Bakgrund Stress och liknande känslotillstånd hos nyutexaminerade sjuksköterskor är ett vanligt problem. Syfte Undersöka hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde tiden före sin första anställning och under första året i yrkeslivet. Fokus lades på känslor av oförbereddhet och stress och huruvida det påverkade omvårdnaden, samt hur detta hade kunnat avhjälpas. Metodbeskrivning Sju semi-strukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes. Insamlat material analyserades genom en modifierad version av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam sjuksköterska kunde innebära psykiska och fysiska påfrestningar och leda till symptom på utmattningssyndrom. Faktorer för att undvika skadlig stress var att det sociala arbetet ansågs givande, god inskolning och handledning, samt stöd genom yrkesförlagd utbildning på arbetsplatsen. Positiv feedback under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ökade tron egenförmågan. Faktorer som påverkade övergången negativt var press från kollegor, brist på kunskap och rutin, höga förväntningar på sig själv och för lite undervisning i farmakologi, medicinsktekniska moment och medicinsk teori. Basal- och specialiserad omvårdnad, läkemedel- och medicintekniska moment blev lidande på grund av stress. Slutsats Första året inom sjuksköterskeyrket innebär ett stort ansvar med påföljande stress och liknande tillstånd. En trygg sjuksköterska riskerar mindre av dessa problem vilket leder till förbättrad omvårdnad och patientsäkerhet. För att få en trygg inskolning och kompensera för bristande erfarenhet i yrkesrollen krävs från arbetsgivarens sida en individanpassad handledning med mentor, god arbetsmiljö och handledning efter introduktionsperiodens slut och reflektionsgrupper. Utbildningen förser studenterna med trygghet genom VFU och omvårdnadsteori samtidigt som en större bredd inom medicin och farmakologi efterfrågas. En tuff inledande period kan delvis kompenseras av det sociala arbetet / Background Stress and similar feelings are common problems among newly graduated nursing students which can be caused by lack of skill while adjusting to work. Purpose The purpose of this study was to examine how newly graduated nurses experienced the time before their first employment as well the first year into the profession, focusing on whether feeling unprepared and/or stressed had any effect on patient-related care, and in that case unfold how this could have been prevented in any fashion. Method Seven semi-structured qualitative interviews with registered nurses were conducted. Data was analyzed through a modified version of qualitative content analysis. Results The transition phase from being a nursing student to becoming a certified nurse could cause both mental and physical stress, which in turn might lead to experiencing symptoms of fatigue. Factors that had a positive effect on coping were: a sense of fulfillment from social work, a positive acclimatization and tutoring, and receiving support throughout the entire trainee period. Positive feedback during this trainee period increased self-efficacy. Factors that had a negative effect on coping were; pressure from colleagues, a lack of competence and routine, high self-expectations and a lack of education regarding pharmacology, basic and specialized nursing, medicine and health technology. Conclusion The first year in the nursing profession includes great responsibility, stress and stress related conditions. The feeling of being confident in work related situations reduces the risk of developing stress related issues, and leads to improved care and patient safety. To compensate for the lack of experience in the professional role, the employers need to offer a good working environment with access to a mentor and participation in reflection groups during and after the introductory period. The nursing education provides a sufficient part of internship and nursing theory, but more training and theory in medicine and pharmacology is requested. Stress and related conditions during the first year in the nursing profession is partly compensated by feelings of joy perceived in the social work.

Syftet med studien var att beskriva yrkeserfarna sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med och stödja nyutexaminerade sjuksköterskor. En kvalitativ och beskrivande design användes. Undersökningsgruppen bestod av åtta kvinnliga sjuksköterskor från ett sjukhus i mellansverige. Huvudresultatet visade att de yrkeserfarna sjuksköterskorna var nöjda med nyutexaminerade sjuksköterskors arbetsinsats. En viktig aspekt var att nyutexaminerade sjuksköterskor frågade vid osäkerhet för att känna tillit. Sjuksköterskorna ansåg att stöd och uppskattning för att komma in i arbetet och gemenskapen var viktigt för att nyutexaminerade sjuksköterskor skulle känna sig trygga. Trots att sjuksköterskorna upplevde att nyutexaminerade sjuksköterskor var snabblärda, duktiga och nyfikna på att ta in ny lärdom i yrket, kom det dock fram att det fanns svårigheter att fokusera och prioritera rätt. Genomgående ansågs nyutexaminerade sjuksköterskor fokusera mer på dokumentation än omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskorna betonade att mer praktik behövdes i grundutbildningen för att bättre förbereda nyutexaminerade sjuksköterskor i klinisk verksamhet. Vidare framkom det att längre introduktionstid behövdes i klinisk verksamhet för att komma in i rutinerna och sjuksköterskerollen. Slutsatsen visade att yrkeserfarna sjuksköterskor var nöjda med arbetsinsatsen från nyutexaminerade sjuksköterskor. Det ansågs viktigt att fråga vid osäkerhet och att mer fokus behövdes på omvårdnadsarbetet. Mer praktik ansågs nödvändigt för att lättare klara av den kliniska verksamheten. / The aim of the study was to describe professional experienced nurses' experiences of working with and supporting newly qualified nurses. A qualitative and descriptive design was used. The study group consisted of eight female nurses from a hospital in central Sweden. The main results showed that the professional experienced nurses were satisfied with the graduates’ nurses’ job performance. An important aspect was that newly qualified nurses asked if unsure to feel confident. The nurses felt that support and appreciation to get into work and community was important for newly qualified nurses to feel safe. Although the nurses felt that newly qualified nurses were quick to learn, skilled and curious to take on new learning in the profession, was however shown that there were difficulties to focus and 0Tprioritize the right0 Consistentlyconsidered graduates nurses to focus more on documentation than nursing. The nurses emphasized that more training was needed in basic education to better prepare graduate nurses for clinical practice. It was also found that longer introduction where needed in clinical practice to get into the routine and the nursing role. The conclusion showed that experienced nurses were satisfied with the effort from newly graduates’ nurses. It was considered important to ask if in doubt and that more focus was needed on nursing. More training was needed to help manage the clinical operations.

