Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka studenters och sjuksköterskors inställning till informationsteknologi, samt studenters erfarenhet av IT och möjlighet att utnyttja IT i klinisk utbildning. Använda databaser var Medline, Science Direct, och Google Scholar. Följande sökord användes: nursing, student, documentation, attitudes to computers, computerized, och medical record. Femton artiklar ingick, varav nio hade kvantitativ ansats och sex kvalitativ ansats. Resultatet visade att yngre studenter inte hade lika högt förtroende för teknologi som äldre studenter. Resultatet var inte det väntade då yngre studenter haft möjlighet att använda datorer i grundskolan. IT i undervisningen ökade dock förtroendet för tekniken. När handdator (PDA) blev ett verktyg, blev den också ett stöd i kritiskt tänkande och informationshantering och bidrog till att öka kvaliteten på omvårdnaden. Speciellt nöjda var studenter med att ha snabb och enkel tillgång till information jämfört med att söka information i böcker. Problem med PDA kunde gälla svårighet att lära sig tekniken, negativ inställning hos personal och tekniska brister. Sättet att introducera IT hade stor betydelse för studenters benägenhet att acceptera eller ta avstånd från IT. Elektronisk patientjournal resulterade inte i bättre vård. Gamla problem kunde lösas men nya uppstod. Testresultat försvann inte men kunde fortfarande förbises. Risken fanns för motsägelsefulla medicinska data relaterat till dubbla journalföringssystem.

Bakgrund: Kliniska utbildningsplatser för sjuksköterskestudenter har de senaste åren minskat samtidigt som antalet studenter har ökat vid lärosätena. Detta har bidragit till att peer learning implementerats som en möjlig lösning på att hantera bristen på handledare. Många studier visar att det finns stora vinster med peer learning, för både studenter och handledare, dock framkommer det också en del utmaningar. Genom att undersöka hur utmaningarna kan bemötas skapas ökade förutsättningar för en välfungerande handledning i peer learning.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur handledande sjuksköterskor bemöter utmaningar i den pedagogiska modellen peer learning.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utfördes. Totalt åtta sjuksköterskor inkluderades på två sjukhus i södra Sverige. Materialet har analyserats med innehållsanalys.Resultat: Följande kategorier framkom: Att hantera individuella skillnader, Att bemöta konkurrens och Viljan att skapa organisatoriska förutsättningar. De individuella studenternas egenskaper och behov, tillsammans med interaktionen i studentparet, utgör stora delar av utmaningarna i handledningsmodellen. Handledarens förmåga att anpassa pedagogiska strategier till studentparet för att möta den enskilda studentens behov har stor betydelse för handledning i peer learning. Den kliniska utbildningsverksamheten har också ett ansvar att utbilda handledare och att anpassa en organisatorisk struktur för att underlätta och skapa förutsättningar för en välfungerande handledning i peer learning. Slutsats: Handledarens förmåga att använda sig av pedagogiska strategier tillsammans med rätta organisatoriska förutsättningar skapar i större utsträckning beredskap för att bemöta utmaningarna i peer learning. / Background: In recent years, the number of available educational placements for nursing students have decreased, whilst the number of students has increased. As a result, peer-learning as been implemented as a potential solution to compensate the lack of supervisors. Several studies have shown that peer-learning provides great benefits for both students and supervisors. However, there are also certain challenges. Investigating how to handle these challenges will create better conditions for well-functioning supervision through peer-learning.Aim: The aim of the study was to investigate how supervising nurses handle the challenges presented by the peer-learning educational model.Method: A qualitative study incorporating semi-structured interviews was carried out. A total of eight nurses from two hospitals in southern Sweden were included. The interview material was analyzed through content analysis.Results: Three categories were identified: Handling individual differences; Managing competition; and The will to create potential in the organization. A large part of the challenges presented by the supervising model consists of the needs and characteristics of individual students -along with the interaction of the student pair. Another key concept is the supervisor’s ability to adjust pedagogical strategies to the student pair to meet individual needs. Those responsible for clinical education also have a responsibility to train supervisors and adjust the organizational structure so as to facilitate well-functioning supervision through peer-learning. Conclusions: A supervisor’s ability to employ educational strategies together with the right organizational conditions creates a greater preparedness to meet the challenges presented by peer-learning.Keywords: challenges, clinical education, nurse, peer-learning, supervision, supervisor.

