I detta examensarbete utforskas vilka överförings- och betalningsmetoder ungavuxna föredrar av Swish, Klarna och Tink samt tekniska implementering gällandekodkomplexitet för dessa överförings- och betalningsmetoder. Detta är viktigt för attkunna erbjuda överförings- och betalningsmetoder som unga vuxna känner sigtrygga med och till att denna målgrupp fortsätter gå mot ett kontantfritt samhälle.Studien syftar till att fylla det forskningsgap som finns kring en direkt jämförelse avdessa betalningsmetoder.Forskningen visar att unga vuxna föredrar metoder som är användarvänliga och harett starkt varumärkesrykte. Forskningen visar också behovet av att vända sigspecifikt till unga vuxna då dessa saknar finansiell kunskap inom området.En prototyp utvecklades för att jämföra kodkomplexitet mellan de mest populärabetalningsmetoderna Swish, Klarna och Tink. Kodkomplexiteten förimplementeringen av dessa metoder mättes med Cyclomatic Complexity, ochresultaten visade att Swish, Klarna och Tink alla har en liknande implementering viaAPI-anrop i sin enklaste form, vilket innebär att valet mellan dem inte innebär någonskillnad i kodkomplexitet.Utifrån jämförandet av kodkomplexitet valdes en komplett prototyp att utvecklas föratt funktionstesta en implementetion av Tink, med hjälp av Quarkus för logik-delenkallad backend och SwiftUI för utseende-delen kallad frontend. SwiftUI valdes föratt skapa en dynamisk och användarvänlig gränssnittsupplevelse för Apple-enheter,medan Quarkus valdes för sin robusthet och effektivitet på server sidan.Prototypen funktionstestades och utvärderades av produktägaren Peak AMSecurities AB. Resultatet blev att prototypens kodbas kan användas i framtidaproduktionssättning.Denna studie bidrar till insikt om unga vuxnas preferenser för digitalabetalningsmetoder och erbjuder en teknisk grund för vidare forskning inomområdet. Genom att jämföra Swish, Klarna och Tink ger arbetet viktiga insikter somkan hjälpa utvecklare att skapa bättre finansiella verktyg som möter användarnasbehov och förväntningar. / This thesis explores which transfer methods young adults prefer among Swish,Klarna, and Tink, as well as the technical implementation concerning code com-plexity for these transfer and payment methods. This is important to offer transferand payment methods that young adults feel comfortable with and to ensure thistarget group continues to move towards a cashless society. The study aims to fill theresearch gap regarding a direct comparison of these payment methods.Research shows that young adults prefer methods that are user-friendly and have astrong brand reputation. The research also highlights the need to specifically ad-dress young adults as they lack financial knowledge in the area.A prototype was developed to compare code complexity with the most popular pay-ment methods Swish, Klarna, and Tink. The code complexity for the implementa-tion of these methods was measured using Cyclomatic Complexity, and the resultsshowed that Swish, Klarna, and Tink all have similar implementations via API callsin their simplest form, which means they do not increase code complexity for devel-opers.Based on the comparison of code complexity, a complete prototype was chosen tobe developed for functional testing, implemented with Tink, using Quarkus for thebackend logic and SwiftUI for the frontend interface. SwiftUI was chosen to createa dynamic and user-friendly interface experience for Apple devices, while Quarkuswas chosen for its robustness and efficiency in server-side processing.The prototype was functionally tested and evaluated by the product owner Peak AMSecurities AB. The result was that the prototype's codebase can be used in futureproduction deployment.This study contributes to the understanding of young adults' preferences for digitalpayment methods and provides a technical foundation for further research in thearea. By comparing Swish, Klarna, and Tink, the work offers important insightsthat can help developers create better financial tools that meet users' needs and ex-pectations.

