Church or the Syrian-Orthodox Church. This paper describes how some ordinary worshippers, members of the Chaldean-Catholic Church or the Syrian-Orthodox Church, look upon their own religious practices in view of the fact that they belong to minority denominations in a secularized society in which the Church of Sweden is the major church. This paper has a Theological as well as a Sociological perspective, since these two perspectives have a reciprocal effect on each other regarding the creating of identities of both informants and churches. An important aspect of this paper is the informants’ view of the relationship between priesthood and gender. It will be obvious that the informants’ opinions of who may be allowed to take Holy Orders depend more on the person’s eligibility than on gender, irrespective of traditions in their denominations. In spite of the fact that women are not ordained in either of the churches dealt with in this paper, the informants hold the view that this may change with time. Instead, they mean that this is one in a row of adaptations that should be carried out by their churches, in order for them to be able to continue to exist in Södertälje and to achieve an ongoing increase in numbers. However, the question of priesthood and gender is complicated, partly due to traditions in their home countries, but also since the bodies of men and women, respectively, are regarded differently in Orthodox theology, not least so in comparison with that of the Church of Sweden. In this paper the informants also express questions arisen from encounters between their respective home countries and Sweden. Primarily, those questions are about the possible effects that may occur when ecclesiastical traditions meet secular values. That affects the informants’ views of culture and nationality, as well as the meaning of being an individual in a group, profoundly marked by church traditions in a society as individualistic as Sweden. / I Södertälje finns ett stort antal kyrkliga samfund representerade, flertalet med rötter i Mellanöstern. Det kyrkliga landskapet medför att det för den kyrkobesökare som rör sig i flera olika kyrkorum, är lätt att upptäcka många likheter mellan de olika kyrkliga samfunden, men också flera skillnader. En påtaglig skillnad är synen på prästämbetet. I Svenska kyrkan kan kvinnor vara präster, medan detta inte är möjligt i Kaldeisk-katolska kyrkan eller i Syrisk-ortodoxa kyrkan.   Den här uppsatsen handlar om hur några vanliga gudstjänstdeltagare, medlemmar i Kaldeisk-katolska kyrkan eller Syrisk-ortodoxa kyrkan, ser på de egna kyrkotraditionerna och -praktikerna i ljuset av att vara minoritetskyrkor i ett sekulärt samhälle där Svenska kyrkan är majoritetskyrka. Uppsatsen har ett teologiskt såväl som ett samhällsorienterat perspektiv. Anledningen till det är att dessa två perspektiv har en ömsesidig påverkan på varandra beträffande informanternas - och kyrkornas - identitetsskapande. En viktig ansats i uppsatsen är vilken syn på relationen prästämbete och kön informanterna ger uttryck för. Uppsatsen visar att informanternas uppfattning om vem som kan vigas till präst är mer beroende av personlig lämplighet än av kön, oaktat att de kyrkotraditioner de tillhör säger något annat. Trots att kvinnor inte vigs till präster i någon av de kyrkor som uppsatsen belyser, menar informanterna att det på sikt inte alls skulle vara en omöjlighet. Det är istället en i raden av anpassningar som de menar att deras kyrkor bör göra, för att fortsätta att leva och verka i Södertälje och för att tillväxten av medlemmar ska vara god. Dock visar det sig att frågan om prästämbete och kön inte är okomplicerad. Det beror dels på traditioner från hemländerna, men också på att mannens och kvinnans kropp betraktas på olika sätt i ortodox teologi, inte minst jämfört med Svenska kyrkans teologi. I uppsatsen ger informanterna också uttryck för frågor som har väckts genom mötet mellan deras respektive hemländer och Sverige. Främst handlar detta om vad som kan hända när kyrkliga traditioner möter sekulära värderingar. Detta påverkar deras syn på såväl kultur och nationalitet som vad det innebär att vara individ i en grupp, som starkt präglas av kyrkliga traditioner, i ett samhälle som är så individcentrerat som Sverige.