Titel: Barn av sin tid och klass: En kvantitativ studie om generations- och klasstillhörighetens betydelse för vår nyhetskonsumtion   Författare: Stina Bergdal & Evelina Olsson   Kurs, termin och år: C-uppsats, HT-2014   Antal ord i uppsatsen: 18 949   Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att analysera vilken betydelse klass och generation har för nyhetskonsumtion. Att undersöka betydelsen av dessa två strukturer är viktigt då vi trots dagens individsamhälle påverkas av vår omgivning när det gäller vår nyhetskonsumtion.   Metod och material: Metoden som används är surveyundersökningar. Materialet som används i denna undersökning består av den nationella SOM-undersökningen från 2012.   Huvudresultat: Generation och klass är båda strukturer som påverkar vår konsumtion av nyheter. Men effekten av de olika strukturernas påverkan är olika och vi påverkas i högre grad av vår generationstillhörighet än vår klasstillhörighet. Det vill säga den tid, samhällsklimat och den tekniska utvecklig vi växer upp i formar oss inte bara som människor utan även som nyhetskonsumenter. De vanor vi skaffar oss i vår ungdom är de vanor som kommer att följa med oss resten av livet och vara en naturlig del av vår konsumtion.             Klasstillhörigheten har även den en påverkan på hur vi tar del av nyheter men när vi jämför båda dessa komponenter blir det tydligt att generationstillhörigheten är viktigare. Även om det finns vissa klasskillnader inom generationerna, den tydligaste kanske när det gäller valet av enskilda nyhetsmedium, så är den gemensamma referenspunkten vi har med de som vuxit upp i samma tidevarv mer betydande för hur vår nyhetskonsumtion ser ut.   Nyckelord: Generation, Klass, Nyhetskonsumtion, Medieanvändning, Generationsklyftor, Klassklyftor

<p>2014-06-03</p>

Beslut om att vidareutbilda sig på akademisk nivå skiljer sig inom olika samhällsgrupper i Sverige. Tidigare studier har visat att föräldrars utbildning och klasstillhörighet är faktorer som påverkar huruvida individer väljer att studera vidare eller ej, och att barn från högre samhällsklasser i större utsträckning tenderar att studera vidare efter gymnasiet, jämfört med barn från lägre klasser. Syftet med denna studie är att förklara varför barn från högre samhällsklasser i större utsträckning tenderar att studera vidare efter gymnasiet, genom att inkludera uppväxtfaktorer som möjliga förklaringsmekanismer. Studien baseras på longitudinella data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) som samlats in år 2000 och 2010. Som teoretisk referensram utgår studien från teorier kring socialisation, intergenerationell reproduktion och klass. Även i denna studie kunde det bekräftas att ett samband föreligger mellan föräldrars klasstillhörighet och utbildningsnivå. Däremot kunde analysmodellerna i mycket liten utsträckning förklara de bakomliggande mekanismerna till sambandet. Resultatet visar att barns egna studieaspirationer under barndomen är den viktigaste mekanismen och kan delvis förklara sambandet mellan klassbakgrund och utbildning.

No description available.

Som pedagog är det viktigt att välja läromedel som uppfyller det åtagande som gäller enligt Skolverkets styrdokument. Detta för att det förstås inte bara är pedagogerna som påverkar elevernas värderingar utan även innehållet i de läromedel som används påverkar eleverna i stor utsträckning. Det kanske t.o.m. är så att det är den enda litteratur som eleverna kommer i kontakt med. Därför är det viktigt att innehållet uppfyller kraven som ställs på goda läroböcker. Är det då så att det finns ett interkulturellt perspektiv i alla läroböcker? Detta är angeläget att ta reda på eftersom de flesta pedagoger med stor sannolikhet antar att även läromedlen utgår ifrån ett interkulturellt perspektiv. / The purpose of this study is to show in which way the intercultural conception is presented in schoolbooks for the Swedish senior high school used in the teaching of Swedish. My definition of the intercultural conception includes ethnicity, sexuality, class and gender. This is important to find out as the Swedish school has an important democratic commission to fulfill. The method I used for this is a qualitative text analysis. The study covers two basic schoolbooks used in the teaching of Swedish. The result of the study shows that the writers have good intention, for example to include people with other sexuality than heterosexuality and people with other ethnicity than Swedish. But even with the good intention there are still stereotype patterns present. The study also finds that the examined schoolbooks for the Swedish senior high school completely exclude some people from the books.

