Miljödiskursen som finns idag har fått en allt större betydelse i samhället. Begrepp som hållbarhet och klimatkompensering har blivit allt mer vitala och har varit verktyg för privatpersoner och företag detta för att visa sig som ansvarsfulla. Trots detta så har miljöproblemet ökat. Enligt Naturvårdsverket (2019) så visar de på att under det senaste årtionde så har halten koldioxid i atmosfären ökat och att jordens medeltemperatur ökat år för år. Klimatförändringarna påverkar alla och har ställt stora krav på länder och företag att de bör ta ansvar för de utsläpp de orsakar, att de genom klimatkompenesring och hållbarthetsmålen kommer på innovativa lösningar för att minska klimatpåverkan. Syftet med denna studie var att undersöka om företag inom Karlstad kommun tar ett samhällsansvar för att sedan undersöka på vilket sätt de tar detta ansvar. Studien kommer även att undersöka om de tre hållbarthetsvärden balanseras eller om någon av dessa värden tar större utrymme. Slutligen så kommer studien att sammanfatta vad företagen specifikt gör för att bidra till samhällsutvecklingen av staden. Huvudteori som har valts för denna studie är CSR (Corporate social responsibility). Denna teori beskriver vilket ansvar ett företag har i samhället. Enligt Löhman och Steinholtz (2016) bygger teorin på den generella grundtanken att företag ska vara med och medverka till ett bättre samhälle. Teorin är till grund för de frågeställningar som vi strävar efter att få svar på vilket är: ”På vilket sätt arbetar företagen för vårt samhälle?”, ”På vilket sätt påverkar och bidrar företagen till samhället?” och ”Vilket samhällsansvar har företagen och hur kan de arbeta för en miljö och social förbättring?” Studiens tillvägagångssätt för datainsamling har varit genom kvalitativa intervjuer. Studiens författare valde att göra en intervjuguide som består av tre teman. De tre teman som användes som en vägledning för intervjuaren är personlig bakgrund, hållbarhet och klimatkompensering. Detta underlättade bearbetningen av det insamlade datamaterialet vilket gjorde det lättare i analyseringen. Resultatet av denna studie är att de intervjuade företagen visar på god kunskap gällande ämnet hållbarhet och klimatkompensering. Dessa företag är medvetna om att det måste ske en ändring i sättet de arbetar och konsumerar på. Slutsatsen av denna studie med de intervjuade företagen är att de visar på god kunskap gällande studiens huvudämnen vilket är hållbarhet och klimatkompensering. Tre av fyra företag visar på en vilja att förändra samhället. Trots denna vilja och ambition så finns det inte tillräcklig med information som når ut till konsumenterna gällande företagens klimatkompensering. Marknaden för klimatkompensering är oreglerad och saknar tillsyn från statliga myndigheter vilket gör att konsumenter måste förlita sig på att företagen själva sköter tillsynen för en fungerande klimatkompensering.

