<p>Korruptionen i Kina beror på flera olika faktorer där de huvudsakliga är ekonomiska, kulturella och kontrollmässiga. Det finns klara korrelationer mellan att Kina är ett relativt fattigt land och det faktum att där finns en utbredd korruption, något som däremot inte är exklusivt för Kina. Något som dock är mer unikt för Kina, och som vi också funnit påverkar korruptionen, är det kulturella fenomenet guanxi som verkar i gränslandet mellan det lagliga och det vi anser korrupt. Den utbredda korruptionen i landet urholkar också det juridiska IP-skyddet och leder till att skyddet måste övervägs på fler plan än bara det rent juridiska. För att förebygga och motverka pågående intrång av IP är goda kontakter med statliga myndigheter både på central och på lokal nivå mycket viktiga. Främst de lokala myndigheterna kan i dessa frågor ha dubbla intressen eftersom de illegala intrången ofta skapar många arbetstillfällen, samtidigt som de då kan skrämma bort de legala arbetsgivarna. Det företag måste vara försiktiga med när det gäller samarbete med myndigheter är var gränsen för korruption går. Företag bör, för att visa att allvar menas med sina ambitioner att skydda sin IP, registrera allt som är möjligt att registrera trots att det legala skyddet ofta är bristfälligt. Att bygga in skydd i produkter är något vi funnit kan vara ett alternativ för att försvåra kopiering men också för att vid intrång enklare kunna bevisa att det verkligen rör sig om kopierade produkter, något som inte alltid är självklart. Olika etableringsformer har för och nackdelar när det gäller skyddet av IP och generellt gäller att ju större kontroll ett företag har över verksamheten desto säkrare är den. Vi har även funnit ett motsatsförhållande mellan skydd av IP och klassisk internationaliseringsteori där låg risk enligt internationaliseringsteorin kan innebära hög risk för intrång i IP. Medvetenheten hos kinesiska befolkningen gällande IP är ofta bristfällig. Att sprida information är därför av högsta vikt och något alla intressenter bör engagera sig i för att på sikt kunna påverka de djupt liggande orsakerna som kultur och värderingar vilka urholkar IP-skyddet.</p>

<p>I jakten på nya affärsmöjligheter ser allt fler svenska företag Kina som en potentiell marknad. Flera faktorer gör det svårt för utländska företag att etablera sig på den kinesiska marknaden, det tar tid, kräver hårt arbete och ett väl utvecklat kontaktnät. Guanxi är ett begrepp som beskriver hur kineser skapar och underhåller sociala relationer, både privat och i affärslivet. Det är nödvändigt för utländska företag att anskaffa kunskap om hur de utvecklar guanxi med lokala kinesiska aktörer för att framgångsrikt etablera sig i Kina.</p><p>För att exemplifiera problematiken har vi genomfört en kvalitativ undersökning på Alfa Laval och Exportrådet Kina. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Blankenburgs nätverksmodell för utlandsetableringar undersöka hur Alfa Lavals etableringsprocess på den kinesiska marknaden och utvecklandet av lokala nätverk genomförts med hänsyn till guanxi. Etableringsprocessen på en främmande marknad underlättas av att det etablerande företaget har en välutvecklad existerande nätverkskontext samtidigt som de etablerar nya relationer till lokala aktörer på den främmande marknaden, vilket Blankenburg (1995) visar i de externa och interna etableringskrafterna i nätverksmodellen för utlandsetableringsprocessen.</p><p>Utfallet av studien visar att de externa etableringskrafterna varit mer pådrivande i Alfa Lavals etableringsprocess än de interna. Att Alfa Laval lyckats genomföra etableringen och utveckla lokala nätverk i Kina, trots att inte samtliga etableringskrafter verkat förstärkande, tror vi kan kopplas till den bransch Alfa Laval är verksamma inom. De har även insett det nödvändiga i att anställa kineser som har både kunskap om affärslivets komplexitet och kontakter på marknaden att utnyttja vilket också påverkat Alfa Lavals etablering positivt. Utifrån Alfa Lavals erfarenheter har guanxi påverkat deras etablering på den kinesiska marknaden och gör så fortfarande idag.</p>