Denna avhandling inom arbetslivspedagogik syftar till att bidra med kunskap om villkor för gemensamma lärprocesser då ny kunskap utvecklas i en traditionstung kontext. Studien handlar om en grupp psykoanalytiker som utvecklar en ny behandlingsmetod, sk. spädbarnsanalys, för att arbeta med spädbarn och deras föräldrar. Studien handlar om professionella yrkesutövare i privat praktik, där verksamheten är av sådan art att de professionella aktörerna inte kan se varandra i handling, något som tidigare studier funnit vara av betydelse för kollektivt lärande. I avhandlingen studeras villkor för lärprocesser med en konstruktivistisk och handlingsteoretisk utgångspunkt, en utgångspunkt är också att den kontext lärandet sker inom är central för de lärprocesser som uppstår. Detta är en fallstudie och det empiriska materialet har samlats in mellan 2006 och 2012 och består främst av 17 transkriberade kvalitativa intervjuer med psykoanalytiker med spädbarnsinriktning, alla tillhörande samma grupp. Starka traditioner förs vidare inom den psykoanalytiska miljön genom en lång och formande utbildning. I arbetet med att utveckla en metod för att arbeta med spädbarn uppstår en spänning mellan det traditionstunga och det nydanande som får betydelse för gemensamma lärprocesser. Gruppen genomgår fyra olika faser, i vilka villkoren för lärande skiljer sig åt. De enskilda erfarenheterna av att arbeta kliniskt med metoden skaver mot vad man till en början tänkt sig att metoden ska innebära. I ett gemensamt sammanhang diskuteras och förändras successivt synen på olika aspekter av metoden: hur man ska fokusera i den kliniska verksamheten, vilken frekvens behandlingen ska ha och hur man förhåller sig till att vara rådgivande. Förstahandsarena respektive andrahandsarena föreslås som begrepp för att förstå relationen mellan den kliniska verksamheten (förstahandsarenan) och seminariearenan (andrahandsarenan). Då metoden får olika mening och innebörd på förstahands- och andrahandsarenan leder det till att dilemman uppstår som behöver hanteras och som triggar igång lärprocesser. Kollektiva lärprocesser bidrar till att metoden och sättet att arbeta utvecklas. / This thesis on working life education aims to contribute knowledge about the conditions for shared learning processes when new knowledge is developed in a tradition-laden context. The study is about a group of psychoanalysts who are developing a new treatment method, “infant psychoanalysis”, for working with infants and their parents. It deals with professionals in private practice, where the professionals involved are unable to see one another in action, an aspect which previous studies have found to be of significance for collective learning. The thesis examines the conditions for learning processes from a constructivist and action theory perspective. The context in which the learning takes place is seen as central to the learning processes that arise. This is a case study; the empirical material has been gathered over the period 2006 to 2012 consisting primarily of 17 transcribed qualitative interviews with psychoanalysts specializing in infant psychoanalysis. Strong traditions are passed down in the psychoanalytical environment. In developing a method of working with infants there is a tension between tradition and recreation which affects shared learning processes. The group undergoes four phases, each with different conditions for learning. The individual experiences of working clinically with the method are at times dissonant with initial preconceptions of the method. In the shared context, the views of different aspects of the method are successively discussed and changed: how to focus in clinical practice, what the frequency of the treatment should be and what approach to take. “Primary arena” and “secondary arena” are proposed as concepts to understand the relationship between the clinical practice (primary arena) and the seminar arena (secondary arena). The method has different meaning in the primary and secondary arenas, which causes dilemmas that triggers learning processes. Collective learning processes enable the development of the method.