En ny trend inom flyg- och resebranschen är ett system som tillåter flygresenärerna attkompensera för de utsläpp som resan medför. Det har dykt upp en rad olika organisationersom flyg- och resebolagen använder sig av som återför de pengar som flygresenären betalar iavgift, till projekt som verkar för att skapa en bättre miljö. Det omfattar åtgärder från attplantera regnskog till forskningsprojekt som ska verka för att förbättra miljön. Avgiften somresenären betalar räknas ut med hjälp av en kalkylator där resenären fyller i var resan ska gå,därefter räknar kalkylatorn ut hur mycket koldioxid som kommer att släppas ut perpassagerare. Charterresebolaget Apollo, som vi valt att studera, har erbjudit sina kunderklimatkompensering genom företaget GreenSeat i drygt ett år. Produkten har inte fått detgenomslag som förväntades av företagen i branschen.Syftet med uppsatsen är att undersöka varför inte fler konsumenter väljer attklimatkompensera när de reser med flyg. Vi ska också ta reda på vad som krävs för att fåkonsumenterna att klimatkompensera oftare vid resor med flyg. I uppsatsen har vi både ettpositivistiskt och hermeneutiskt förhållningssätt. Vi har gjort en kvantitativenkätundersökning med totalt 122 respondenter som valts ut genom ett bekvämlighetsurval.Resultatet av enkätundersökningen har legat till grund för arbetet med analysen ochslutsatserna. Resultatet har därefter tolkats av oss i avsikt att ge Apollo rekommendationer omhur de ska få fler konsumtenter att klimatkompensera i framtiden. I uppsatsen har vi använtoss av en induktiv ansats. Vi använde primärdata i form av en enkätundersökning ochsekundärdata i form av litteratur och tidigare gjorda studier.Slutsatserna i vår undersökning är att de konsumenter som känner till vadklimatkompensering innebär är positiva till produkten. Vår enkätundersökning visar att cirka80 % av de 122 respondenterna har en positiv inställning till klimatkompensering. Detindikerar på att det finns en stor potential för klimatkompensering men att det idag saknaslättillgänglig information för konsumenterna att ta del av. Apollo lyckas inte övertygakonsumenterna att klimatkompensering är ett bra sätt att stödja miljön, vilket leder till attkonsumenterna inte vill betala för något som de inte tror på eller känner till.För att få fler konsumenter att klimatkompensera måste informationen som ges ut till deminnehålla starka argument för att locka deras intresse och den bör också visa konkretaexempel på effekter som klimatkompensering bidrar med. Tillgången till produkten måsteockså bli enklare än vad den är idag. Det ska vara lätt och smidigt att klimatkompenseraannars är risken att konsumenten väljer bort det på grund av bekvämlighetsskäl. / Uppsatsnivå: C

<p>The purpose of this paper is to examine the attitudes and willingness towards climate compensation in air travel. The study discuss if people feel a personal responsibility about the environment. Earlier research shows that tourists are positive towards climate compensation, but in reality very few use this service. The main question is: Which are the reasons for travellers not to use climate compensation? The used methodology is qualitative and based on ten interviews with people who have travelled by air one or several times since January 2007, when the service was first established. The interviews were then analyzed from a hermeneutical perspective to obtain an understanding for how the respondents perceive the human impact on the environment. This perception leads to their standpoint towards climate compensation. Their standpoints are divided into five subjects: uncertainty, trust, an abstract feeling, discourages and responsibility, which are analysed against selected theories.</p> / <p>Uppsatsen behandlar de attityder till och den vilja som finns hos människor att klimatkompensera flygresor. Studien tar i beaktande om människor känner ett personligt ansvar för miljön. Tidigare undersökningar om resenärers inställningar till att klimatkompensera flygresor har varit positiv, men sedan har det visat sig att en betydligt mindre del verkligen använder sig av tjänsten. Frågeställningen bygger på just denna komplexitet och utgångspunkten för uppsatsen blir därmed; Vad beror det på att resenärer inte klimatkompenserar sina flygresor? Undersökningen är kvalitativ och bygger på tio informella intervjuer med resenärer som gjort en eller flera resor från januari 2007, då klimatkompensering började erbjudas hos researrangörer. Intervjuerna har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk ansats för att få en förståelse för hur deras syn på resor och miljö påverkar deras vilja att klimatkompensera. De mönster som uppstått under intervjuprocessen har lett till teman som kan förklara de attityder som finns hos de tillfrågade. De teman som behandlas är ovisshet, tillit, att ställas inför det abstrakta, uppgivenhet och ansvar, vilka sedan analyseras utifrån teorier som ansetts kunna ge en bra förståelse för varför dessa teman uppkommer.</p>