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur Kinas senmoderna historia har inkorporerats i läromedel för svensk gymnasieundervisning. Med Kinas senmoderna historia menades här Folkrepubliken Kinas, 1949-2006. Svaret på frågan uppnåddes genom textanalyser av ett stort urval historieläroböcker för gymnasieundervisning 1971-2006. Förutom ovan nämnda huvudfråga ställde jag ett antal följdfrågor till källmaterialet: Vilka Kinabilder har förmedlats i svensk gymnasieundervisning? Kan man se förändringar respektive kontinuitet i läroböckernas urval och skildringar? Vilka historiebruk präglar läroböckerna och kan man i dessa urskilja Kinabildernas roll i den svenska historiekulturen? Den teoretiska modell jag använde mig av byggde på Edward Saids orientalismteori och andra forskares appliceringar av denna på Kina; Eva Blocks modell för tolkningar av bildbegrepp; samt den historiedidaktiska begreppsapparaten inkluderandes historiebruk, historiekultur, historiemedvetande och historieförmedling. Min undersökning visade att den plats Kinas senmoderna historia har beretts i läroböckerna under perioden inte har ökat i någon större utsträckning. Texterna är dock inte längre lika fragmentariskt utspridda, utan placeras i regel alltmer koncentrerat. Ett politisk-ideologiskt historiebruk med tydliga pedagogiska aspekter har efter 1989 ersatts av ett mer utpräglat demokratisk-ideologiskt med moraliska och i viss mån även pedagogiska dimensioner. I stort sett konstanta stereotyper har fortsatt att användas i nya sammanhang. Kinabilderna inrymmer därmed samtidigt kontinuitet och förändring. Både bildernas delar och element har genomgått förskjutningar, men ändå kvarstår samma typ av motsägelsefullheter gällande exempelvis positiva och negativa bilder. Till synes oförenliga Kinabilder lever kvar med resultatet att vi och dom-perspektivet är närmast intakt. Kina fungerar på 1970-talet såväl som på 2000-talet som en motbild för vårt eget samhälle. I våra Kinabilder speglas både det vi beundrar och det vi fruktar. Kinas österländska visdom och djärva ekonomiska effektivitet blandas med dess för oss ibland skrämmande irrationalitet. Brist på förståelse och till och med vilja till förståelse anses fortfarande ursäktlig. I vår historiekultur, som sedan ett tiotal år präglats av ett moraliskt historiebruk där få saker inte är ifrågasatta, är det möjligen så att våra förutsägbara bilder av det fortfarande perifera Kina är alltför oumbärliga som mot- och hotbilder.

I jakten på nya affärsmöjligheter ser allt fler svenska företag Kina som en potentiell marknad. Flera faktorer gör det svårt för utländska företag att etablera sig på den kinesiska marknaden, det tar tid, kräver hårt arbete och ett väl utvecklat kontaktnät. Guanxi är ett begrepp som beskriver hur kineser skapar och underhåller sociala relationer, både privat och i affärslivet. Det är nödvändigt för utländska företag att anskaffa kunskap om hur de utvecklar guanxi med lokala kinesiska aktörer för att framgångsrikt etablera sig i Kina. För att exemplifiera problematiken har vi genomfört en kvalitativ undersökning på Alfa Laval och Exportrådet Kina. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Blankenburgs nätverksmodell för utlandsetableringar undersöka hur Alfa Lavals etableringsprocess på den kinesiska marknaden och utvecklandet av lokala nätverk genomförts med hänsyn till guanxi. Etableringsprocessen på en främmande marknad underlättas av att det etablerande företaget har en välutvecklad existerande nätverkskontext samtidigt som de etablerar nya relationer till lokala aktörer på den främmande marknaden, vilket Blankenburg (1995) visar i de externa och interna etableringskrafterna i nätverksmodellen för utlandsetableringsprocessen. Utfallet av studien visar att de externa etableringskrafterna varit mer pådrivande i Alfa Lavals etableringsprocess än de interna. Att Alfa Laval lyckats genomföra etableringen och utveckla lokala nätverk i Kina, trots att inte samtliga etableringskrafter verkat förstärkande, tror vi kan kopplas till den bransch Alfa Laval är verksamma inom. De har även insett det nödvändiga i att anställa kineser som har både kunskap om affärslivets komplexitet och kontakter på marknaden att utnyttja vilket också påverkat Alfa Lavals etablering positivt. Utifrån Alfa Lavals erfarenheter har guanxi påverkat deras etablering på den kinesiska marknaden och gör så fortfarande idag.

