Den här uppsatsen undersöker Uppsalas life science-kluster, i syfte att kartlägga vilka fördelarföretag upplever med att befinna sig här och även vilka brister de ser. I likhet med mycketannan forskning på kluster har Porters diamantmodell utgjort den teoretiska grunden fördenna uppsats, eftersom den illustrerar de huvudsakliga komponenterna i kluster. För attgenomföra studien intervjuades ett urval av representanter från Uppsalabaserade företag inomlife science. Intervjuerna var semi-strukturerade, då uppsatsen har en kvalitativ ansats. Ettantal fördelar och brister framkom. De främsta fördelarna med klustret visade sig varaaffärsmiljön, stadens rykte, universiteten, kompetensförsörjning och infrastrukturen. Bristernavar framför allt var brist på kapital och eventuellt kompetent personal, svårigheter attrekrytera utländsk personal och avsaknad av vissa sorters life science-företag. När resultatensedan kopplades till teorin uppdagades både vissa överenstämmelser och vissa skillnader. Detfanns alltså diskrepans mellan hur diamantmodellen förklarar kluster och hur företag iverkligheten ser på Uppsalas kluster.

Clustering is a technology within unsupervised learning with a wide range of applications. Several of these applications use data that change over time, which makes clusters’ persistence of interest. One among these employments of clustering time-variant data is preference based customer segmentation. Preferences are assumed to change over time and it is thus of interest to know for how long clusters based on preferences remain. This study explores clusters of clients obtained in the segmentation analysis of users of a video streaming service and their persistence over time. The clients were clustered based on viewing history from distinct months with the k-means algorithm. Various metrics, such as Rand Index (RI), Adjusted Rand Index (ARI) and Fowlkes-Mallows score, were employed for evaluation of cluster persistence. It was found that most of the identified clusters did not show persistence over months but that most partitions included at least one clustered that was considered persistent. The results also suggested that clusters featured by titles that target children were more persistent than other clusters. Moreover, clients with a large interest in videos within the children genres appeared to form relatively separated clusters, which supports considering consumers of children titles as a separate target group. / Klustring är en teknik inom oövervakad maskininlärning med en mängd applikationer. Flera av dess applikationer använder data som förändras med tid, vilket gör klusters bestående intressant. En av dessa användningar av klustring av tidsberoende data är preferensbaserad kundsegmentering. Preferenser antas förändras med tid och det är således av intresse att veta hur länge kluster baserade på preferenser förblir. Den här studien utforskar klient-kluster erhållna genom segmenteringsanalys av användare av en video-strömningstjänst och dessas beständighet över tid. Klienterna klustrades baserat på deras tittarhistorik från olika månader med k-means. Flertalet mätvärden, såsom RI, ARI och Fowlkes-Mallows, användes för att utvärdera klusters fortlevnad i termer av överlapp av klienter. Fortlevnad över månader visades inte vara norm bland de identifierade klustren. Resultaten visade också på att kluster som präglades av titlar riktade mot barn var mer beständiga än andra kluster. Vidare tycktes klusters top-titlar antingen uteslutande utgöras av titlar riktade mor barn eller inte inkludera några titlar riktade mot barn, vilket stödjer hantering av konsumenter av barntitlar som en separat målgrupp.

