Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur människor bortförklarar, bortprioriterar och förskjuter ansvar för hållbar konsumtion. Vi använde oss av en kvalitativansats där vi utförde semi-strukturerade intervjuer med totalt 7 respondenter. Datamaterialet analyserades med hjälp av en tematisk analys där vi fann teman som hjälper oss förklara hur konsumenter resonerar kring sin klädkonsumtion. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie grundar sig i självuppfattning för att se hur kläder används och hur hållbarhet förhåller sig. Vi kom fram till att vid klädkonsumtion så förskjuts ansvaret för en hållbar konsumtion och istället är det viktigare att konsumtionen är kongruerande med individens självuppfattning och sociala kontext. / This study aims to contribute with knowledge on how people rationalize, de-prioritize andproject responsibility within sustainable consumption. This was achieved through semistructuredinterviews with a total of 7 respondents. The collected material was later analysedusing thematic analysis which helped us explain how consumers reason about their ownapparel consumption. Our theoretical approach bounds in self-concept to see how consumersspeak about their apparel consumption and how sustainability is reflected through it. Weconclude in this paper that consumers project responsibility for sustainable consumption andit is more essential to consume congruently to the individuals self-concept and accordinglywith the social context that people finds themselves in. This paper is written in Swedish.

Den här studien undersöker vad som påverkar beslutsfattandet för svenska högskolestudenter ur Generation Z när de gör inköp av kläder, samt vilka konsekvenser det leder till gällande konsumtionen av second hand och fast fashion. Studien undersöker även hur miljömedvetenhet påverkar dessa beslut. Studien är baserad på en enkätundersökning, där frågorna är baserade på teorierna Theory of Planned Behaviour och the Value-Action gap. Med hjälp av enkäten undersöks attityder till olika val samt hur deltagarna agerar. Studien utgår även från tillgänglig litteratur, bestående av vetenskapliga källor och rapporter. Resultaten visar att miljömedvetenhet har en stor inverkan på hur konsumenter agerar, samt att pris, tillgänglighet, kvalitet, storleksutbud och hållbarhet är avgörande när konsumenten fattar sina beslut. En jämförelse mot hållbarhetsmål 12 ur FN:s Agenda 2030, som anses aktuellt för studien, visar på att svenska högskolestudenter ur Generation Z konsumerar förhållandevis hållbart och ligger relativt bra i linje med de uppsatta målen. Resultaten visar även att den generella inställningen till fast fashion är negativ, och inställningen till second hand generellt är positiv. Detta ser lovande ut inför framtiden, och resultaten tyder även på att större medvetenhet kring miljöfrågor leder till mer hållbara val och konsumtionsmönster. / This study examines factors influencing decision-making among Swedish university students from Generation Z when purchasing clothing, as well as the consequences this has on the consumption of second hand and fast fashion. The study also explores how environmental awareness affects these decisions. The study is based on a survey, in which the questions are based on Theory of Planned Behaviour and Value-Action Gap. The survey explores attitudes towards different choices and how participants act. The study also draws from available literature, consisting of scientific sources and reports. The results show that environmental awareness has a significant impact on consumer behaviour, and that price, availability, quality, size range, and sustainability are crucial when consumers make their decisions. The results were compared with several sub-goals of Sustainable Development Goal 12 from the UN's Agenda 2030, which are considered relevant to the study. The results also indicate that the general attitude towards fast fashion is negative, and the attitude towards second hand is generally positive. This looks promising for the future, and the results also suggest that greater awareness of environmental issues leads to more sustainable choices and consumption patterns.