Knivsta kommun har satt upp ett mål att man vill utveckla en sammanslutning av företag i form av ett kluster på orten. Målet är att uppnå en liknande effekt som den i Kista Science City. Denna studie undersöker Knivstas möjligheter och förutsättningar för att utveckla ett sådant industriellt kluster. Eftersom Knivsta är i en uppstartsfas i denna satsning så används forskning inom flera områden vid utvecklandet av analysverktyget. Fokus är att analysera Knivstas möjligheteter och förutsättningar utifrån vissa specifika samarbeten och utvalda platsegenskaper. I undersökningen har kvalitativ information samlats in med hjälp av intervjuer samt sekundära källor. Eftersom Kista är en målbild av det som Knivsta försöker åstadkomma så analyserades även Kista utifrån analysverktyget. Syftet var att analysera likheter och skillnader mellan de båda kommunerna. Slutsatsen av undersökningen blev att Knivsta har goda förutsättningar att uppnå samma effekt som Kista. Det finns goda förutsättningar utifrån vissa analyserade egenskaper men det finns en del utmaningar utifrån andra egenskaper. Utifrån slutsatserna i denna rapport så rekommenderar författarna Knivsta att utveckla de olika delarna såsom infrastruktur så att Bosch krav på orten kan tillgodoses på ett bättre sätt. Ytterligare en rekommendation är att kommunen involverar Bosch även i samarbetena med andra privata aktörer samt det akademiska.

Är Norrköping Sveriges nya Hollywood? Ja, åtminstone finns det definitivt en början till ett kreativt kluster kring film, och förutsättningarna finns också för att det ska växa sig ännu starkare. Ett kluster är ett antal företag inom samma fält som befinner sig inom samma geografiska område och samarbetar med varandra för allas vinst. När det handlar om företagande inom konst och kultur kallas det för kreativa kluster. I ett kluster blir företagen inte bara varandras konkurrenter, utan tvärtom drar alla fördel av de samarbeten och den specialisering som utvecklas. Vi har gjort en studie av Norrköping som hem för ett kreativt kluster kring film och jämfört med Linköping. Detta för att se vilka möjligheter och förutsättningar städerna har till att bilda kreativa kluster. Vi belyser också hur ett kreativt kluster uppstår och utvecklas genom att studera produktionsbolag samt nyckelpersoner inom filmbranschen. Vårt huvudfokus i denna studie är att undersöka vad samarbeten inom filmbranschen har för positiva och negativa effekter utifrån en klusterteori. Utöver det utgår vi från frågeställningarna Hur påverkar platsen möjligheterna till samarbeten? Hur påverkar utbildning möjligheterna inom filmbranschen? Vilka komponenter krävs för att ett kreativt kluster ska uppstå och utvecklas? samt Vilka av dessa komponenter finns i Linköping respektive Norrköping? Vi lyfter även filmbranschens utveckling, vilka resurser som finns tillgängliga för filmskapare i respektive stad, men också etableringsfasen och bakgrunden för olika produktionsbolag i regionen. Studien har utförts genom fyra kvalitativa intervjuer med två produktionsbolag, Fishy Minds och FilmVision samt två nyckelpersoner inom filmbranschen i respektive stad, Johan Karlsson (Chef för Cnema och Film i Öst, Norrköping) och Ann-Sofie Löw (Kultursekreterare, Linköping). Utöver det har vi även utfört en enkätundersökning med elva produktionsbolag i Östergötland. Det vi har kommit fram till är att det i Norrköping finns en början till ett kreativt kluster, och att förutsättningarna finns för att det ska frodas. Det börjar nu satsas på film i Linköping mer än vad som tidigare gjorts, men staden ligger långt efter Norrköping och vi ser i dagsläget ingen tendens till ett kreativt filmkluster.

