No description available.

Sjuksköterskestudenter alternerar under studietiden mellan teori och klinisk utbildning. För att kombinera dessa områden krävs att sjuksköterskan finns tillgänglig som handledande förebild. I sjuksköterskans profession är huvuduppgiften att vårda. Det är på den kliniska utbildningsplatsen studenten ges tillfälle att omsätta sina teoretiska kunskaper om vårdandet till praktiska kunskaper. Yrkeshandledning av sjuksköterskestudenter ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter. Ett etiskt förhållningssätt i genomförandet av handledningen krävs samt att handledningen sker i form av reflekterande samtal i uppföljningsfasen. Förutsättningen för att vården ska vara etisk är beroende av att sjuksköterskan har god etiska kunskaper. Att reflektera över sitt agerande är en förutsättning för att skapa ett vårdande som är etiskt korrekt. Reflektion beskrivs som en viktig del av lärandet. Syftet med uppsatsen är att belysa sjuksköterskestudenters upplevelser av klinisk utbildning och därigenom få förståelse hur en god handledningssituation mellan student och sjuksköterska skapas. Uppsatsen är en litteraturöversikt. Granskningen av artiklarnas resultat har analyserats kvalitativt utifrån Evans (2003) analysmodell. Två huvudteman och fyra underteman har kunnat ses. De två huvudtemana är: Sjuksköterskestudentens upplevelse av inre förändring och Sjuksköterskestudentens upplevelse av yttre påverkan. I resultatet beskrivs sjuksköterskestudenters upplevelse av skiftande områden inom den kliniska utbildningen. Diskussionen belyser hur handledande sjuksköterska påverkar sjuksköterskestudenten genom sitt bemötande och syn på yrket som sjuksköterska, det diskuteras också hur klinisk utbildning påverkar studenten och då ej enbart genom handledning. / Program: Fristående kurs

<p>Syftet med denna studie var att beskriva och analysera högskoleadjunkters uppfattningar om den kliniska utbildningen i dagens sjuksköterskeprogram. Som metod valdes intervjuer med tio högskoleadjunkter från fyra högskolor i Mellansverige. Framkomna data analyserades kvalitativt, utifrån von Wrights handlingsteoretiska perspektiv med de fyra determinanterna vilja, plikt, förmåga och möjligheter. Vårt resultat visade att högskoleadjunkternas vilja kunde urskiljas i fem underkategorier som gestaltade sig som vilja att: finnas till för de studerande, påverka utbildningens struktur, göra pedagogiska val, utveckla handledningen, och en vilja att handla beträffande den egna yrkesrollen. De plikter högskoleadjunkterna uppfattade i sin yrkesroll handlade om såväl deras egna inre plikter och förväntningar på sig själva, som förväntningar från de studerande, kollegor och skolledning. Vad högskoleadjunkterna kunde göra för att påverka innehåll och utformning i utbildningen, samt hur de kunde göra för att påverka, visade sig i vårt intervjumaterial i tre underkategorier där högskoleadjunkternas förmåga framkom. En kategori berörde vad och hur de kunde påverka inom skolans ramar och i samarbetet med andra kollegor. En annan kategori berörde vad och hur de kunde påverka utanför skolans område, till exempel ute i verksamheten, på kliniker och avdelningar, samt slutligen deras egen personliga förmåga till handling. De yttre faktorer som visade sig stå utanför högskoleadjunkternas möjligheter att påverka innehåll och utformning i utbildningen var: de styrdokument och lokala utbildningsplaner som respektive högskola arbetade efter, kollegor, andra aktörer ute i klinikerna, ekonomi samt praktiska premisser för utbildningen.</p><p>The aim of this study was to describe and analyse the college teachers understanding of the clinical education in the nursing programme today. Interviews with ten teachers from colleges in the centre of Sweden were used as a method. By using von Wrights “logic of events” theory, and from questions using his determinants wants, duties, abilities and opportunities, we analysed the data qualitatively. Our results showed that we could distinguish the college teacher’s wants in five sub-categories. They were shown as wants to: bee there for the students,’ create influence to the structure of the education, perform pedagogical choices, develop the supervision, and wants to act regarding the structure of there own role, as teachers. The duties that the teachers expected in their role as a teacher were actions regarding: their duties and expectations from within, as from expectations from the students, the colleagues and the head of the college. What the college teacher could perform, to influence the contents and design of the education, and