As the era of Industry 4.0 arises, the number of devices that are connectedto a network has increased. The devices continuously generate data that hasvarious information from power consumption to the configuration of thedevices. Since the data have the raw information about each local node inthe network, the manipulation of the information brings a potential to benefitthe network with different methods. However, due to the large amount ofnon-IID data generated in each node, manual operations to process the dataand tune the methods became challenging. To overcome the challenge, therehave been attempts to apply automated methods to build accurate machinelearning models by a subset of collected data or cluster network nodes byleveraging clustering algorithms and using machine learning models withineach cluster. However, the conventional clustering algorithms are imperfectin a distributed and dynamic network due to risk of data privacy, the nondynamicclusters, and the fixed number of clusters. These limitations ofthe clustering algorithms degrade the performance of the machine learningmodels because the clusters may become obsolete over time. Therefore, thisthesis proposes a three-phase clustering algorithm in dynamic environmentsby leveraging 1) GAN-based clustering, 2) cluster calibration, and 3) divisiveclustering in federated learning. GAN-based clustering preserves data becauseit eliminates the necessity of sharing raw data in a network to create clusters.Cluster calibration adds dynamics to fixed clusters by continuously updatingclusters and benefits methods that manage the network. Moreover, the divisiveclustering explores the different number of clusters by iteratively selectingand dividing a cluster into multiple clusters. As a result, we create clustersfor dynamic environments and improve the performance of machine learningmodels within each cluster. / ett nätverk ökat. Enheterna genererar kontinuerligt data som har varierandeinformation, från strömförbrukning till konfigurationen av enheterna. Eftersomdatan innehåller den råa informationen om varje lokal nod i nätverket germanipulation av informationen potential att gynna nätverket med olika metoder.På grund av den stora mängden data, och dess egenskap av att vara icke-o.l.f.,som genereras i varje nod blir manuella operationer för att bearbeta data ochjustera metoderna utmanande. För att hantera utmaningen finns försök med attanvända automatiserade metoder för att bygga precisa maskininlärningsmodellermed hjälp av en mindre mängd insamlad data eller att gruppera nodergenom att utnyttja klustringsalgoritmer och använda maskininlärningsmodellerinom varje kluster. De konventionella klustringsalgoritmerna är emellertidofullkomliga i ett distribuerat och dynamiskt nätverk på grund av risken fördataskydd, de icke-dynamiska klusterna och det fasta antalet kluster. Dessabegränsningar av klustringsalgoritmerna försämrar maskininlärningsmodellernasprestanda eftersom klustren kan bli föråldrade med tiden. Därför föreslårdenna avhandling en trefasklustringsalgoritm i dynamiska miljöer genom attutnyttja 1) GAN-baserad klustring, 2) klusterkalibrering och 3) klyvning avkluster i federerad inlärning. GAN-baserade klustring bevarar dataintegriteteneftersom det eliminerar behovet av att dela rådata i ett nätverk för att skapakluster. Klusterkalibrering lägger till dynamik i klustringen genom att kontinuerligtuppdatera kluster och fördelar metoder som hanterar nätverket. Dessutomdelar den klövlande klustringen olika antal kluster genom att iterativt välja ochdela ett kluster i flera kluster. Som ett resultat skapar vi kluster för dynamiskamiljöer och förbättrar prestandan hos maskininlärningsmodeller inom varjekluster.

Concept description är en data mining-uppgift som strävar efter en begripligbeskrivning av koncept och klasser, inte exakta prediceringar. Syftet medstudien är att visa hur prototypbaserad klustring kan skapa förståelse för endatamängds underliggande domän, enligt concept description. Experimenthar utförts med data från pokerdomänen. Datamängden samlades in från ettlow-limit, shorthanded bord, hos en av de stora Internetsiterna för onlinepokerspel. De två experimenten utfördes med samma datamängd, men däruppsättningen attribut skiljde sig åt. Klustringen utfördes med denprototypbaserade klustringsalgoritmen K-means. För att data mining–uppgiften skulle lösas på tillfredställande vis, presenterades experimentensresultat i diagram och tabeller som var möjliga att analysera. Klustren somexperimenten resulterade i visar sig vara väl separerade. Den doldainformationen, som lyftes fram av klustringsexperimenten, kunde verifierasav domänens teori. Analysen av resultatet visade att klustring med denprototypbaserade klustringsalgoritmen K-means är en metod som går bra attanvända för att skapa förståelse i en datamängds underliggande domän. / Uppsatsnivå: D

Vi har uppmärksammat att användandet av butiksklassificeringar i form av flaggskepps- och konceptbutiker har ökat de senaste åren. Fler och fler svenska varumärkesleverantörer kommunicerar nu aktivt ut vilken av deras butiker som är flaggskepps- respektive konceptbutiken. Dessutom har vi uppmärksammat till att den klusterbildning som delat upp Stockholm blir tydligare och tydligare - flaggskeppsbutiker i området kring Bibliotekstan och konceptbutiker på Södermalm. 