Titel: Ensam är inte alltid stark- en studie om kluster i fastighetsbranschen. Kurs: FF321F Fastighetsvetenskap: Examensarbete, 15 högskolepoäng. Författare: Emma Reslow Handledare: Lars Steiner Nyckelord: Kluster, kvalitativ studie, fastighetsbranschenSyfte: Finns kluster inom fastighetsbranschen egentligen. Uppsatsen syftar på att analysera och beskriva olika kluster inom fastighetsbranschen samt var och varför det finns.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med sju stycken intervjuer med olika fastighetsbolag som är inriktade på kommersiella fastigheter. Den insamlade datan från intervjuerna kommer tillsammans med teorin att analyseras för att se om kluster existerar inom fastighetsbranschen. Teori: Uppsatsen bygger på teorier kring kluster inom olika branscher. Teorier som beskriver varför det finns kluster samt vad det ger för företag inom olika branscher. Inom fastighetsbranschen finns det inga direkta kopplingar till kluster. Det finns ingen tidigare forskning kring ämnet ur detta perspektiv. Resultat: Kluster är ett ekonomiskt begrepp som ofta förknippas med Ideon, Silicon Valley eller Hollywood. Det finns olika skäl och fördelar till att olika företag inom samma bransch klustrar sig. De kluster som finns enligt datan från intervjuerna är att antingen finns det ett geografiskt kluster eller att fastighetsägare klustrar sina kunder/ hyresgäster. Det finns omedvetna och medvetna kluster. Ett omedvetet kluster är företag som hyr en lokal och sedan drar till sig andra företag inom samma bransch. I det medvetna klustret har fastighetsägaren en strategi att de ska bilda ett kluster, exempel på medvetna kluster som tas upp i uppsatsen är Media Evolution, E-city i Ängelholm och World Trade Center. / Title: Alone is not always strong- a study of the clusters in real estate. Course: FF321F Real estate science: Degree Thesis, 15 credits. Author: Emma Reslow Advisor: Lars SteinerKeyword: Clusters, qualitative, real estate Purpose: There are clusters in the real estate industry, however. Thesis aims to analyze and describe the different clusters within the real estate industry and where and why it exists. Methodology: The essay is based on a qualitative study of seven interviews with various real estate company focused on commercial properties. The data collected from the interviews together with the theory being analyzed to see if cluster exist in real estate. Theory: The thesis is based on theories of clusters in different industries. Theories that describes why there are clusters and what it provides for companies in various industries. In real estate, are no direct links to the clusters. There is no previous research on the topic from this perspective. Conclusion: Clustering is an economic concept that is often associated with Ideon, Silicon Valley or Hollywood. There are various reasons and benefits to different companies within the same industry clusters themselves. The clusters are according to data from the interviews is that either there is a geographic cluster or clusters that property owners their customers / tenants. There are unconscious and conscious clusters. An unconscious clusters are companies that rent a local and then attracts other companies in the same industry. In the conscious cluster has the property owner a strategy that they will form a cluster, examples of conscious cluster addressed in the paper is Media Evolution, E-City in Ängelholm and World Trade Center.

Konceptet kring kluster har fått mycket uppmärksamhet de senaste årtiondena. Dels beskrivet som ett viktigt fenomen, dels som ett bidrag till effektiva nationella ekonomier. I denna kandidatuppsats ämnar vi undersöka några viktiga drivkrafter som driver koncentrationerna av svenska bankers etablering inom kluster för Private Banking i Luxemburg. Finansklustret lever kvar trots ändrade förutsättningar och hårdare regleringar. Genom en kvalitativ studie av två svenska banker som har enheter i finanscentrum i Luxemburg, undersöker vi drivkrafter bakom etableringarna. Totalt har tre semi-strukturerade djupintervjuer ägt rum. De viktigaste identifierade drivkrafterna visade sig vara horisontella och vertikala nätverk genom personlig integration samt lägre kostnader genom rekrytering av kompetent personal och gemensamma IT-lösningar.

Idag väljer fler och fler att jobba med öppen innovation. Öppen innovation kan bidra till större kunskaps-inhämtning, mer kreativitet och mer kundanpassning under produktutvecklingen (Von Hippel, 2005).  För att få en innovationsprocess att fungera effektivt måste användarna av varan eller tjänsten få möjlighet att komma med synpunkter under utvecklingsfasen samt att processen bör hålla god hastighet (Von Hippel, 2005).   I en öppen innovationsprocess blandas olika kompetenser och bakgrunder vilket leder till större kunskapsbreddning. När olika kunskaper möts kan de tillsammans utvecklas eller bygga vidare på varandra (Johansson, 2005). Att använda sig av öppen innovation kan bidra till att stärka organisationens ekonomiska resurser (Janssen, Bouwman, van Buuren & Haaker, 2014) (Harhoff, Henkel och Von Hippel, 2003).