The purpose of this paper is to examine the attitudes and willingness towards climate compensation in air travel. The study discuss if people feel a personal responsibility about the environment. Earlier research shows that tourists are positive towards climate compensation, but in reality very few use this service. The main question is: Which are the reasons for travellers not to use climate compensation? The used methodology is qualitative and based on ten interviews with people who have travelled by air one or several times since January 2007, when the service was first established. The interviews were then analyzed from a hermeneutical perspective to obtain an understanding for how the respondents perceive the human impact on the environment. This perception leads to their standpoint towards climate compensation. Their standpoints are divided into five subjects: uncertainty, trust, an abstract feeling, discourages and responsibility, which are analysed against selected theories. / Uppsatsen behandlar de attityder till och den vilja som finns hos människor att klimatkompensera flygresor. Studien tar i beaktande om människor känner ett personligt ansvar för miljön. Tidigare undersökningar om resenärers inställningar till att klimatkompensera flygresor har varit positiv, men sedan har det visat sig att en betydligt mindre del verkligen använder sig av tjänsten. Frågeställningen bygger på just denna komplexitet och utgångspunkten för uppsatsen blir därmed; Vad beror det på att resenärer inte klimatkompenserar sina flygresor? Undersökningen är kvalitativ och bygger på tio informella intervjuer med resenärer som gjort en eller flera resor från januari 2007, då klimatkompensering började erbjudas hos researrangörer. Intervjuerna har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk ansats för att få en förståelse för hur deras syn på resor och miljö påverkar deras vilja att klimatkompensera. De mönster som uppstått under intervjuprocessen har lett till teman som kan förklara de attityder som finns hos de tillfrågade. De teman som behandlas är ovisshet, tillit, att ställas inför det abstrakta, uppgivenhet och ansvar, vilka sedan analyseras utifrån teorier som ansetts kunna ge en bra förståelse för varför dessa teman uppkommer.

I denna uppsats har klimatkompensationer inom flygindustrin studerats ur ett kundperspektiv samt ett företags perspektiv. Genom en enkätundersökning med flygresenärer samt kvalitativa intervjuer med aktörer från branschen har klimatkompensationer och problematiken kring dessa studerats. Klimatkompensera är något en person eller företag kan göra för att kompensera för de miljöutsläpp orsakade av en flygresa. Resultatet av studien visar att ett stort antal resenärer anser sig ha god kunskap om flygets påverkan på miljön men majoriteten väljer ändå att inte klimatkompensera. Attityderna kring flygets påverkan på miljön och handlingarna kopplade till dem skapar en dissonans. Denna dissonans skapar obehag och skuldkänslor som resenärerna försöker minska genom att motivera sitt handlande på den bristande informationen kring hur man klimatkompenserar samt att de inte litar på företagen som erbjuder klimatkompensationer. Den bristande information som privata resenärer upplever beror på att företag väljer att fokusera sina ansträngningar mot business to business. De ser en högre lönsamhet i att fokusera på företag och koncentrerar sig då inte på att underlätta för privata resenärer att kompensera för deras enskilda resor. Detta skapar ett behov hos privata resenärer / In this paper, carbon offset in the aviation industry has been studied from a customer perspective and a corporate perspective. Through a survey of air passengers as well as qualitative interviews with industry actors, climate compensation and the surrounding problems have been studied. Climate compensation is something a person or company can do to compensate for the environmental emissions caused by a flight. The result of the study shows that a large number of travelers consider themselves well aware of the environmental impact of the aviation industry but the majority still choose not to compensate for the emissions caused. Attitudes towards the emissions caused by flying and its impact on the environment and the associated actions create a dissonance. This dissonance creates discomfort and guilt, that travelers try to reduce by motivate their action through the lack of information on how to compensate their emissions and that they do not trust the companies that offer climate compensation. The lack of information that the private travelers experience is due to the company's focus towards business to business operations. They see a higher profitability by concentrating their efforts towards other companies and this creates a lack in suitable tools for private customers to use while booking, and wanting to compensate for their plane ticket.