 Med dessa utgångspunkter har vi undersökt hur två svenska modeföretag av olika storlek, Acne och The Local Firm, arbetar med dessa butikstyper. Vi har undersökt fallföretagens arbete och strategier bakom respektive butikstyp samt vilka fördelar de ser med klassificeringen. Dessutom har vi under studiens gång kommit i kontakt med flera kunniga och yrkesverksamma personer som bidragit med erfarenheter, vetenskaplig fakta och teorier kring varför svenska modevarumärken väljer att arbeta med både flaggskepps- och konceptbutiker i Stockholm.

 Vi har utgått ifrån marknadsmixens fyra grundpelare - produkt, pris, plats och påverkan, där vi jämfört hur en flaggskepps- respektive konceptbutiks mix av dessa komponenter kan och bör skilja sig åt. Dessutom har vi med utgångspunkt från Porters klusterteori resonerat kring områdena Bibliotekstan och SoFo ur ett så kallat klusterperspektiv.

 Detta har lett oss fram till slutsatsen att det inte finns några fastslagna krav eller regler för vad respektive butikstyp ska innefatta. Trots detta ser vi en tydlig röd tråd. En flaggskeppsbutik andas kommersialism och storskalighet medan en konceptbutik innefattas av konceptualism och nisch. Att arbeta med dessa butikstyper kan främja ett varumärke och få fler besökare till butikerna vilket med största sannolikhet kan påverka företagets volymer och omsättning positivt i slutändan. Att aktivt kommunicera ut klassificeringen till marknaden kan även det stärka varumärket och hjälpa ett företag att växa - något som kan vara särskilt viktigt för mindre varumärkesleverantörer. För större varumärkens räkning används klassificeringen lämpligast internt för att kunna applicera olika strategier till respektive typ av butik. / Program: Butikschef, textil och mode

<p>Uppsatsen syftar till att beskriva, analysera och förstå kött- och charkindustrins koncentration i Slakthusområdet i Stockholm och vad området innebär för dess företag. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på 18 intervjuer med representanter från företag, föreningar och förvaltningar i, och med anknytning till, Slakthusområdet. Vidare bygger den på teorier om agglomerationer och kluster. Utvecklingen av området kopplas till två drivkrafter i form av Stockholms stad och tillgången på råvaror och specialiserade lokaler. Slakthusområdet har kommit att bli ett nav eller en knutpunkt för kött, chark och andra livsmedelsprodukter. Den fysiska och sociala närheten i området medför många positiva egenskaper vilket genererar en trygghet för företagen. Som helhet har det skapat möjligheter och en förmåga hos företagen i Slakthusområdet att hålla en hög flexibilitets- och servicenivå. En förmåga som informanterna framhåller som sina respektive företags främsta konkurrensfördel och framgång.</p>