I denna studie undersöks hur universitetsstudenter i Malmö uppfattar och reagerar på användarupplevelse i online-shopping med fokus på hur många antal klick man har för att genomföra ett köp. Hur antalet klick i en köpprocess påverkar upplevelsen av en webbplats utforskas med hjälp av en kvalitativ och en kvantitativ metod. Studenter är en samhällsgrupp med olika vanor och preferenser som kan ge insikter om hur antalet klick påverkar deras upplevelse av en webbplats. Den kvantitativa datan samlades in i form av en enkät som gjordes tillgänglig till tre klasser inom fakulteten teknik och samhälle för att fastställa köpbeteende online. Den kvalitativa datan samlades in i form av två fokusgrupper, en intervju skedde fysiskt med en fokusgrupp och den andra skedde online genom verktyget zoom. Undersökningen inriktar sig på universitetsstudenter inom området medieteknik vid Malmö universitet. Enklicksköp erbjuder smidighet och snabbhet vid köp, men studien avslöjar både positiva och negativa aspekter som påverkar användarens upplevelse. Användarens uppfattning om tydlighet och enkelhet i köpprocessen är viktigare än det exakta antalet klick som krävs för att genomföra ett köp. Trots att studenterna har olika preferenser, visar de en övergripande positiv inställning till nya UX-lösningar, förutsatt att de inte minskar tillgången till klar och relevant information. / In this study, we examine how university students in Malmö perceive and respond to the user experience in online shopping, with a focus on the number of clicks required to complete a purchase. The impact of the number of clicks in a purchase process on the website experience are explored using both qualitative and quantitative methods. Students represent a diverse demographic with varying habits and preferences, offering insights into how user interfaces affect their website experience. Quantitative data was collected through a survey distributed to three classes within the Faculty of Technology and Society to ascertain online purchasingbehavior. Qualitative data was gathered through two focus groups, with one conducted in-person and the other online via the Zoom platform. The study targets university students in the field of media technology at Malmö University. While one-click purchasing offers convenience and speed, the study reveals both positive and negative aspects influencing the user experience. User perception of clarity and simplicity in the purchase process outweighs the exact number of clicks required to complete a purchase. Despite students having different preferences, they demonstrate an overall positive attitude towards new UX solutions, provided they do not diminish access to clear and relevant information.

The Kano model is a technique for a better understanding of the customers’ requirements, thus increasing the customers’ satisfaction. The process of identifying the customers’ requirements and increasing the customers’ satisfaction, by improving the offerings, is costly for the companies. In order not to waste resources, companies should firstly identify who their target audience is, through a market research. When companies understand who their target audience is, they are able to identify their requirements, in order to try to meet them, and increase customers’ satisfaction. The process of segmentation and targeting, helps companies to save time, money and effort, since the messages are directly delivered to those who are their target audience, and are really interested. Moreover, the companies using the focus groups and in-depth interviews can collect target audience’ requirements, in order to later on meet those requirements and increase the customers’ satisfaction. Furthermore, the findings revealed that for the companies in the online payment industry it is crucial to have a good reputation and be trustworthy.

The purpose of this study is to examine the perceptions of and associations with the color pink in both a traditional and a modern non-traditional marketing context. That is, what traditional associations do people have with the color pink in contrast to what modern new associations have developed with the color pink as we see it today.The research question presented in the study is: “How is the use of the color pink perceived today in a marketing context in comparison to the traditional associations that the color has had historically?”  The theories of the study are: Associative learning, Sensory marketing and Brand theory. Furthermore, colors in marketing and traditional associations with the color pink are discussed. This is a qualitative study based on 31 semi-structured interviews conducted via face-to-face meeting, Zoom-meeting, and telephone call. The informants were selected based on a convenience sample.In conclusion the study indicates that shades of the color pink is the leading factor in shifting people's behavior toward the color and that currently the color pink represents a creative role in various marketing contexts.