I detta arbete studeras nätverksstrukturer med inriktning mot sociala nätverk. En matematisk bakgrund ges till teorin om att alla människor på jorden kan nås inom endast sex bekantskapssteg, 'six degees of separation'. Tongivande arbeten genom historien från bland annat Erdös, Barabási och Albert samt Watts och Strogatz studeras. I arbetet skapas nätverk inom ishockey utifrån mängden spelare från Sveriges Elitserie under säsongerna 2008/2009 – 2011/2012. En variant av Erdöstal fast för hockeyspelaren Jakob Silfverberg, Silfverberg-tal, skapas sedan utifrån ett av nätverken.

Studien har som syfte att utreda om en mellanstor svensk hamn kan beskrivas som ett hamnkluster. Studien presenterar Michael E. Porters teori om kluster som senare leder in på hans diamantmodell som teoretiserar drivet av konkurrenskraft och innovation i klustret. Sedan specificeras klusterbegreppet kring hamnar med hjälp av Bai och Lams ramverk för hamnkluster som presenterar vilka huvudaktörerna är på hamnområdet, hur de interagerar med varandra och med den externa miljön. Studien tillämpar senare Gävle hamn som fallstudie för att kunna identifiera aktörer och dess interaktioner enligt ramverket. Insamling av data har gjorts genom semistrukturerade intervjuer och inläsning av rapporter, dokument och hemsidor. Den slutsats som kan dras är att Gävle hamn visar tecken på god anslutning till inlandet, samt att den har ett starkt stöd från relaterade industrier. Det som visar sig vara den tydligaste faktorn till att Gävle hamn inte kan beskrivas som ett hamnkluster, är avsaknaden av tydliga samarbeten mellan hamnstyrelser i regionen.

<p>”En del tycker att den fria företagsamheten är en tiger som borde skjutas, andra menar att den är en ko som ska mjölkas, i själva verket är det hästen som drar hela lasset”. ”Den fria företagsamheten, mitt och ditt engagemang, och alla människors engagemang är ju det som gör att samhället utvecklas”.*</p><p>Det är vad denna uppsats handlar om, företag och deras möjligheter att bli framgångsrika. Det finns inget givet recept eller sätt för ett företag att lyckas, utan för några går det bra och för andra mindre bra. Men det finns regioner där företag inom en bestämd bransch har större möjlighet att lyckas än vad de har på andra ställen. Regioner där flera företag inom samma bransch samlas, samarbetar, konkurrerar, och utvecklas. Dessa regioner kallas ofta företagskluster och i Sverige finns det flera företagskluster inom olika branscher. Denna undersökning behandlar två av de främsta, Gnosjö som är ett ledande småföretagskluster inom metall, plast och träindustri med anor från 1700-talet samt Kista som är ett ledande IT och Telecom kluster som har byggts upp under relativt kort tid. Genom två fallstudier har jag försökt att skapa en bild av dessa båda företagskluster samt en jämförelse dem emellan.</p><p>Den bild som jag kommer fram till visar att de båda klustren har sina för- respektive nackdelar. Gnosjös främsta fördelar anser jag är deras praktiska kunnande och deras förtroendekapital mellan företagen, vilka skapar starka bindningar och bra samarbeten. Det som jag tror kan skapar problem för Gnosjö i framtiden och som bör åtgärdas är kunskapsnivån, vägnätet och kommunens attraktionskraft. Kista har många fördelar såsom kunskapsnivån, det geografiska läget och infrastrukturen. Kistas främsta nackdel anser jag är att samarbetet eventuellt finns på så hög nivå att de mindre företagen inte deltar, samt att det inte finns så många personliga utan mestadels affärsmässiga band mellan företagen. Jag bedömer att dessa band inte är lika starka och inte ger samma förtroende som de personliga banden gör. Slutligen kommer jag i denna uppsats fram till att det finns en företagsanda i Kista men att det inte är samma anda som i Gnosjö, då Gnosjöandan innehåller sådant som en gemensam bakgrund och historia, nära personliga relationer med mera.</p><p>*Intervju: Johansson, citerar Winston Churchill</p>