<p>Bakgrund: Klusterbegreppet introducerades under 1900-talet, men fenomenet erkändes redan under tidigt 1900-tal. Trots att marknaderna idag blir mer globaliserade, är klusterbegreppet fortfarande aktuellt. Som exempel på områden som kännetecknas av starka länkar mellan företagen kan Silicon Valley och Sophia-Antipolis nämnas, även kända som ”Industriella Hollywoods”.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera interaktioner mellan aktörer inom ett lokalt ”Industriellt Hollywood” – Mjärdevi Science Park. Hur förhåller sig aktörerna till fördelar med att befinna sig inom ett närområde, i hur stor utsträckning utnyttjas dessa agglomerationsmöjligheter och varför?</p><p>Metod: Denna studie är baserad på djupintervjuer med sexton företagsrepresentanter från Mjärdevi Science Park och en professor från Linköpings Universitet.</p><p>Resultat: Aktörerna verkar vara medvetna om vilka agglomerationsfördelar som föreligger, dock utnyttjas dessa inte i någon större utsträckning. Störst kontakt har aktörerna på det sociala planet, tack vare en gemensam bakgrund samt ihärdiga försök från Mjärdevi Science Park AB:s sida att initiera kontakt mellan företagen.</p> / <p>Background: Porter introduced the concept of clusters in the 1990’s, but the phenomenon has been acknowledged since the beginning of the 20th century. In spite of the fact that markets are becoming increasingly more global today, the concept of clusters is still very much alive. Regional agglomerations of companies, commonly referred to as clusters, are exemplified by so- called ”Industrial Hollywoods”, such as Silicon Valley and Sophia-Antipolis. Purpose: We are intrigued by this paradox development of the markets and want to analyse interactions between actors within the local ”Industrial Hollywood” – Mjärdevi Science Park. This in order to find out whether these actors recognise any advantages of being located in a cluster of companies and to what extent agglomeration possibilities are exploited. Research Method: This study is based on interviews with sixteen actors from companies located in Mjärdevi Science Park, and one professor from Linköping University. We have also used secondary sources. Result: The actors recognise advantages to company agglomerations but do not seem to exploit these advantages to a great extent. However, several of the actors are in some way inter-connected, mostly on a social level due to common backgrounds and continuous attempts by Mjärdevi Science Park AB to initiate contact between companies.</p>