Introduktion: Introduktionen av Fintech-bolagens disruptiva innovationer har skakat om finansbranschen och lett till förutspåelser om att mer än en fjärdedel av de traditionella finansiella tjänsternas intäkter kommer fördrivas av Fintech-bolagens tjänster. Ett framstående exempel på ett framgångsrikt Fintech-bolag är Klarna, som tar mer och mer plats på marknaden med deras innovativa helhetslösning. För att dessa innovationer ska anses som lyckade krävs det att de accepteras av konsumenterna, vilket gör det intressant att undersöka hur externa faktorer kan påverka denna acceptans. Syfte: Uppsatsen ämnar till att förklara hur konsumenters acceptans av tjänsteinnovationer kan bero på externa faktorer, i detta fall förtroende och individuell innovativitet. Studien utgår från ett Fintech-sammanhang där fokuset ligger på tjänsteinnovatören Klarna som erbjuder olika betalningsalternativ på ett innovativt sätt. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär där datainsamlingen har skett i form av en online enkätundersökning. Studien har en deduktiv ansats och utgår från ett positivistiskt forskningsperspektiv. Den insamlade datan analyserades med hjälp av SPSS samt SmartPLS där resultatet diskuterades utifrån uppsatsens teoretiska referensram. Slutsats: Studien kom fram till att förtroende har en positivt påverkande effekt på hur Klarna-användare uppfattar den upplevda användbarheten som i sin tur positivt påverkar deras intention att acceptera Klarna. Resultatet av studien visade även att faktorn individuell innovativitet inte hade någon påverkan på den upplevda användbarheten samt svag påverkan på den upplevda användarvänligheten, vilken i sin tur innebär att den hade en väldigt liten till ingen effekt på konsumenters acceptans av Klarna.

Denna studie utforskar den komplexa interaktionen och förhållandet mellan unga kvinnor och Klarnas plattform för "köp nu, betala senare". Genom en analys av plattformens värden och effekter samt identifiering av relevanta aktörer och utvärdering av etiska handlingsalternativ, strävar arbetet efter att kasta ljus över fenomenet “köp nu, betala senare”. Fokusgrupper med unga kvinnor som har olika relationer till användningen av Klarna har använts som metod, kompletterat med intervjuer med relevanta informanter. Resultatet ger en djupare inblick i hur Klarnas plattform har blivit en integrerad del av många unga kvinnors köpprocess. Det betonas att detta inte bara beror på dess uppenbara fördelar som bekvämlighet, säkerhet och flexibilitet, utan även på dess förmåga att anpassa sig till och tillgodose de specifika behoven hos denna demografiska grupp. Samtidigt lyfts dock även potentiella risker fram, såsom risken för överkonsumtion och överskuldsättning, vilket understryker vikten av att vara medveten om och hantera sådana aspekter vid användning av Klarnas tjänster. Denna undersökning bidrar till den bredare diskussionen om ansvarsfull konsumtion och ekonomiskt välbefinnande bland unga kvinnor, och ger vägledning för att utveckla strategier och riktlinjer för en hållbar användning av Klarnas plattform och liknande digitala betaltjänster i framtiden. / This study explores the complex interaction and relationship between young women and Klarna's platform for "buy now, pay later". Through an analysis of the platform’s values and effects, as well as the identification of relevant actors and evaluation of ethical options for action, the research aims to shed light on the phenomenon of “buy now, pay later”. Focus groups with young women who have varying relationships with the use of Klarna have been employed as a methodology, supplemented with interviews with relevant informants. The findings provide a deeper insight into how Klarna's platform has become an integrated part of many young women's shopping process. It is emphasized that this is not only due to its obvious benefits such as convenience, security, and flexibility, but also its ability to adapt to and meet the specific needs of this demographic group. Although, potential risks are also highlighted, such as the risk of overconsumption and overspending, underscoring the importance of being aware of and addressing such aspects when using Klarna's services. This research contributes to the broader discussion on responsible consumption and financial well-being among young women, providing guidance for developing strategies and guidelines for sustainable use of Klarna's platform and similar digital payment services in the future.