<p>Med den nya generationen processorer där vi har flera cpu-kärnor på ett chip, så ökas prestandan genom parallell exekvering. I denna rapport presenterar vi en omvärldsstudie om allmän multiprocessorteori där vi går igenom olika tekniker för både hårdvara och mjukvara. Vi har även utfört empiriska tester på ett datorkluster, där vi har testat de två olika programmen Fluent och CFX, som utför CFD beräkningar. För varje program så har tre modeller använts för simuleringar med varierande antal beräkningsnoder. Vi har undersökt vad som är mest lönsamt, att använda en eller båda CPU-kärnorna vid de olika simuleringarna. För att testa detta har vi kört simuleringar där vi har kört med en respektive två cpu-kärnor på beräkningsnoderna. Under simuleringarna har vi samlat in mätvärden som nätverk, minne och cpu-belastning för alla noder samt exekveringstider. Dessa värden har sedan sammanställts där vi ser att ju större en modell är desto mer lönar det sig att köra med en cpu-kärna. I endast ett av våra tester har det visat sig lönsamt att använda båda cpu-kärnorna. En formel har sedan utarbetats för att påvisa skillnaderna mellan olika antal processer med en respektive två cpu-kärnor per nod. Denna formel kan appliceras för att räkna ut den totala kostnaden per simulering med hjälp av årskostnaden för de noder och licenser som används.</p>

”En del tycker att den fria företagsamheten är en tiger som borde skjutas, andra menar att den är en ko som ska mjölkas, i själva verket är det hästen som drar hela lasset”. ”Den fria företagsamheten, mitt och ditt engagemang, och alla människors engagemang är ju det som gör att samhället utvecklas”.* Det är vad denna uppsats handlar om, företag och deras möjligheter att bli framgångsrika. Det finns inget givet recept eller sätt för ett företag att lyckas, utan för några går det bra och för andra mindre bra. Men det finns regioner där företag inom en bestämd bransch har större möjlighet att lyckas än vad de har på andra ställen. Regioner där flera företag inom samma bransch samlas, samarbetar, konkurrerar, och utvecklas. Dessa regioner kallas ofta företagskluster och i Sverige finns det flera företagskluster inom olika branscher. Denna undersökning behandlar två av de främsta, Gnosjö som är ett ledande småföretagskluster inom metall, plast och träindustri med anor från 1700-talet samt Kista som är ett ledande IT och Telecom kluster som har byggts upp under relativt kort tid. Genom två fallstudier har jag försökt att skapa en bild av dessa båda företagskluster samt en jämförelse dem emellan. Den bild som jag kommer fram till visar att de båda klustren har sina för- respektive nackdelar. Gnosjös främsta fördelar anser jag är deras praktiska kunnande och deras förtroendekapital mellan företagen, vilka skapar starka bindningar och bra samarbeten. Det som jag tror kan skapar problem för Gnosjö i framtiden och som bör åtgärdas är kunskapsnivån, vägnätet och kommunens attraktionskraft. Kista har många fördelar såsom kunskapsnivån, det geografiska läget och infrastrukturen. Kistas främsta nackdel anser jag är att samarbetet eventuellt finns på så hög nivå att de mindre företagen inte deltar, samt att det inte finns så många personliga utan mestadels affärsmässiga band mellan företagen. Jag bedömer att dessa band inte är lika starka och inte ger samma förtroende som de personliga banden gör. Slutligen kommer jag i denna uppsats fram till att det finns en företagsanda i Kista men att det inte är samma anda som i Gnosjö, då Gnosjöandan innehåller sådant som en gemensam bakgrund och historia, nära personliga relationer med mera. *Intervju: Johansson, citerar Winston Churchill