As the anthropogenic emissions of greenhouse gases (GHGs) have increased and received moreattention, the need for climate mitigation solutions has become more urgent. Today, several methodologies for carbon accounting exists, as well as the possibility to offset emissions by buying carbon offsets. All these methodologies directly or indirectly spring from LCA but have developed to metrics considering only climate and with a dissatisfying sustainability performance in other aspects. Four carbon accounting methodologies (VCS, Gold Standard, GHG Protocol, XPRIZE Carbon Removal) have been examined and compared, showing differences in the approach to quantification and to more holistic sustainability aspects. They have also been analysed in comparison to the QU.A.L.ITY framework proposed by the European Commission, which aims to ensure the quality of carbon removals and prevent greenwashing. The results showed a lack of coherence between the carbon offset standards as well as a low coherence with the criteria in the proposed framework and lack of holistic sustainability perspectives. Algae are photosynthesizing organisms fixating CO2 in the same process as terrestrial plants. They are fast growing and does not require land or much maintenance, which is why seaweed aquaculture has been suggested as a method for carbon removals. This have given birth to a plethora of start-ups aiming to sell carbon offsets from systems based on macroalgae, here called “seaweed offsets”. Nine companies/projects were identified and examined. The results showed that most of the companies used systems involving cultivation, while one company use wild seaweed. The two largest techniques for sequestration of the carbon fixated in the biomass were 1) sinking the seaweed into the deep sea and 2) making biochar from the biomass. However, there are not yet any standards covering this type of carbon offset methodologies and these offsets are thus not certified and the results also show that the efficiency of these activities is highly unreliable. Large uncertainties remain regarding the net carbon removal, sequestration, and potential ecological impacts. These uncertainties and knowledge gaps also cause the suggested methods for seaweed offsetting to clash with the QU.A.L.ITY framework. / I takt med att de antropogena utsläppen av växthusgaser har ökat och fått mer uppmärksamhet har behovet av lösningar för att begränsa klimatförändringarna blivit mer brådskande. Idag finns flera metoder för koldioxidredovisning och -beräkning, liksom möjligheten att klimatkompensera genom att köpa klimatkompensation. Alla dessa metoder här rör direkt ellerindirekt från LCA men har utvecklats till mått som endast tar hänsyn till klimat, och med en otillfredsställande hållbarhetsprestanda i andra aspekter. Fyra metoder förkoldioxidredovisning (VCS, Gold Standard, GHG Protocol, XPRIZE Carbon Removal) har undersökts och jämförts, vilket visar skillnader i tillvägagångssättet för kvantifiering och förmer holistiska hållbarhetsaspekter. De har också analyserats i jämförelse med ”QU.A.L.ITY”-ramverket som föreslagits av Europeiska kommissionen, vilket syftar till att säkerställa kvaliteten på lösningar som skall ta bort CO2 ur atmosfären och förhindra greenwashing. Resultaten visar på bristande samstämmighet mellan klimatkompensationsstandarderna samt låg överensstämmelse med kriterierna i det föreslagna ramverket och brist på holistiskahållbarhetsperspektiv. Alger är fotosyntetiserande organismer som fixerar CO2 i samma process som markväxter. De växer snabbt och kräver inte mark eller mycket underhåll, vilket är varför algodling har föreslagits som en metod för att minska halten CO2 i atmosfären. Detta har gett upphov till en uppsjö av nystartade företag som syftar till att sälja koldioxidkompensation från system baserade på makroalger, här kallade "tångkompensationer" (seaweed offsets). Nio företag/projekt identifierades och granskades. Resultaten visar att de flesta av företagen använder system som involverar odling, medan ett företag använder vild tång. De två största teknikerna för att binda kolet fixerat i biomassan var 1) sänka tången i djuphavet och 2) göra biokol av biomassan. Det finns dock ännu inga standarder som täcker denna typ av klimatkompenseringsmetoder och dessa kompensationer är därför inte certifierade. Resultaten visar också att effektiviteten i dessa system är mycket otillförlitlig. Storaosäkerheter kvarstår när det gäller netto upptag av CO2, lagring och potentiella ekologiska effekter. Dessa osäkerheter och kunskapsluckor gör också att de föreslagna metoderna för tångkompensation kolliderar med QU.A.L.ITY-ramverket.