Bakgrund: Ventilatorassocierad pneumoni, VAP, är en vårdrelaterad infektion inom intensivvården som ökar mortaliteten och vårdkostnaden. För att förebygga VAP finns olika åtgärder som beskrivs i kliniska riktlinjer. Dessa finns som stöd för hälso- och sjukvårdspersonal för att öka patientsäkerheten. I dagsläget finns inga nationella eller internationella VAP-förebyggande riktlinjer. Syfte: Syftet är att kvalitetsgranska och jämföra svenska intensivvårdsavdelningars lokala kliniska riktlinjer gällande VAP-förebyggande åtgärder för vuxna. Metod: Kvantitativ deskriptiv studie. De lokala kliniska riktlinjerna kvalitetsgranskades med hjälp av kvalitétbedömningsinstrumentet AGREE II.  Resultat: Totalt kvalitetsgranskades och jämfördes 34% (n=27) av Sveriges intensivvårdsavdelningars lokala kliniska riktlinjer gällande VAP-förebyggande åtgärder. Alla granskade lokala kliniska riktlinjerna var av låg kvalité. Den låga kvalitén var bland annat orsakad av låg noggrannhet vid framställningen av riktlinjen [md=5] och lågt redaktionellt oberoendet [md=0]. I jämförelsen av VAP-förebyggande åtgärderna beskrev 93–100% (n=25–27) av riktlinjerna möjlighet till subglottisaspiration, kufftryck mellan 25–30 cmH2O, höjd huvudända eller tippning till 30–45 grader och skriftliga rutiner.  Slutsats: Sveriges intensivvårdsavdelningars granskade lokala kliniska riktlinjer gällande förebyggande av ventilatorassocierad pneumoni, VAP, var av låg kvalité. De innehåller en stor variation av VAP-förebyggande åtgärder, som i vissa fall var motsägande.  Det finns behov av en uppdaterad och evidensbaserade nationell eller internationell klinisk riktlinje gällande förebyggande av VAP. Detta för att säkra patientsäkerheten på Sveriges intensivvårdsavdelningar. / Background: Ventilator associated-pneumonia, VAP is a hospital acquired-infection that increases the mortality and the healthcare cost in the intensive care. There are different methods to prevent VAP. These methods are described in clinical guidelines. These guidelines are there to support healthcare professionals and to increase patient safety. There exist no national or international clinical guidelines for VAP-preventions. Aim: The aim is to quality appraise and compare Swedish intensive care units´ local clinical guidelines of VAP-prevention for adults.  Method: A quantitative descriptive study. The local clinical guidelines were appraised with the qualitative appraisal instrument AGREE-II.  Main result: In total 34% (n=27) of the Swedish intensive care units clinical guidelines for VAP-preventions were quality appraised and compared. All reviewed local clinical guidelines were of low quality. The low quality was caused by low accuracy in the preparation of the guideline [md=5] and low editorial independence [md=0]. In the comparison of VAP-preventions 93–100% (n=25–27) of the clinical guidelines described the possibility of subglottic aspiration, cuff-pressure between 25–35 cmH20, elevated head of the bed to 30–45 degrees and written guidelines.  Conclusion: The local Swedish intensive care units reviewed clinical guidelines for prevention of ventilator associated pneumonia, VAP had low quality.  They included a large variation of different VAP-preventions, and some of the preventions were contradictory. There is a need for an updated and evidence based national or international clinical guideline to prevent VAP. There is a need to ensure the patient safety in Sweden's intensive care units.

Bakgrund: I Sverige finns 45 förlossningskliniker. Varje klinik har egna PM/riktlinjer för olika tillstånd och omhändertagande. De är framtagna för att underlätta arbetet och främja jämlik vård. Det finns både risker med att ge oxytocin och att avstå från det. Därför är det viktigt att åtgärden används på ett sätt som minimerar riskerna för mor och barn samt ökar sannolikheten för ett positivt förlossningsutfall.  Syfte:  Att kartlägga svenska förlossningsklinikers riktlinjer för värkstimulering med oxytocin under aktiv förlossning utifrån frågeställningarna: Är förlossningsklinikernas riktlinjer utformade enligt Nationella Mediciniska Indikationer och uppvisar riktlinjerna en god kvalitét enligt bedömningsinstrumentet Apprasial of Guidelines Research and Evaluation II (AGREE II). Metod: En kvantitativ studie med beskrivande och jämförande design. Resultat:  Resultatet grundar sig på samtliga förlossningskliniker riktlinjer för värkstimulering med oxytocin under aktiv förlossning. Jämförelsen mot Nationella Medicinska Indikationer visar på stora skillnader vad gäller innehållet i riktlinjerna. I 25 PM (69 %) saknas en eller flera delar av innehållet. Resultatet utifrån AGREE II visade att endast 20 PM (56%) kunde rekommenderas för användning.  Slutsats: Kvalitén på riktlinjerna varierar och de förlossningskliniker som följt Nationella Mediciniska Indikationer är också de som uppvisar bäst resultat enligt AGREE II. / Background: In Sweden there are 45 delivery wards. Every ward has their own guidelines for different conditions and their management. They are composed to relieve the work and promote equal care. There are risks of both administering oxytocin and to refrain from it. It is therefore important that the course of action taken is used in a way that minimizes the risk for both the mother and the child at the same time increasing the probability for a positive delivery outcome. Purpose: To map the Swedish delivery wards local guidelines in inducing delivery with oxytocin during active delivery in regards to the following issues: are the delivery wards guidelines formed according to National Medical Indication and do they uphold the high quality standard according to the assessment tool Appraisal of Guidelines Research and Evaluation II (AGREE II). Method: A quantitative study with descriptive and comparable design. Results: The result is based on all delivery wards local guidelines for inducing delivery with oxytocin during active delivery. In comparison to NMI there are large differences in the content of the guidelines. In 25 guidelines (69%) there were one or several parts of content missing. The result according to AGREE II showed that only 20 local guidelines (56%) could be recommended for clinical use. Conclusion: The quality of the local guidelines vary and the delivery wards that have followed National Medical Indication recommendations are also the ones that present the best results according to AGREE II.