how they could do it, became evident in our data in three sub-categories, where the college teachers possession of ability was shown. One category pointed out was: what and how they could achieve aims within the frames of the school, and in cooperation with their colleagues. Another category pointed out was: what and how they could carry out their aims outside the college, for instance in the wards or in the clinical area setting. Finally they explained their own personal acquisition of ability for action. The external factors, that were shown to be standing outside the adjuncts opportunities to achieve changes in contents and design regarding the education, were the institutional frames and local curriculum for every college, but also colleagues, other actors in the clinical area, economy, and practical teaching premises.</p>

<p>Att vara handledare idag är en naturlig del för sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Det läggs mer ansvar än tidigare på de handledande sjuksköterskorna när det gäller studentens kliniska utbildning. Brist på tid för att handleda studenten, har varit och är fortfarande ett dilemma i klinisk studenthandledning. Syftet med litteraturstudien var att belysa handledare, studenter och lärares sätt att se på klinisk studenthandledning samt om tid fanns för tillämpning. Litteraturstudien består av 16 artiklar som analyserades utifrån studiens syfte, vilket resulterade i tre kategorier som skildrar de inblandade parternas upplevelse av klinisk studenthandledning. Resultatet visar att upplevelsen av handledarrollen är för oklar och ostrukturerad och sjuksköterskorna upplever en tidsbrist i att handleda studenter. Lärarna upplever en konflikt i sin roll och studenterna ett dilemma med att applicera teoretisk kunskap till praktiskt färdighet. Slutsatsen är att en mer definierad och tydlig roll av handledaren ger sjuksköterskan stärkt yrkesidentitet och därmed en kvalitetssäkring för studenten i klinisk utbildning. Det är också absolut nödvändigt att avsätta mer tid för handledning, då det tar tid att lära. Fortsatt forskning behövs, för att klargöra och definiera teoretiska riktlinjer till praktisk tillämpning, som underlättar och möjliggör studenthandledning.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om vilka faktorer som ingår i god handledning under verksamhetsförlagd utbildning (VFU).<em> </em>Data samlades in via nio intervjuer och tre skriftliga svar, med hjälp av en intervjuguide, från sjuksköterskestudenter i termin 6 på sjuksköterskeprogrammet i Uppsala. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två teman utkristalliserades från analysen; studentens lärande och handledningens innehåll. Studentens lärande innefattar tre kategorier; kommunikation, organisation och förhållningssätt och handledningens innehåll fyra kategorier; kommunikation, organisation, förhållningssätt och arbetsklimat. Resultatet visade att tid till handledning och en fungerande personkemi mellan handledare och student ansågs som det mest centrala för en bra placering. Merparten av sjuksköterskestudenterna upplevde att första intrycket av VFU- platsen hade betydelse för studentens lärande och att känslan av osäkerhet hos studenten var en viktig hindrande faktor. Osäkerheten bland studenterna kom sig av otrevligt bemötande, bristande kontinuitet i handledningen och rädslan av att göra något fel. Studenterna utvecklades genom att ta eget ansvar och att deras handledare visade förtroende för dem. Samtliga studenter ansåg att handledarrollen skulle vara frivillig. De efterfrågade även en individuellt anpassad handledning, mer tid hos handledaren till handledning och ett ökat studentinflytande.<em> </em>Slutsatsen som kan dras av denna studie är att en engagerad handledare, tid till en individanpassad handledning, en trygg tillåtande lärandemiljö med möjlighet till studentinflytande och ett tidigt eget patientansvar ökade studentens utveckling under VFU.