<p>Under de två senaste decennierna har regionernas roll i den ekonomiska utvecklingen vuxit och idag talas det till och med om regionernas renässans. Länge har den regionala utvecklingen dock setts som ett resultat av det som sker på de nationella och internationella marknaderna. I takt med utvecklingen av en teori om endogen tillväxt har förståelsen att se regionen som en storhet i utvecklingen vuxit. En nations ekonomiska utveckling bör idag ses som summan av regionernas utveckling och inte behandlas som en exogent given faktor. Den regionalekonomiska utvecklingen beror på förutsättningarna inne i en region. En god ekonomisk utveckling förutsätter att dessa förutsättningar utnyttjas på rätt sätt. I och med att den regionala nivån har ålagts allt fler uppgifter som tidigare legat på central nivå har regionernas roll i ekonomin vuxit. Det blir därför viktigt för nationens ekonomi att även de små och medelstora regionerna hänger med i den ekonomiska utvecklingen. För att mindre regioner ska hänga med i utvecklingen bör de offentliga aktörerna i regionerna inte stå stilla och se på utan aktivt utnyttja och använda de regionala förutsättningarna som påverkar utvecklingsmöjligheterna. Ljungbyregionen visar att det är möjligt för mindre regioncentra att prestera på samma nivå som stora regioner. Genom en satsning på ett lokalt förankrat utbildningscentra i Ljungby kommun har den ekonomiska utvecklingen satt fart i regionen. Den negativa befolkningsutvecklingen och sysselsättningsutvecklingen har i Ljungbyregionen som helhet dock inte kunnat påverkas.</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera de regionala utvecklingsmöjligheter som finns och kan skapas i mindre regioncentra, samt bedöma om ett mindre regioncentra bör agera för att förbättra dessa eventuella möjligheter till utveckling.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagsparkerna Faxepark och Flygstaden, i Söderhamn, enligt följande:</p><p>Om de näringspolitiska insatserna som gjorts överrensstämmer med våra litterära studier samt om dessa områden kan definieras som kluster idag. Vi undersöker även om möjligheten till att arbeta i nätverk är orsaken till att företagen etablerar sig i företagsparkerna Faxepark och Flygstaden samt om det finns fungerande nätverk på dessa områden.</p><p>Metod: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer av ledningen för respektive företagspark och dels med företag som är placerade inom områdena. Det vi undersökte var hur de jobbar med nätverksbildning inom parkerna och hur företagen ser på denna och vad som ses som fördel med företagsparker. I uppsatsens litteraturstudie redogör vi för det material som vi samlat in till vår undersökning. Till en början har vi tagit reda på litteratur om kluster, vad det är och hur det beskrivs om hur det ska tillämpas för att fungera ute i verkligheten. Därefter tar vi upp modeller över hur det är tänkt att de inblandade parterna, som är samhälle, utbildning och företag, i ett kluster ska samarbeta. Efter det har vi undersökt litteratur om olika former av nätverk och hur de ska kunna tillämpas i verkliga situationer. Empiridelen innehåller sex intervjuer, tre från varje företagspark. Intervjuerna är dels med ledningen och dels med två företag från respektive park. Anledningen till att vi intervjuade även företag inom parkerna var att vi ville få en bild av vad de som jobbade inom parkerna tyckte och inte bara få med ledningens syn.</p><p>Resultat & slutsats: Genom uppsatsen har vi kommit fram till att behovet av nätverk mellan företagen inom dessa parker inte ses som något medel för stärkt konkurrenskraft. Detta trots att den litteratur vi studerat klart och entydigt håller det som ett starkt argument för att samarbeta och skapa konkurrensfördelar. Företagen vill främst ha en bra plattform för att etablera sitt företag på med anpassade lokaler och bra service som främsta argument för en etablering.</p><p>Förslag till fortsattforskning: Vi anser att det vore intressant att undersöka företagsparker i andra delar av landet för att se om det finns ett intresse för det här med nätverk och klustertankar inom dessa.</p><p>Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har gett en ny insikt om orsaker till varför företag i Söderhamn etablerar sig i företagsparker.</p> / <p>Aim: The aim with this thesis is to study the industrial parks Faxepark and Flygstaden in Söderhamn, as follows:</p><p>If the efforts from the economic policies have been made, correspond with our literary studies and also if these parks can be defined as clusters today. We also study if the opportunity to work in a network with other companies is the reason why companies establish in the industrial parks Faxepark and Flygstaden. We also study if there are any working networks in these parks today.</p><p>Method: We chose to do a qualitative study there we interviewed persons in a leading position in each park and also with companies within the parks. What we study was how they are working with networking within the parks and what the companies think about it and what they see as an advantage of being placed in an industrial park. In the thesis literary study we account for the material that we gathered for our study. At a beginning we gathered literature about cluster, what it is and how it’s described to apply it to real live conditions. Thereafter we have models over how it’s thought that the involved parts of a cluster, that is society, education and companies, should act together. After that we studied literature about different types of network solutions and how they can be applied in real live situations.</p><p>The empiric part holds six interviews, three from each industrial park. The interviews are both with leading persons and also with two companies within each park. The reason to that we even interviewed companies within the park where that we wanted to get a picture of what the companies thought and not just get the view from the leading persons.</p><p>Result & Conclusions: The study has shown that the dependence for network solutions between companies in industrial parks is no need for gained competitive advance. Compared to our literature study that indicates that network is a strong argument for gaining competitive advances. The companies are more interested in special suited premises and good service as the biggest reasons for establishing in industrial parks.</p><p>Suggestions for future research: We think it would be interesting to study industrial parks in different areas in Sweden to see the how the interest for network and cluster are there.</p><p>Contribution of the thesis: The essay gives new explanations why companies in Söderhamn establish in industrial parks.</p>