My study contains a semiotic analysis of two photos posted by the Instagram account Snubbarinreder, an account that posts photos of homes allegedly belonging to men. There are clear tendencies on the account to portray men as heavy consumers of alcohol and video games alongside a general inability or disinterest in caring for a home. My study is based mainly on studies by Beverly Skeggs and Göran Eriksson on how the working class are commonly portrayed in the media. The purpose of the study is to investigate aspects of class in the portrayal of men in the posted photos. Eriksson and Skeggs explains that it is common to portray the working class as exaggerated, tasteless and out of control, which my study shows are also recurring themes in the portrayal of men on Snubbarinreder. Thus, the results of the study shows that there are similarities between the portrayal of the working class in, for example Reality-TV, and the portrayal of men on the Instagram account Snubbarinreder.

Volontärturism har kritiserats som ett fenomen vilket uttrycker postkoloniala normer ochvärderingar där volontärförmedlande organisationer samt företag målar upp en förenklad bildav internationellt hjälparbete. Tidigare forskning har pekat ut unga kvinnor från medelklassensom främsta resenärer på volontärresor och utgör därför urvalet till denna studie. Åttasvenskfödda Vita kvinnor har intervjuats individuellt för att skapa en djupare förståelse förderas motiv till att åka på en volontärresa samt deras förväntningar på denna och hur dessaförväntningar svarats upp till på resan.Utifrån teorier om klass, kön och etnicitet har det i denna studie framkommit attvolontärerna som intervjuats kommer från en trygg ekonomisk bakgrund med goda socialanätverk. Gemensamt för volontärerna är även att de utifrån feminina könsnormer lärt sig attvara omhändertagande och hjälpande, vilket genom föreställningar om den behövandekontinenten Afrika skapat känslan hos vissa av att vilja hjälpa människor där. Utifrånförväntningarna på hur volontärerna skulle hjälpa till på volontärresan har många beskrivit atthjälpbehovet var mindre än väntat och därmed att de inte visste vad de skulle hjälpa till med.Gemensamt för alla volontärer var att deras resa ledde till en breddad syn på Afrikasom kontinent och på det land de åkt till specifikt. Resultatet visar att beslutet att åka på envolontärresa tagits på en postkolonial grund och att gemensamma klassrelateradebakgrundsfaktorer gett dem tillgång till att åka på en volontärresa. Däremot visar det sig attresan i sig lett till en omvärdering av de postkoloniala normer som låg till grund för motivenoch i stället uppvärderat stora delar av den nya kultur de mött. Det har även konstaterats attvidare forskning bör fokusera mer på volontärförmedlande organisationers ansvar för att riktakritiken för volontärresor mot en organisatorisk och strukturell nivå snarare än individuell.