</p> / <p>The aim of this study was to describe nursing students' perceptions of what factors are included in good supervision during clinical education. Data were collected through nine interviews and three written responses with the help of an interview guide from nursing students in semester six of the nursing program in Uppsala. Data were analyzed using qualitative content analysis. Two themes were crystallized from the analysis; the student’s learning and the content of the tutoring. The student’s learning contains of three categories; communication, organization and attitude, and the content of the tutoring four categories; communication, organization, attitude and working climate. The result showed that time for tutoring and a good relationship between mentor and student was considered essential for a successful clinical placement. Most of the nursing students felt that the first impression of the ward was important for student learning and that the feeling of uncertainty was an important hindering factor. The uncertainty among the students was a result of unpleasant attitudes against the students, lack of continuity in tutoring and the fear of doing something wrong. The students developed their learning by taking responsibility and that their supervisors relied on them. All the students thought that the role of a supervisor should be voluntary. The students also requested an individualized tutoring, more time for tutoring and increased student influence. The conclusion to be drawn from this study is that a dedicated supervisor, time for an individual tutoring, an assuring teaching environment with the student having a possibility to influence, and an early given responsibility of patients increased the student’s learning during clinical education.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om vilka faktorer som ingår i god handledning under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Data samlades in via nio intervjuer och tre skriftliga svar, med hjälp av en intervjuguide, från sjuksköterskestudenter i termin 6 på sjuksköterskeprogrammet i Uppsala. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två teman utkristalliserades från analysen; studentens lärande och handledningens innehåll. Studentens lärande innefattar tre kategorier; kommunikation, organisation och förhållningssätt och handledningens innehåll fyra kategorier; kommunikation, organisation, förhållningssätt och arbetsklimat. Resultatet visade att tid till handledning och en fungerande personkemi mellan handledare och student ansågs som det mest centrala för en bra placering. Merparten av sjuksköterskestudenterna upplevde att första intrycket av VFU- platsen hade betydelse för studentens lärande och att känslan av osäkerhet hos studenten var en viktig hindrande faktor. Osäkerheten bland studenterna kom sig av otrevligt bemötande, bristande kontinuitet i handledningen och rädslan av att göra något fel. Studenterna utvecklades genom att ta eget ansvar och att deras handledare visade förtroende för dem. Samtliga studenter ansåg att handledarrollen skulle vara frivillig. De efterfrågade även en individuellt anpassad handledning, mer tid hos handledaren till handledning och ett ökat studentinflytande. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att en engagerad handledare, tid till en individanpassad handledning, en trygg tillåtande lärandemiljö med möjlighet till studentinflytande och ett tidigt eget patientansvar ökade studentens utveckling under VFU. / The aim of this study was to describe nursing students' perceptions of what factors are included in good supervision during clinical education. Data were collected through nine interviews and three written responses with the help of an interview guide from nursing students in semester six of the nursing program in Uppsala. Data were analyzed using qualitative content analysis. Two themes were crystallized from the analysis; the student’s learning and the content of the tutoring. The student’s learning contains of three categories; communication, organization and attitude, and the content of the tutoring four categories; communication, organization, attitude and working climate. The result showed that time for tutoring and a good relationship between mentor and student was considered essential for a successful clinical placement. Most of the nursing students felt that the first impression of the ward was important for student learning and that the feeling of uncertainty was an important hindering factor. The uncertainty among the students was a result of unpleasant attitudes against the students, lack of continuity in tutoring and the fear of doing something wrong. The students developed their learning by taking responsibility and that their supervisors relied on them. All the students thought that the role of a supervisor should be voluntary. The students also requested an individualized tutoring, more time for tutoring and increased student influence. The conclusion to be drawn from this study is that a dedicated supervisor, time for an individual tutoring, an assuring teaching environment with the student having a possibility to influence, and an early given responsibility of patients increased the student’s learning during clinical education.