<p>Studiens syfte var att få kunskap om hur sjuksköterskor under specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård upplever förväntningar, möjligheter och hinder för lärande under deras verksamhetsförlagda utbildning. I bakgrunden finns beskrivet specialistutbildningens uppläggning och mål. Några av anestesisjuksköterskans centrala arbetsuppgifter fokuseras: mötet med patienten inför anestesi och operation och den fria luftvägen. För studien användes en kvalitativ metod med intervjuer av tio studenter. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilken utgör studiens teoretiska ram. Analysen koncentrerades mot lärande som social praxis där fyra teman framkom vilka berörde praktikplatsen, yrkesidentiteten, samspelet med handledare, patient, arbetsteam och skola i lärandesituationer samt utvärderingen. Dessa teman anknöts till Nielsen och Kvales huvudaspekter på mästarlära och situerat lärande som beskriver lärande i en praxisgemenskap, lärande som utveckling av en yrkesidentitet, lärande utan formell undervisning och utvärdering genom praxis. Resultatet visade att samspelet med handledaren hade mycket stor betydelse för studenternas möjligheter till lärande och för utvecklingen av yrkesidentiteten. De kvaliteter som studenterna ansåg viktigast hos handledaren var motivation för handledaruppdraget, aktuella yrkeskunskaper, kommunikationsförmåga och ett pedagogiskt förhållningssätt. Praktikplatsen ansågs även ha stor betydelse för studenternas möjligheter till lärande där miljön, tillträde till lärandesituationer, gemenskapen och samspelet med teamet upplevdes ge goda förutsättningar. Utvärdering i form av feedback i samband med lärandesituationer och efterföljande reflektion av utförda handlingar upplevde studenterna vara nödvändigt för lärandets progress.</p>

Studiens syfte var att få kunskap om hur sjuksköterskor under specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård upplever förväntningar, möjligheter och hinder för lärande under deras verksamhetsförlagda utbildning. I bakgrunden finns beskrivet specialistutbildningens uppläggning och mål. Några av anestesisjuksköterskans centrala arbetsuppgifter fokuseras: mötet med patienten inför anestesi och operation och den fria luftvägen. För studien användes en kvalitativ metod med intervjuer av tio studenter. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilken utgör studiens teoretiska ram. Analysen koncentrerades mot lärande som social praxis där fyra teman framkom vilka berörde praktikplatsen, yrkesidentiteten, samspelet med handledare, patient, arbetsteam och skola i lärandesituationer samt utvärderingen. Dessa teman anknöts till Nielsen och Kvales huvudaspekter på mästarlära och situerat lärande som beskriver lärande i en praxisgemenskap, lärande som utveckling av en yrkesidentitet, lärande utan formell undervisning och utvärdering genom praxis. Resultatet visade att samspelet med handledaren hade mycket stor betydelse för studenternas möjligheter till lärande och för utvecklingen av yrkesidentiteten. De kvaliteter som studenterna ansåg viktigast hos handledaren var motivation för handledaruppdraget, aktuella yrkeskunskaper, kommunikationsförmåga och ett pedagogiskt förhållningssätt. Praktikplatsen ansågs även ha stor betydelse för studenternas möjligheter till lärande där miljön, tillträde till lärandesituationer, gemenskapen och samspelet med teamet upplevdes ge goda förutsättningar. Utvärdering i form av feedback i samband med lärandesituationer och efterföljande reflektion av utförda handlingar upplevde studenterna vara nödvändigt för lärandets progress.