Detta är en jämförande studie vilken undersöker hur social klass och kön tas i uttryck i elevers val av gymnasieprogram och hur dessa skiljer sig mellan två valda samhällsklasser. De valda samhällsklasserna är arbetarklass och övre medelklass och syftet med studien är att se hur valet speglas av individers klassbakgrund och kön samt hur det tas i uttryck i respektive grupp. De frågeställningar studien har besvarat är på vilket sätt social klass och genus tas i uttryck i individers val av gymnasieprogram samt hur individer förhåller sig till såväl omgivning som klass och familj i sina studieval. För att analysera detta används Pierre Bourdieus teori om social klass och habitus, Yvonne Hirdmans genusteori samt perspektivet intersektionalitet vilket bidrar till att kunna analysera teorierna tillsammans. Tidigare forskning på ämnet visar att elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning tenderar att välja studieförberedande program i större utsträckning än elever vars föräldrar inte har eftergymnasial utbildning. Vidare är den könssegregerade arbetsmarknaden ett resultat av elevers studieval vilket visar att individer tenderar att göra studieval baserat på vilket kön de har. Studien är en kvalitativ undersökning och omfattas av tio stycken semistrukturerade intervjuer med elever som går sitt sista år på gymnasiet. Fem av respondenterna tillhör arbetarklassen och resterande fem tillhör övre medelklassen. Resultatet visar att social klass färgar elevers val då utbildning värderas olika samhällsklasserna emellan. Deras upplevelser och berättelser om sina föräldrars engagemang i studierna ser mycket olika ut vilket kan ses som bidragande orsak till de skilda valen mellan samhällsklasserna. Även kön färgar till viss del elevers val och speciellt för individer ur arbetarklassen då de yrkesförberedande programmen är mycket tydligare könskodade än de studieförberedande.

Syftet med denna undersökning är att utifrån två fallstudier söka förstå lärarnas betygsättningspraktik i ämnet svenska. Valet av ämnet svenska grundar sig i betygsstatistik som visar att effektstorleken för kön är lika stor som den för föräldrarnas utbildningsbakgrund, vilket är unikt för ämnet. Två svensklärare och deras planering, undervisning, och betygssättning i två åttondeklasser i två olika skolor har studerats i en etnografisk studie. Skolorna skiljer sig åt bland annat vad gäller elevernas socioekonomiska bakgrund. I studien belyses vilket svenskämne som framträder i de olika klassrummen och vilka konsekvenser detta får i betygssättningspraktiken. I analysen av materialet har Basil Bernsteins teorier om makt, styrning och kontroll använts. Skolans sociala sammanhang skapas genom att dominerande strukturer blir pedagogisk praktik, eller med en annan term, lärares undervisning och betygssättning kan förstås som diskursiva praktiker. Eleverna måste behärska skolans och ämnenas koder och regler. Är dessa inte explicita i undervisningen kan resultatet bli att de elever som inte behärskar koder och regler har svårare att nå de högre betygsstegen. Lärarnas upplevelse av diskrepans mellan innehållet i kursplanerna å ena sidan och betygskriterierna/kunskapskraven å andra, kan vara en av förklaringarna till att de språkliga kraven i svenskämnet inte alltid explicitgörs i undervisningen.

SAMMANFATTNINGI mitt examensarbete har jag granskat TV-serien Klass 9A som är producerad av Sveriges Television kanal 1 (SVT 1). I programmen gestaltas åtta utvalda, erkänt duktiga lärare med olika kön, ålder och erfarenhet med en klass elever under fyra månader. Lärarna har som mål att göra en av Sveriges sämsta klasser till en av de tre bästa. Jag var hänvisad till att tolka det som representeras i TV-serie, det vill säga vad som är utvalt och vilket handlande som lyfts fram i de 13 avsnitten.Metodmässigt har jag valt att analysera vad lärarna gör med eleverna i TV-serien enligt Gunter Kress och Theo Van Leewen (1996, 2001) multimodala teori som beskriver hur visuella bilder och medieobjekt kan tolkas och förklaras. Jag har riktat min uppmärksamhet på lärarrollerna i klassrummet, relationer mellan lärarna och elevernas framgång och vilka arbetssätt lärarna använder.Resultatet visar att lärarna främst är intresserade av att skapa relationer med eleverna för att de ska känna sig motiverade att nå kursmålen i grundskolan och bli behöriga att söka till gymnasiets nationella program. Genom de åtta lärarnas olika arbetssätt och engagemang för elevernas framtid blev detta möjligt.