In the year of 2001, China launched their new international marketing strategy Going Global. As an effect of this, the frequency of Chinese establishments in Sweden has increased heavily in the last ten years. One of the larger Chinese establishments in Sweden happened in 2003, by the telecom company Huawei. This essay illustrates the obstacles that a Chinese company faces when setting up their business on the Swedish market. Previous studies have focused on Swedish establishment abroad. However due to the ongoing globalization process the terms and conditions for setting up a company abroad have drastically changed which leads to a different perspective on the establishment process. Therefore we found this subject very intriguing as it makes it possible to look at the establishment obstacles from a fresh point of view. Our aim is to analyze which obstacles Huawei faced while establishing their business in Sweden. To answer the question which these obstacles were, we will use cultural theory by Hall (1976, 1990), as well as political and economical theory by Porter (1983, 1996).

På senare år har allt fler kineser kommit till Sverige för att arbeta eller studera samtidigt som allt fler svenskar sökt sig till Kina. I mötet mellan kineser och svenskar kan ibland kulturella skillnader göra det svårt för oss att förstå hur motparten menar. Syftet med den här examensuppsatsen är att ta reda på hur kineser tänker om att vara kineser, hur de tror att andra folk ser på Kina och hur vistelsen i Sverige har påverkat hur de betraktar sin kinesiska identitet. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio kineser som i vuxen ålder utvandrat till Sverige från Kina. Av resultaten framkommer deltagarnas ofta motsägelsefulla syn på att vara kineser, hur de pendlar mellan nationell stolthet och jämförelser med omvärlden till det egna landets nackdel, alternativt tillskriver omvärlden en nedsättande syn på Kina. De redogör för sin upplevelse av svensk kultur och mötet med svenskar som i viss mån präglas av brist på tillit hos båda parter. Skillnader i synsätt märks hos deltagarna beroende av tid i Sverige och till vilken grad de tillåter sig att kritiskt granska inhemska attityder och värderingar.

Innan Kina öppnade dörrarna för omvärlden, ansågs de inneha en av världens mest slutna marknader. Detta har dock förändrats då Kina tillät marknaden styra istället för central styre, samt att de beslöt för en utåtriktad utvecklings strategi. Detta tyder på att Kina tillät utländsk handel att spela en betydelsefull roll i deras ekonomiska utveckling. Uppsatsen, med hjälp av inkomst benämner av handel och BNP per capita, har som syfte att studera relationen mellan handel och ekonomisk tillväxt i Kina under perioden 1980-2003. Syftet är att man med hjälp av det ekonometriska verktyget, tidserie, kunna finna en positiv relation emellan dessa variabler. Inkomst benämner av handel inkluderar värden av både export och import. Det är därför teorin används för denna uppsats, eftersom teorin anser att export ensam inte kan orsaka ekonomisk tillväxt om inte import är inkluderad. Undersökningen, tidserie, innebar en enheten rotar problem, cointegration, samt Granger causalitets test. Värdena givna visar på att undersökningen har statistisk signifikanta värden, vilket tyder på att handel är av relevans för den ekonomisk tillväxt i China under 1980-2003. / Prior to China’s open-door policy, China was considered among one of the worlds’ most isolated economies. However, that changed when they allowed the market force to go before central planning, and decided on an outward orientation for their development strategy. This was a sign indicating that China allowed foreign trade to play a leading role in its economic development. This thesis, with the help of income terms of trade (ITT) and GDP per capita, aim to study if there is any relation between trade and growth in China during 1980-2003. The purpose is with help of the econometric tool, time series, to find a positive correlation between these variables. ITT include both the value of exports and imports. That is why the theory ITT is being used for this thesis, since the theory indicates that exports alone cannot explain growth if imports is not considered as well. The test, time series, was performed by doing a unit root problem, co integration, and a Granger causality test. The result given when doing these tests show of statistically significant result, which indicates that trade is of relevance for growth in China during 1980-2003.