Credit modelling has traditionally been done by credit institutes based on financial data about the individuals requesting the credit. While this has been sufficient in lowering risk in developed economies with plenty of financial data it is inefficient in developing economies and fails to reach the unbanked population. As this is both limiting many responsible consumers from getting access to credit as well as limiting companies from reaching paying customers, it is evident that new strategies for credit modelling are needed. This paper explores the usage of behavioural data for credit modelling gathered from users of Klarna’s app. The models are based on the machine learning algorithms logistic regression, random forests, neural networks, and gradient boosted decision trees. In this study, models were trained on Swedish data in multiple timespans and tested in different timespans and countries. The results show that modelling on the data points developed in this study is effective and suggest that in certain cases be used in predicting new and unknown markets by training on similar markets. / Kreditvärderingar har traditionellt sätt utförts av kreditinstitut baserat på existerande finansiella data kring personen i fråga som ansöker om kredit. Denna metod har varit framgångsrik i att minimera risk inom utvecklade ekonomier där finansiella data har varit tillgänglig. Metoden har varit mindre framgångsrik i utvecklingsekonomier och misslyckas att utvärdera befolkningar som saknar finansiella tjänster. Då detta problem begränsar många pålitliga konsumenter att få tillgång till kredit och samtidigt begränsar företagen att nå ut till möjliga betalande kunder, blir det viktigt att ta fram nya strategier för att utvärdera kredit. Denna uppsats utforskar möjligheten att modellera kreditvärdighet baserat på användarbeteende med hjälp av data från Klarnas shopping app. Modellerna är baserade på maskininlärningsalgoritmerna logistisk regression, Random Forests, neurala nätverk och gradient boosted decision trees. I denna studie tränas modellerna på olika tidsspann inom den svenska marknaden och testas på olika tidsspann och marknader. Resultaten från studien visar att det går med hjälp av beteende data från Klarnas app att, under olika omständigheter, förutspå kreditvärdighet i framtiden och på olika marknader.

Detta är en kvalitativ flerfallsstudie som undersökt hur distansarbetet påverkat organisationskulturen hos företag inom IT-branschen. Detta har gjorts på ett abduktivt arbetssätt där teorin har grundat sig Edgar H. Scheins tre nivåer av organisationskultur samt en samling av för- och nackdelar med distansarbete. Empirin har samlats in via sex stycken semistrukturerade intervjuer där intervjuobjekten arbetat på sex olika IT-fokuserade företag. Genom det abduktiva arbetssättet identifierades fem stycken begrepp som vardera beskrev en egenskap inom distansarbetet. Dessutom hittades samband mellan dessa fem begrepp och hur de påverkade de tre nivåerna av organisationskultur. Detta samband kom att illustreras i en egen analysmodell.

The digital payment industry has become one of the fastest evolving markets in the world, but in the wake of its rapid advancement, an ever increasing gap between academic theory and the actual reality of this market widens - and especially so when it comes to entry theory. It is widely acknowledged that the world is moving towards an ever more homogeneous economy, but despite the fact that payment preferences differ greatly from country to country - research on this subject continues to revolve mainly around localized efforts. But as historical inequalities between poor and rich societies continue to dissipate - learning from nations at the forefront of technological advancement increases the likelihood that the developed strategy becomes applicable to an increased number of countries. By selecting a nation most conducive to technological growth, the purpose of this report is to map the present dynamics in its digital payment industry using both recent and traditional market entry theory. However, studies geared towards globalized strategy formulation cannot be assumed as having guaranteed access to internal company-data at all times. So in order to facilitate such studies, the level of dependency on primary data required for conducting such research needs to be understood first, which is why the work in this report is constrained strictly to data of secondary nature. This, not only to further map the characteristics of this market, but also to see how open the market is to public inspection. Ultimately, the academic contribution becomes that of providing a road-map towards adapting currently available market entry theory to suit the rapidly evolving conditions of the digital payment industry from a global perspective and, when failing to do so, the aim is to also explore avenues for further research towards this end goal.