Att vara handledare idag är en naturlig del för sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Det läggs mer ansvar än tidigare på de handledande sjuksköterskorna när det gäller studentens kliniska utbildning. Brist på tid för att handleda studenten, har varit och är fortfarande ett dilemma i klinisk studenthandledning. Syftet med litteraturstudien var att belysa handledare, studenter och lärares sätt att se på klinisk studenthandledning samt om tid fanns för tillämpning. Litteraturstudien består av 16 artiklar som analyserades utifrån studiens syfte, vilket resulterade i tre kategorier som skildrar de inblandade parternas upplevelse av klinisk studenthandledning. Resultatet visar att upplevelsen av handledarrollen är för oklar och ostrukturerad och sjuksköterskorna upplever en tidsbrist i att handleda studenter. Lärarna upplever en konflikt i sin roll och studenterna ett dilemma med att applicera teoretisk kunskap till praktiskt färdighet. Slutsatsen är att en mer definierad och tydlig roll av handledaren ger sjuksköterskan stärkt yrkesidentitet och därmed en kvalitetssäkring för studenten i klinisk utbildning. Det är också absolut nödvändigt att avsätta mer tid för handledning, då det tar tid att lära. Fortsatt forskning behövs, för att klargöra och definiera teoretiska riktlinjer till praktisk tillämpning, som underlättar och möjliggör studenthandledning.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera högskoleadjunkters uppfattningar om den kliniska utbildningen i dagens sjuksköterskeprogram. Som metod valdes intervjuer med tio högskoleadjunkter från fyra högskolor i Mellansverige. Framkomna data analyserades kvalitativt, utifrån von Wrights handlingsteoretiska perspektiv med de fyra determinanterna vilja, plikt, förmåga och möjligheter. Vårt resultat visade att högskoleadjunkternas vilja kunde urskiljas i fem underkategorier som gestaltade sig som vilja att: finnas till för de studerande, påverka utbildningens struktur, göra pedagogiska val, utveckla handledningen, och en vilja att handla beträffande den egna yrkesrollen. De plikter högskoleadjunkterna uppfattade i sin yrkesroll handlade om såväl deras egna inre plikter och förväntningar på sig själva, som förväntningar från de studerande, kollegor och skolledning. Vad högskoleadjunkterna kunde göra för att påverka innehåll och utformning i utbildningen, samt hur de kunde göra för att påverka, visade sig i vårt intervjumaterial i tre underkategorier där högskoleadjunkternas förmåga framkom. En kategori berörde vad och hur de kunde påverka inom skolans ramar och i samarbetet med andra kollegor. En annan kategori berörde vad och hur de kunde påverka utanför skolans område, till exempel ute i verksamheten, på kliniker och avdelningar, samt slutligen deras egen personliga förmåga till handling. De yttre faktorer som visade sig stå utanför högskoleadjunkternas möjligheter att påverka innehåll och utformning i utbildningen var: de styrdokument och lokala utbildningsplaner som respektive högskola arbetade efter, kollegor, andra aktörer ute i klinikerna, ekonomi samt praktiska premisser för utbildningen. The aim of this study was to describe and analyse the college teachers understanding of the clinical education in the nursing programme today. Interviews with ten teachers from colleges in the centre of Sweden were used as a method. By using von Wrights “logic of events” theory, and from questions using his determinants wants, duties, abilities and opportunities, we analysed the data qualitatively. Our results showed that we could distinguish the college teacher’s wants in five sub-categories. They were shown as wants to: bee there for the students,’ create influence to the structure of the education, perform pedagogical choices, develop the supervision, and wants to act regarding the structure of there own role, as teachers. The duties that the teachers expected in their role as a teacher were actions regarding: their duties and expectations from within, as from expectations from the students, the colleagues and the head of the college. What the college teacher could perform, to influence the contents and design of the education, and how they could do it, became evident in our data in three sub-categories, where the college teachers possession of ability was shown. One category pointed out was: what and how they could achieve aims within the frames of the school, and in cooperation with their colleagues. Another category pointed out was: what and how they could carry out their aims outside the college, for instance in the wards or in the clinical area setting. Finally they explained their own personal acquisition of ability for action. The external factors, that were shown to be standing outside the adjuncts opportunities to achieve changes in contents and design regarding the education, were the institutional frames and local curriculum for every college, but also colleagues, other actors in the clinical area, economy, and practical teaching premises.