Bakgrund: Handeln mellan Sverige och utlandet har en lång tradition bakom sig. I och med globaliseringen har svenska företag sett möjligheter med att expandera sin verksamhet till nya marknader. Detta har resulterat i att allt fler svenska företag väljer att etablera sin verksamhet utomlands. Det är idag inte endast stora företag som internationaliserar sin verksamhet, även små och medelstora företag väljer att internationalisera sig för att kunna överleva. Detta medför att även dessa företag står inför de internationaliseringsproblem som uppstår för att lyckas med sin utlandsetablering. Problem: Vilka faktorer är viktiga för en lyckad utlandsetablering i Kina? Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera tre olika nyckelpersoners perspektiv på etableringsprocessen i Kina, på företagen MODUL Service AB, Hästens Sängar AB samt Elekta AB. Metod: Undersökningen är baserad på intervjuer av tre stycken storleksmässigt olika svenska företag. Teori: I uppsatsen presenteras tre stycken teorier. Dessa är Uppsalamodellen, Nätverksteorin och Born Global teorin. Slutsats: Undersökningen visar på att kunskap om marknaden möjligtvis inte är av så stor betydelse vid en utlandsetablering som Uppsalamodellen förespråkar. Det tyder även på att kunskap om marknaden inte är en avgörande faktor vid en lyckad utlandsetablering. Uppsalamodellen förespråkar även indexet psykiskt avstånd vilket betyder att företag etablerar sig först på närliggande marknader innan de ger sig ut på mer avlägsna marknader. Detta är ett fenomen som stärks i undersökningen. Erfarenhet av internationalisering genom att etablera sig på mer närliggande marknader först, är av betydelse för en lyckad etablering. Undersökning visar även på att nätverk med kinesiska aktörer innan internationaliseringen inte har varit avgörande eller av så stor vikt vid etableringen i Kina. I och med detta underlättar det att ingå i ett nätverk med aktörer som på något sätt har förbindelser med Kina. Men det är inte nödvändigt för att lyckas med sin utlandsetablering. Att ha globalt tänkande från starten eller ambitionen att internationalisera sig i ett tidigt stadium visar sig vara allt mer vanligt bland företagen idag. Globalt tänkande från starten är nödvändigt idag då konkurrensen har hårdnat alltmer och företagen blir mer eller mindre tvungna att internationalisera sin verksamhet för att överleva.

Korruptionen i Kina beror på flera olika faktorer där de huvudsakliga är ekonomiska, kulturella och kontrollmässiga. Det finns klara korrelationer mellan att Kina är ett relativt fattigt land och det faktum att där finns en utbredd korruption, något som däremot inte är exklusivt för Kina. Något som dock är mer unikt för Kina, och som vi också funnit påverkar korruptionen, är det kulturella fenomenet guanxi som verkar i gränslandet mellan det lagliga och det vi anser korrupt. Den utbredda korruptionen i landet urholkar också det juridiska IP-skyddet och leder till att skyddet måste övervägs på fler plan än bara det rent juridiska. För att förebygga och motverka pågående intrång av IP är goda kontakter med statliga myndigheter både på central och på lokal nivå mycket viktiga. Främst de lokala myndigheterna kan i dessa frågor ha dubbla intressen eftersom de illegala intrången ofta skapar många arbetstillfällen, samtidigt som de då kan skrämma bort de legala arbetsgivarna. Det företag måste vara försiktiga med när det gäller samarbete med myndigheter är var gränsen för korruption går. Företag bör, för att visa att allvar menas med sina ambitioner att skydda sin IP, registrera allt som är möjligt att registrera trots att det legala skyddet ofta är bristfälligt. Att bygga in skydd i produkter är något vi funnit kan vara ett alternativ för att försvåra kopiering men också för att vid intrång enklare kunna bevisa att det verkligen rör sig om kopierade produkter, något som inte alltid är självklart. Olika etableringsformer har för och nackdelar när det gäller skyddet av IP och generellt gäller att ju större kontroll ett företag har över verksamheten desto säkrare är den. Vi har även funnit ett motsatsförhållande mellan skydd av IP och klassisk internationaliseringsteori där låg risk enligt internationaliseringsteorin kan innebära hög risk för intrång i IP. Medvetenheten hos kinesiska befolkningen gällande IP är ofta bristfällig. Att sprida information är därför av högsta vikt och något alla intressenter bör engagera sig i för att på sikt kunna påverka de djupt liggande orsakerna som kultur och värderingar vilka urholkar IP-skyddet.