<p>Om man studerar befolkningsutvecklingen i Sverige blir bilderna motstridiga. I två tredjedelar av landets kommuner har befolkningen minskat under de tio senaste åren. I glest befolkade områden är betydelsen av ett tillräckligt befolkningsunderlag central. Ett vikande befolkningsunderlag hotar både kommersiell och offentlig service, med risk för allt lägre attraktionskraft. De prognoser som gjorts över befolkningsutvecklingen pekar på att dessa obalanser med all sannolikhet kommer att förstärkas. Befolkning och verksamheter koncentreras i allt högre utsträckning till större städer, medan flera andra delar av landet riskerar fortsatta kraftiga befolkningsminskningar. Denna utveckling är inte unik för Sverige. Stora delar av Europa genomgår en liknande utveckling. Den ekonomiska omvandlingen styr dessutom koncentrationen till vissa tillväxtregioner. Det finns dock flera exempel på kommuner som lyckats vända en negativ befolkningstrend. En bra idé och rätt personer på rätt plats vid rätt tidpunkt kan innebära en skillnad, också förbättrade kommunikationer har gjort situationen bättre för åtskilliga kommuner. Enligt forskning vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, om varför städer växer har det visat sig att under perioden 1993-2002 så har större städer, med 300 000 invånare eller mer, befolkningsökning. Men sedan 1993 så minskar städer med färre invånare än 70 000. Inom marknadsföringen finns det ett intressant område som på engelska heter Place marketing eller även benämnt City branding och översatt till svenska; Platsmarknadsföring. Platsmarknadsföring är en marknadsföringspraktik som syftar till att förmedla utvalda bilder av ett specifikt geografiskt område, oftast riktat mot en eller flera väl definierade målgrupper. Målgrupperna kan delas upp i tre breda kategorier. Den första kategorin är näringslivet, dvs. företag som vill etablera en verksamhet eller göra investeringar knutna till en viss plats. Den andra kategorin är turister eller besökare. Den tredje kategorin är potentiella invånare, i första hand individer med goda och stabila inkomster (med andra ord goda skattebetalare). Platsmarknadsföringen är således huvudsakligen utåtriktad mot objekt som ligger utanför platsen i kartografisk mening. Men platsmarknadsföring fyller också en inåtriktad funktion mot de företag och människor som redan finns ”på plats”. Författaren till denna uppsats är boende på en mindre ort, Nyköping i Södermanlands län, denna ort går med tanke på dess storlek mot strömmen, trotsar statistiken och har faktiskt tillväxt. Nyköping och ämnet Platsmarknadsföring är avgränsningarna för denna uppsats. För Nyköpings del handlar en del av den positiva tillväxten om närheten till Stockholm, som är en stor arbetsmarknadsregion och utbyggnaden av Skavsta flygplats efter flygbolaget Ryanairs etablering där men också av att Nyköpings kommun aktivt arbetar med en marknadsföringskampanj på lång sikt som denna uppsats också kommer att behandla. Denna marknadsföringskampanj startade 2002 i Stockholm och är ännu pågående. Det är många områden att ta hänsyn till då man ska marknadsföra en plats och det finns många olika sätt att närma sig området. Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse och nyfikenhet för ämnesområdet Platsmarknadsföring och även att se närmare på hur detta har tett sig i ett ”verkligt exempel” såsom Nyköping. Syftet är att lära mer om ämnesområdet, att se hur studieobjektet Nyköpings kommun har agerat och vad säger statistiken. Marknadsföringskampanjen som Nyköpings kommun utför är fortfarande pågående och ett flertal utvärderingar av denna har förstås gjorts. I denna uppsats kommer den senaste utförda enkätundersökningen från 2007-11-05 att användas som underlag. Med hjälp av denna och övrig empiri har detta lett fram till att jag har kunnat granska de framgångsfaktorer som Nyköpings kommun använder sig av för att marknadsföra sig och enligt de slutsatser jag har dragit så har de vänt sig till rätt målgrupp och man kan också tydligt se mönstret hur de har gjort för att lyckas med detta. Responsen måste anses som god då tillväxten till staden ytterligare har ökat och nu har man utökat sitt tillväxtmål.</p>