Introduktion: Definitionen av hot och våld är bred, allt från verbala hot till fysiskt våld. Praktisk inlärning i form av klinisk utbildning ingår i sjuksköterskeutbildningen där sjuksköterskestudenterna får lära sig att hantera en rad olika situationer. Sjuksköterskestudenter, tillsammans med sjuksköterskor, har den närmsta kontakten med patienter och dess anhöriga vilket är en bidragande orsak till att de får utstå mest hot och våld inom vårdkedjan. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskestudenters erfarenheter av att bli utsatt för hot och våld under den kliniska utbildningen. Metod: En integrativ litteraturöversikt med induktivt förhållningssätt valdes som analysmetod till denna litteraturöversikt. 5 artiklar med kvalitativ ansats, 10 artiklar med kvantitativ ansats och 2 artiklar med mixed-method ingick i analysen. Analysen utgick ifrån 4 frågeställningar. Resultat: Största delen av det verbala hoten/våldet utövades av sjuksköterskor och det fysiska våldet utövades av patienter. Hotet och våldet ledde till negativa känslor och somatiska symtom hos sjuksköterskestudenterna. Detta i sin tur riskerade att få sjuksköterskestudenterna att vilja avsluta sina studier. Slutsats: Strategier och metoder för att kunna stötta sjuksköterskestudenter som blivit utsatta för hot och våld under den kliniska utbildningen är viktigt. Sjuksköterskor behöver utbildning inom kommunikation och handledarskap. En bra relation mellan handledare och sjuksköterskestudent krävs för att få en så lärorik och givande klinisk utbildning som möjligt och för att sjuksköterskestudenterna ska vilja stanna kvar och fortsätta sin utbildning.

Egen erfarenhet av klinisk praktik inom såväl sjuksköterskeutbildning som intensivvårdsutbildning samt som handledare för studenter i grund och specialistutbildning inom intensivvård visar på att mötet och samspelet mellan hand- ledare och student är betydelsefullt för det fortsatta yrkeslivet. Hur kan den kliniska utbildningen förbättras? Jag anser att det är av största vikt att ta reda på hur studenterna upplever sin situation för att hjälpa handledarna under den kliniska utbildningen att ge det stöd studenterna har behov av. Om studenthandledningen förbättras blir intensivvårdsjuksköterskorna tryggare i sin yrkesroll, detta kommer patienterna tillgodo genom förbättrad omvårdnad. I bakgrunden finns en miljöbeskrivning av intensivvården, en beskrivning av student- handledning och tidigare forskning inom området.Syftet är att belysa vad nyfärdiga intensivvårdsjuksköterskor upplever att de behöver stöd med för att utvecklas till intensivvårdsjuksköterskor under studenthandledning i den kliniska utbildningen.Studien har genomförts i form av intervjuer och analyserats utifrån en fenomenologisk ansats på livsvärldsteoretiskgrund. Resultatet beskrivs i form av en essens: att stöd innebär ”att stå bakom” följt av fem innebördselement som i sina delar belyser hur den nyfärdiga intensivvårdsjuksköterskan erfar stöd.Vald metod diskuteras samt att jag lyfter delar av resultatet mot tidigare forskning inom studenthandledning i klinisk utbildning i diskussions avsnittet. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>