China is considered as one of the world’s fastest growing economies and the future of China looks promising. Even though the Chinese market attracts many new foreign companies to enter the market there are entry barriers which companies may encounter as obstacles, which will aggravate the market entry in China. As a result companies loose business opportunities and therefore it is of great importance for Swedish companies, which are planning a Chinese market entry, to identify which entry barriers that are considered to be the most difficult obstacles to overcome. The purpose of the thesis is to examine which entry barriers that are generally considered to be the most difficult obstacles for Swedish companies to overcome when entering Chinese markets and to rank the five most difficult entry barriers to overcome. Information about these entry barriers have been gathered from Swedish companies, which have carried out successful market entries in the Chinese markets, through an e-mail questionnaire. The result generally shows that the most difficult entry barriers to overcome in China were: bureaucracy, property laws, language, cultural differences and difficulties finding local partners. The ranking of the entry barriers’ result shows that bureaucracy is the most difficult obstacle to overcome, followed by cultural differences, language, relations and access to distribution channels. We conclude that companies experience different difficulties overcoming these entry barriers, which depends on the companies’ size, years in China, markets and if the entry barriers were considered controllable or uncontrollable. To succeed in China it is of great importance that Swedish companies identify and prevent entry barriers from affecting their company future success negatively. / Kina är i dagsläget en av världens snabbast växande ekonomier och har stor potential i många avseenden, dock anses marknadsinträde i Kina ofta komplicerat med anledning av förekomsten av inträdesbarriärer på marknaden. Med inträdesbarriärer avses hinder vilka företagen upplever i samband med etablering på nya marknader. Dessa hinder kan resultera i förlorade affärsmöjligheter och därför är det av stor vikt för svenska företag att identifiera de potentiellt största hindren eller inträdesbarriärerna i syfte att sedan överkomma dessa. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka inträdesbarriärer som generellt anses utgöra de svåraste hindren för svenska företag vid marknadsinträde i Kina. Med utgångspunkt från undersökningen avser vi att identifiera och rangordna de fem mest svåröverkomliga inträdesbarriärerna. Information om inträdesbarriärerna har samlats in genom en e-postenkät till svenska företag som genomfört lyckade marknadsinträden i Kina. Resultatet visar generellt att byråkrati, immaterialrätt, språk, kulturella skillnader och svårigheter att hitta lokala partners är svåra inträdesbarriärer att överkomma vid marknadsinträde i Kina. Rangordningen av inträdesbarriärerna, beroende av varandra, visar att byråkrati anses vara det största hindret, kulturella skillnader det näst största, följt av språk, relationer och tillgång till distributionskanaler. Slutsatsen är att företag upplever inträdesbarriärer olika svåröverkomliga beroende på företagens storlek, antal år i Kina, marknader samt om inträdesbarriärerna är kontrollerbara eller okontrollerbara. Därför är det av vikt att företagen identifierar vilka inträdesbarriärer som kan motverka ett lyckat marknadsinträde i Kina.